NYHETER

Uppdaterad information om Europas skolsystem i Eurypedia

Thu, 02 Feb 2012 12:23:00 GMT

Uppdaterad information om Europas skolsystem från Eurypedia

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 2.2.2012

I vilken ålder inleder portugisiska barn sin skolgång? Svar bland annat på denna fråga kan fås från den förnyade databasen Eurypedia i Eurydice, Europeiska unionens nätverk för informationsutbyte gällande utbildning. Databasen innehåller information om 38 europeiska utbildningssystem.

I databasen finns ca 5000 artiklar som beskriver utbildningssystemen från småbarnsfostran till högskoleutbildning. Uppgifterna underhålls av de nationella enheterna i EU-länderna, EES-länderna, Kroatien, Turkiet och Schweiz. Länderna är färre än systemen, eftersom alla tre språkområden i Belgien och Storbritanniens fyra länder har egna systembeskrivningar i Eurypedia.

Innehållet i Eurypedia är uppbyggt på samma sätt för alla länder, vilket gör det möjligt att göra jämförande analyser mellan utbildningssystemen. Från varje land finns femton huvudkapitel baserade på ett utbildningsstadium eller ett tema. Speciellt aktuellt kommer kapitlet ”Pågående reformer och politikutvecklingar” att vara. Kapitlet tjänar speciellt främjandet av en europeisk utbildningsstrategi, men ger också den vanliga läsaren snabbt en bild av de viktigaste utvecklingslinjerna i olika länder.

Eurypedia är uppbyggt så att det kan uppdateras fortgående. Länderna kan ändra de egna texterna omedelbart när lagstiftning gällande utbildningsystemet eller de utbildningspolitiska linjedragningarna ändras.

Eurypedia är en mångsidig informationskälla för alla utbildningsintresserade, såväl forskare och utbildningspolitiska beslutsfattare på alla nivåer som massmedierna och den stora allmänheten. Lärare som vill bygga upp ett gränsöverskridande samarbete hittar uppdaterad grundläggande information om mållandets utbildning i Eurypedia.

För Finlands del sköts produktionen och uppdateringen av informationen i Eurypedia av Eurydice-enheten i Finland ( ) som finns på Utbildningsstyrelsen.

Eurypedia med länkar till Eurydice- temapublikationer och serien Key Data.

Svaret på ovan ställda fråga: I Portugal är den grundläggande utbildningen obligatorisk för alla barn som fyller sex år före den 16 september. Också barn som är födda före samma års slut kan börja skolan då, om föräldrarna vill det och det finns plats i första klassen.

Gymnasiediplomen skapar intresse för konst- och färdighetsämnena

Thu, 26 Jan 2012 11:05:00 GMT

Gymnasiediplomen skapar intresse för konst- och färdighetsämnena

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 26.1.2012

Vid närapå alla gymnasier i Finland kan numera avläggas gymnasiediplom i ett eller flera konst- och färdighetsämnen. På tio år har antalet diplomprestationer mer än fördubblats. Möjligheten att ge prov på konstnärlig förmåga har uppmuntrat speciellt kvinnliga studerande att avlägga gymnasiediplomet.

Utbildningsstyrelsen utredde genom en enkät genomförandet av gymnasiediplomen vid gymnasierna under läsåren 2008–2009 och 2009–2010. Enkäten besvarades av 375 gymnasier. Utbildningsstyrelsen har utvecklat diplomen för att ge gymnasiestuderande möjlighet att ge ett särskilt prov på sina kunskaper och färdigheter och sitt intresse för konst- och färdighetsämnena. Gymnasiediplomen kompletterar den information om de studerandes kunnande som ges på avgångs- och studentexamensbetyget.

Ökande antal prestationer

Möjlighet att avlägga ett eller flera gymnasiediplom hade ordnats av 94 % av de finskspråkiga gymnasierna och 76 % av de svenskspråkiga gymnasierna. Av de gymnasier som besvarade enkäten erbjöd 89 % möjlighet att avlägga gymnasiediplomet i bildkonst, 73 % erbjöd möjlighet att avlägga gymnasiediplomet i gymnastik och 56 % i musik.

Sammanlagt ca 2500 gymnasiediplom i olika ämnen har avlagts årligen. Antalet prestationer har mer än fördubblats från år 2000 till år 2010. Av dem som avlägger gymnasiediplom är 77 % kvinnor. Överlägset flest diplom avläggs i bildkonst, deras andel av alla avlagda diplom var 56 %.

Största delen av gymnasiediplomen avläggs i de läroämnen som ingår i gymnasiets timfördelning. Av alla diplom som avlades läsåret 2008–2009 utgjorde andelen diplom i bildkonst, gymnastik och musik 84 %.

Det vanligaste vitsordet på skalan 1–5 för diplomprestationerna läsåret 2008–2009 var 4 (berömlig), med en andel på drygt 40 % av vitsorden. Över 60 % av de godkända prestationerna hade bedömts med vitsordet 4 (berömlig) eller 5 (utmärkt).

Positiv synlighet

Gymnasiediplomet ger de studerande möjlighet att visa särskilt kunnande och särskild förmåga och att skaffa tilläggspoäng och övning inför de fortsatta studierna. För gymnasiet är möjligheten att avlägga gymnasiediplomet en attraktionsfaktor, man upplever att verksamheten förbättrar gymnasiets image och ger gymnasiet positiv synlighet.

Gymnasiediplomen syns på olika sätt i olika gymnasiers verksamhet, vanligen i form av diplomutställningar eller mönstringar. Föreställningar i anslutning till diplomprestationerna hålls i samband med fester eller som separata tillställningar.

De skolor som besvarade enkäten såg inga särskilda problem i avläggandet av diplomen. Det vanligaste utvecklingsförslaget var att gymnasiediplomets ställning bör utvecklas och att dess nytta för den studerande bör säkerställas och eventuellt även förstärkas.

Publikationen Selvitys lukiodiplomien suorittamisesta på Utbildningsstyrelsens webbplats

Ytterligare information:
Undervisningsrådet Mikko Hartikainen, Utbildningsstyrelsen, 040 348 7292,

Hur svenskspråkiga är de svenskspråkiga eleverna?

Thu, 12 Jan 2012 12:07:00 GMT

Hur svenskspråkiga är de svenskspråkiga eleverna?

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 12.1.2012

Eleverna i de svenska skolorna lever i mycket olika språkmiljöer. Hot om inbesparingar och omorganiseringar i kombination med ett allt flerspråkigare samhälle och ett rätt kärvt språkpolitiskt klimat skapar utmaningar för den svenska skolan.

- Det är viktigt att elevernas egna uppfattningar om vilka språk de använder och hur de uppfattar sin språkliga identitet uppmärksammas, konstaterar docent Camilla Kovero vid Helsingfors universitet i rapporten Språk, identitet och skola II. Barn och ungdomar i svenska skolor i olika språkliga miljöer.

Rapporten, som lyfter fram två mycket olika språkmiljöer inom Svenskfinland, ges ut av Utbildningsstyrelsen.

För många elever i helt finskdominerande miljöer fungerar den svenska skolan närmast som språkbad. I Björneborg kommer endast 5 % av barnen och ungdomarna från enspråkigt svenska hem, medan 53 % kommer från enspråkigt finska hem och 40 % från tvåspråkiga hem. Andelen elever från enspråkigt svenska hem varierade mellan 5 % och 14 % på språköarna.

Motsvarande siffror för eleverna i Jakobstad, Närpes, och Nykarleby visar – föga förvånande – att de österbottniska eleverna växer upp i en mycket annorlunda språkmiljö. I Nykarleby kommer 78 % av eleverna från enspråkigt svenska hem, medan 11 % kommer från tvåspråkiga hem och 11 % från hem där det talas ett annat språk utöver svenska eller finska eller enbart ett annat språk.

Rapporten är en uppföljning av den tidigare rapporten Språk, identitet och skola (2009), som behandlade elevernas språkliga identitet i huvudstadsregionen. I den framgick det bl.a. att 62 % av eleverna i huvudstadsregionen kommer från tvåspråkiga hem. Medan svenskan är ytterst utsatt i de finskdominerade miljöerna, är elevernas möjlighet att lära sig finska svag i de svenskdominerade miljöerna.

Bakgrund

Den aktuella rapporten är utgiven inom projektet Att möta flerspråkiga elever i skolan. Materialet för undersökningen samlades in med enkäter. I undersökningen deltog sammanlagt 925 elever från tretton svenska skolor. På de så kallade gamla svenska språköarna Björneborg, Kotka, Tammerfors och Uleåborg deltog 264 elever från fyra skolor. I Jakobstad, Nykarleby och Närpes deltog 661 elever från nio skolor. Undersökningen genomfördes i lågstadiet, högstadiet och gymnasiet. Materialet samlades in mellan hösten 2008 och våren 2010. I den tidigare undersökningen som gjordes i huvudstadsregionen deltog 855 elever i tretton skolor. Sammanlagt har således 1780 eleveri 26 skolor deltagit i undersökningarna.

Docent Camilla Kovero arbetar som universitetslektor i pedagogik vid beteendevetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet.

Rapporten Språk, identitet och skola II. pdf

Tilläggsinformation:
Docent Camilla Kovero, tfn 040 848 8782,

Gemensam ansökan till yrkeshögskoleutbildningen på engelska 9.1.-14.2.2012

Tue, 03 Jan 2012 14:05:00 GMT

Gemensam ansökan till yrkeshögskoleutbildningen på engelska 9.1.-14.2.2012

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 3.1.2012

I den gemensamma ansökan deltar 24 yrkeshögskolor runt om i landet, och utbildningsprogrammen är på engelska. Ansökan är avsedd såväl för finländare som för utlänningar som är intresserade av en internationell synvinkel i studierna. Ansökan utgår tisdag 14.2.2012.

Till exempel abiturienter, de som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, samt de som har en utländsk examen som ger behörighet för högskola i ifrågavarande land, kan söka till utbildning på främmande språk. Högst fyra ansökningsönskemål i preferensordning kan anges. Till alla utbildningsprogram ordnas inträdesprov i april-maj. Antagningsresultaten offentliggörs i månadsskiftet maj-juni.

Internationella studier i hemlandet

Målet är att utbilda internationellt kompetenta mångsidiga arbetstagare för näringslivets behov. I gemensam ansökan ingår 91 utbildningsprogram inom företagsekonomi, teknik, turism, naturvetenskaper och kultur samt social-, hälso- och idrottsområdet. I de engelskspråkiga utbildningsprogrammen introduceras de studerande genast i början av studierna i en internationell och mångkulturell atmosfär som för sin del förbereder för expertis i vår globala värld.

Till utbildningen söks på www.admissions.fi. På webbplatsen finns förutom ansökningsblanketten, information om ansökan och utbildningsprogrammen. Dessutom finns information om att studera och bo i Finland.

Ansökan på webben

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen:
Kundservicechef Annika Grönholm, tfn 040 348 7725,

I den gemensamma ansökan deltar 24 yrkeshögskolor runt om i landet, och utbildningsprogrammen är på engelska. Ansökan är avsedd såväl för finländare som för utlänningar som är intresserade av en internationell synvinkel i studierna. Ansökan utgår tisdag 14.2.2012.

Undervisningen i naturvetenskaper i Europa utvecklas utan strategi

Wed, 21 Dec 2011 13:39:00 GMT

Undervisningen i naturvetenskaper i Europa utvecklas utan strategi

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 21.12.2011

I de europeiska länderna pågår många program och projekt för att utveckla undervisningen i naturvetenskaper, men endast åtta länder har en heltäckande nationell utvecklingsstrategi för den naturvetenskapliga undervisningen. Få åtgärder har hittills vidtagits för att exempelvis öka flickornas intresse eller stödja begåvade elever.

Detta konstateras i Eurydice-nätverkets nya rapport Science Education in Europe: National Policies, Practices and Research. Rapporten granskar undervisningen i naturvetenskaper och politiken kring den i EU-länderna, Liechtenstein, Norge, Turkiet och på Island. Rapporten gäller läsåret 2010–2011.

Enligt rapporten fokuserar de nationella strategierna för undervisningen i naturvetenskaper i allmänhet på tre områden: läroplaner, undervisningsmetoder och lärarutbildning. Många program betonar samarbetet mellan skolor, universitet, offentliga ämbetsverk och näringslivet. Också LUMA-centren, som verkar i samband med olika universitet, främjar undervisningen i naturvetenskaper och matematik i Finland.

Ska naturvetenskaperna vara fristående eller integrerade ämnen?

I de flesta europeiska länder börjar eleverna studera naturvetenskaper som ett integrerat ämne. På utbildningsnivå ISCED2, som i Finland motsvarar de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen, blir biologi, geografi, fysik och kemi fristående ämnen. Många läroplaner betonar ändå sambandet mellan naturvetenskaperna och lärarna uppmanas dra nytta av de gemensamma infallsvinklar som är kännetecknande för naturvetenskaperna. I utbildningen på andra stadiet (ISCED3) är naturvetenskaperna ofta valfria efter det första studieåret, vilket gör att det finns stora skillnader i elevernas kunskapsnivå.

Undersökningar visar att en fokusering på elevernas vardagsupplevelser och på samhällsfrågor väcker deras intresse för naturvetenskaper. I så gott som alla länder i Europa rekommenderas därför sådana undervisningsmetoder. Läroplanerna för de lägre årskurserna i den grundläggande utbildningen fokuserar i allmänhet på prov och projektarbeten, i de högre årskurserna och gymnasiet tas också vetenskapens samhälleliga dimensioner upp.

Nationella utvärderingar och lärarutbildning

Inlärningsresultaten i naturvetenskapliga ämnen utvärderas i första hand med samma traditionella metoder som i övriga ämnen. Läroplanerna innehåller inga närmare anvisningar om utvärdering av naturvetenskapligt tänkande, även om det i många länder rekommenderas att man utvärderar praktiskt arbete och olika projekt. I de flesta länder som ingår i undersökningen mäts elevernas naturvetenskapliga kunskaper genom minst ett nationellt prov under den skolpliktiga tiden. Naturvetenskaperna har dock ännu inte en lika viktig ställning i den nationella utvärderingen som matematik och läsfärdighet, även om standardiserade prov har blivit vanligare.

De senaste utvärderingarna har visat att det är viktigt att stärka lärarnas ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper när man vill utveckla undervisningen i naturvetenskaper. Detta mål hör därför ofta till de nationella utvecklingsstrategierna för den naturvetenskapliga undervisningen. Många länder satsar numera på fortgående utbildning av lärarna i samarbete med vetenskapscentra och andra samarbetspartner. Enligt rapporten fokuserar utbildningen i tillräckligt hög grad på innehållet i läroplanen och olika undervisningssituationer. Däremot uppmärksammas exempelvis elever med särskilda behov eller skillnader mellan könen i mindre utsträckning. Det går ändå inte att utifrån det här dra direkta slutsatser om lärarnas färdigheter att uppmärksamma dessa faktorer i undervisningen.

Rapporten konstaterar också att inte ett enda land i Europa har någon klar strategi för hur elever som klarar sig dåligt i naturvetenskapliga ämnen ska stödjas. Oftast erbjuds eleverna allmänt stöd oberoende av i vilket ämne inlärningssvårigheterna framträder. Stödåtgärderna omfattar till exempel differentierad undervisning, tutorundervisning och stödgrupper. Skolorna får i många länder fritt välja på vilket sätt de tar itu med inlärningssvårigheterna.

Publikationen Science Education in Europe: National Policies, Practices and Research

Sammandrag på finska

Tilläggsuppgifter på Utbildningsstyrelsen:
Undervisningsråd Marja Montonen, tel 040 348 7273
Undervisningsråd Lea Houtsonen, tel 040 348 7280
Undervisningsråd Matti Kyrö, tel 040 348 7124

Bättre matematikkunskaper viktigt mål i Europa

Tue, 20 Dec 2011 11:00:00 GMT

Bättre matematikkunskaper viktigt mål i Europa

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 20.12.2011

Allt färre studerar matematik och naturvetenskapliga ämnen i Europa, och många länder ser utvecklingen som ett stort utbildningspolitiskt problem. Få åtgärder har dock hittills vidtagits för att främja intresset för matematikstudier.

Matematiska kunskaper är mycket viktiga inom många yrken och vetenskapsområden och de ingår i EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande. Matematikundervisningen och politiken kring den granskas i rapporten Mathematics Education in Europe:Common Challenges and National Policies, som Eurydice-nätverket sammanställt åt Europeiska kommissionen. Undersökningen omfattar förutom EU-länderna också Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet och gäller läsåret 2010–2011.

Enligt rapporten har under hälften av alla länder i Europa i dag en nationell strategi för att öka intresset för matematikstudier. Man har försökt väcka ungdomarnas intresse med exempelvis elevcentrerade undervisningsmetoder, genom att främja matematiken som hobby och genom samarbete mellan skolor, universitet och företag. Rapporten önskar att de europeiska länderna vidtar vidare åtgärder, som skulle engagera i synnerhet svaga och omotiverade elever och förändra den ojämna könsfördelningen bland matematikstuderande.

Hittills har endast Finland och Österrike inlett ett program i syfte att främja intresset för matematikstudier på alla utbildningsstadier. För programmet i Finland ansvarar de finskspråkiga LUMA-centralerna och det svenskspråkiga Resurscentret, som drivs av universiteten och som erbjuder utbildning och läromedel i matematik och naturvetenskaper.

Bättre inlärningsresultat med nya undervisningsmetoder

De flesta länder har under de senaste åren övergått från läroplaner som fokuserar på det teoretiska innehållet till en mera målorienterad modell, där det centrala är förmågan och färdigheterna som eleverna tillägnar sig. Praktisk tillämpning av matematik, problemlösning och sambandet med andra läroämnen betonas också. Den nya infallsvinkeln är mera flexibel och anses ta bättre hänsyn till olika elevers behov. Problembaserat lärande, att undersöka och koppla ihop matematiken med vardagslivet har visat sig vara effektiva undervisningsmetoder, både när det gäller elevernas prestationsnivå och attityder. Man kan ändå uppnå goda resultat på många sätt.

Enligt rapporten har lärarna inte i alla länder fått tillräckliga anvisningar av undervisningsmyndigheterna om hur de nya läroplanerna ska tillämpas. En utmaning inom den europeiska utbildningen är fortfarande att stödja lärarna tillräckligt mycket utan att minska deras yrkesmässiga oberoende. De nationella anvisningarna kunde förbättras, i synnerhet i fråga om metoder som uppmuntrar till aktivt lärande och kritiskt tänkande. Det vore också skäl att mera utnyttja informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Trots att de flesta länder rekommenderar det, används datorer fortfarande i mycket liten utsträckning under matematiklektionerna.

Enligt rapporten borde utvärderingen av inlärningsresultaten i matematik bli mångsidigare. Matematik är ett viktigt ämne i skolornas nationella prov och slutexamensprov i de flesta länder och provresultaten inverkar på hur undervisningen utvecklas. Ändå erbjuder endast ett fåtal länder anvisningar för daglig utvärdering av lärandet och olika bedömningsmetoder, såsom projekt-, portfölj- eller peer review-bedömning.

Lärarutbildning och åtgärder vid inlärningssvårigheter

Rapporten konstaterar att det också finns behov av att utveckla matematiklärarutbildningen. I de flesta länder är målet för lärarutbildningen att ge en stor mängd matematiska och pedagogiska kunskaper, men utbildningen borde i högre grad betona hur lärarna ska beakta elever med särskilda behov och skillnader mellan könen i undervisningen. Som en positiv utveckling nämns i rapporten att lärarna samarbetar med varandra och delar med sig av god praxis i till exempel sociala medier på Internet. Negativt är å andra sidan lärarnas ointresse att delta i fortbildningsprogram.

I de flesta europeiska länder finns nationella riktlinjer för hur man ska ta itu med inlärningssvårigheter i matematik, exempelvis genom individuell undervisning eller smågruppsundervisning. Ändå har endast få länder låtit genomföra undersökningar om orsakerna till de svaga inlärningsresultaten eller målen för att förbättra dem, trots att en stor del av ungdomarna i vissa länder till och med har bristfälliga baskunskaper i matematik. Rapporten efterlyser därför åtgärder, med vilka man kunde komma åt de många bakgrundsfaktorerna till de svaga inlärningsresultaten: allt från föräldrarnas utbildningsnivå till brister i lärarutbildningen.

Publikationen Mathematics Education in Europe:Common Challenges and National Policies

Sammandrag på finska

Tilläggsuppgifter på Utbildningsstyrelsen:
Undervisningsråd Leo Pahkin, tel 040 348 7209
Undervisningsråd Matti Kyrö, tel 040 348 7124

Många orsaker till att språkstudierna blivit ensidigare

Mon, 19 Dec 2011 14:39:00 GMT

Många orsaker till att språkstudierna blivit ensidigare

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 19.12.2011

Språkstudierna i Finland har blivit ensidigare och allt färre väljer frivilliga språk i den grundläggande utbildningen. Det här har flera orsaker. Utöver utbildningspolitiska och individuella faktorer påverkar medierna i dag också i allt högre grad elevernas val av språk. Å andra sidan inverkar också skolans, och i synnerhet rektorns, stöd på skolans språkutbud men också på vilka språk eleverna väljer.

I Utbildningsstyrelsens lägesöversikt granskas språkstudier och språkval i den grundläggande utbildningen i Finland och de övriga nordiska länderna samt vilka regionala, lokala och administrativa faktorer som inverkar på språkutbudet. Översikten grundar sig på forskningslitteratur, statistik och annat material som publicerats om ämnet.

Fyra av fem elever som går ut den grundläggande utbildningen i Finland har läst endast engelska och svenska. Ungefär nio av tio elever studerar engelska som första främmande språk. De regionala skillnaderna i fråga om språkstudier och inlärningsresultat har också ökat. Också de andra nordiska länderna har reagerat på att språkstudierna har minskat och börjat vidta åtgärder för att göra språkstudierna mångsidigare.

Elevernas motivation att studera främmande språk påverkas av i vilken mån de upplever att de har nytta av studierna, är intresserade av språket eller har positiva inlärningserfarenheter. Nyttan påverkar i synnerhet pojkarnas motivation, medan flickors motivation oftare än pojkars också påverkas av känslor de förknippar med språket.

Föräldrarna spelar en stor roll när det gäller språkval i årskurserna 1–6. I årskurserna 7–9 är däremot elevernas egna åsikter avgörande. Näst efter föräldrarna är det kompisarna som påverkar valet mest, men deras betydelse är sporadisk.

Barn och unga använder aktivt medier och det mesta i deras medievärld går på engelska. Engelskans dominerande ställning i medierna och vardagen och den obetydliga kontakten med andra främmande språk ger uppfattningen att andra språk än engelska är onödiga. Både flickor och pojkar är positivt inställda till engelskan, men flickor väljer frivilliga språk oftare än pojkar.

I arbetslivet behövs ändå i dag allt mångsidigare språkkunskaper och det räcker inte enbart med engelska för att hävda sig på arbetsmarknaden. Ur näringslivets synvinkel är det den grundläggande utbildningens uppgift att skapa en grund och förutsättningar för fortsatta språkstudier.

I det stora hela föregås de beslut som eleverna fattar tillsammans med sina föräldrar av många beslut och arrangemang från både skolans, kommunens och statens sida. Också rektorernas attityder har betydelse för hurdant språkprogram skolorna har. Därför förutsätts också samarbete mellan många parter för att språkvalen ska bli mångsidigare. Det är viktigt att i god tid informera eleverna och deras föräldrar om språkstudier och språkval och följderna av dem på ett långsiktigt och tillräckligt mångsidigt sätt.

Tilläggsuppgifter:
Forskningskoordinator Teija Kangasvieri, Jyväskylä universitet, 040 8053 017 dervisningsråd Undervisningsråd Kari Nyyssölä, Utbildningsstyrelsen, 040 348 7819,
Undervisningsråd Anna-Kaisa Mustaparta, Utbildningsstyrelsen, 040 348 7269,

Sammanfattning (på finska) ”Kielten tarjonta ja kielivalintojen perusteet perusopetuksessa”

Hela publikationen (på finska)

Högskolorna ännu otillgängliga för många i Europa

Mon, 19 Dec 2011 07:58:00 GMT

Högskolorna ännu otillgängliga för många i Europa

Möjligheterna att komma in i högskolor varierar stort mellan olika socialgrupper i Europa. Den europeiska högskoleutbildningen borde bli öppnare, så att den bättre kunde dra nytta av medborgarnas kompetens i ett föränderligt samhälle.

Rapporten Modernisation of Higher Education in Europe:Funding and the Social Dimension 2011, som Eurydice-nätverket sammanställt åt Europeiska kommissionen,handlar om utbildningens sociala dimension, med andra ord öppenheten i högskolesystemen och olika socialgruppers deltagande i utbildningen.

Alternativa utbildningsvägar vanliga i Västeuropa

Rapporten, som granskar högskolepolitiken i EU-länderna, Liechtenstein, Norge, Turkiet och på Island, uppmärksammar förutom utbildningsvägarna också finansieringen av utbildning och stöden till de studerande. Högskoleutbildningens sociala dimension beaktas på mycket olika sätt i olika länder. En del av länderna som granskas i rapporten har tagit i bruk metoder som riktar sig till underrepresenterade socialgrupper, medan andra åter förlitar sig på att allmänt främja högskoleutbildning.

Rapporten visar en tydlig skillnad mellan Väst- och Östeuropa: i väst finns det alternativa vägar till högskoleutbildning, i öst (nya medlemsländer, Italien och Grekland) saknas sådana. I de länder som saknar alternativa utbildningsvägar, finns det ofta inte heller klara regler för erkännande av informell kompetens. Om fokus enbart ligger på tidigare examina, begränsas exempelvis studiemöjligheterna för vuxenstuderande och personer som skaffat sig kompetens i sitt yrke.

Grunden för finansiering

Enligt rapporten finns det också sådant som borde förbättras när det gäller grunden för finansieringen. Finansieringssystemen främjar inte ett bredare deltagande i utbildningen, utan grundar sig på traditionella indikatorer, såsom antal studerande eller antal personer. I Europa har ett vanligt problem varit att den totala finansieringen inte ökat i samma takt som antalet studerande. Också i det här fallet är skillnaderna mellan länderna stora och en del länder har ökat utbildningsfinansieringen på grund av den ekonomiska krisen. Finland hör till den grupp som ökat sin insats, tillsammans med bl.a. Frankrike, Österrike, Estland och Litauen.

De finansiella stöden till studerande spelar en viktig roll när det gäller att öka jämlikheten i utbildningen och få olika grupper att delta. Det finns stora skillnader mellan de europeiska länderna, i fråga om både studieavgifter och stöd som beviljas de studerande. I en del länder är terminsavgifterna nominella och mindre bemedlade studerande har möjlighet att få bidrag. Stipendier och andra stöd är oftast behovsprövade eller baserar sig på studieframgång. Endast få länder har ett liknande system som Finland, med avgiftsfria studier och allmänt studiestöd. Den andra ytterligheten, med obligatoriska avgifter och obetydliga stöd, representerar bl.a. Frankrike, Italien och många östeuropeiska länder.

Knapphändig information om underrepresenterade grupper

På grund av statistiska skillnader och brister är det svårt att få jämförbara uppgifter om hur underrepresenterade grupper deltar i högskoleutbildningen. Uppgifter om genomströmning är till exempel offentliga endast i fem av länderna i undersökningen. Det visar att genomströmningen inte anses vara en samhälleligt viktig faktor eller något som utbildningsanordnarna borde ta ansvar för. Rapporten konstaterar dock att det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid högskoleutbildningens sociala dimension nu, när ungdomsåldersklasserna i många länder blir mindre. En jämlikare högskolepolitik skulle också främja EU:s mål, enligt vilket 40 procent av alla 30–34-åringar år 2020 har högskoleexamen.

Publikation:
Modernisation of Higher Education in Europe: Funding and the Social Dimension 2011

Tilläggsuppgifter och beställning av den tryckta publikationen:
Kristiina Volmari, , 040 348 7764

Handbok om fristående examina

Thu, 15 Dec 2011 06:56:41 GMT

Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner

Den svenskspråkiga handboken om fristående examina finns nu på nätet och kommer snart att tryckas i pappersversion. Utbildningsstyrelsen har utarbetat denna handbok för examensarrangörerna och examenskommissionerna som ett redskap för utveckling av systemet med fristående examina. Handbokens syfte är att utveckla de fristående examina kvalitativt samt tydliggöra och förenhetliga examensverksamheten.

Handbok om fristående examina

Salam – en ny läroboksserie för islamundervisningen

Wed, 30 Nov 2011 09:33:00 GMT

Salam – en ny läroboksserie för islamundervisningen

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 29.11.2011

Utbildningsstyrelsen fortsätter med produktionen av läromedel i de stora världsreligionerna och publicerar nu en läroboksserie för undervisningen i islam. Bokserien Salam – islamin polku (Salam – den islamska vägen) är avsedd för religionsundervisningen för muslimska elever i den finska och den svenska grundläggande utbildningen.

De första böckerna som utkommit i serien är en textbok och en övningsbok för årskurs 1–2. Textboken behandlar den islamska religionen med hjälp av berättelser. Man går tillsammans igenom det islamska kalenderåret, som omfattar både fastetid, islamska högtider och skolvardag. Andra teman är uppförande, tolerans och mångkulturalism. Bokseriens namn Salam betyder på svenska fred.

Nästa bok som utkommer i serien är en lärobok för årskurs 7–9. Efter det utkommer läroböcker för årskurs 3–4 och 5–6. Utbildningsstyrelsen producerar den islamska bokserien också på svenska.

Utbildningsstyrelsen producerar läroboksserien i islam med hjälp av ett statligt stöd som reserverats för läromedel med små upplagor, på samma sätt som man under de senaste åren också producerat läroböcker i ortodox, katolsk och judisk religion.

Tilläggsuppifter av Utbildningsstyrelsen:
Undervisningsråd Pekka Iivonen, tel. 040 348 7200

Folk litar på skolan i Svenskfinland

Fri, 25 Nov 2011 09:59:00 GMT

Folk litar på skolan i Svenskfinland

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 25.11.2011

Kvalitet och lärarkompetens är nyckelord för den svenskspråkiga utbildningen, framgår det av en kvalitativ undersökning som Utbildningsstyrelsen har låtit göra i oktober-november. I intervjun deltog inalles 1 400 personer: elever, föräldrar, lärare och andra.

Med hjälp av en intervju på Internet kartlades vilka temaområden som är viktiga för den svenskspråkiga utbildningens framtid.

Mer än hälften eller m.a.o. 52 % av deltagarna betraktar den svenskspråkiga utbildningens framtid som god eller som mycket god. Endast sex procent ser utbildningens framtid som dålig eller mycket dålig.

Lärarrollen och lärarnas utbildning och fortbildning träder fram som en omdebatterad och viktig helhet. Också ledarskap och ökat samarbete mellan olika skolor över språk- och landskapsgränserna betraktas som viktigt.

- Den svenskspråkiga utbildningen förväntas ge minst lika högklassig undervisning som den som ges i de finskspråkiga skolorna, säger Heidi Backman, direktör för den svenskspråkiga enheten vid Utbildningsstyrelsen.

- Kunniga svenskspråkiga lärare betraktas som kvalitetsväktare och garanter. Skolspråkets betydelse, lärares språkliga kompetens och rätten till undervisning på modersmålet lyftes också kraftigt fram av många. Resultaten ger riktningen för våra utvecklingsinsatser och stöder vår fortsatta dialog med skolor och samarbetspartner, konstaterar Backman.

Att en trygg och tolerant lärmiljö vid sidan av inlärningsresultaten lyftes fram i många svar berättar om ett starkt behov av att erbjuda eleverna ramar för en positiv utveckling.

Ytterligare information

Heidi Backman, direktör för den svenskspråkiga enheten vid Utbildningsstyrelsen, tel. 040 348 7187, fö
Intervjuns genomförande: sakkunnig Maarit Viik-Kajander, Fountain Park, tel. 010 4243010,

Språkprojekt belönades med kvalitetsutmärkelsen European Label

Thu, 24 Nov 2011 13:33:00 GMT

Språkprojekt belönades med kvalitetsutmärkelsen European Label

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 24.11.2011

Utbildningsstyrelsen har belönat Tavastehus stads Språktivoliprojekt med kvalitetsutmärkelsen European Label, som delas ut årligen. Projektet Kielireppu (Språkryggsäck) i Åbo och språkprojektet vid Hakaniemen koulu i Raseborg tilldelades hedersomnämnanden.

Även Årets språklärare och Årets språkstuderande premierades i samband med prisutdelningen på Ständerhuset i Helsingfors 24.11.

Tavastehus Språktivoli är ett gemensamt projekt för skolorna i Tavastehus, som stadens ledningsgrupp och undervisningsnämnd följer. Under projektets första år har språkprogrammet förstärkts bl.a. så att det på varje låg- och högstadium i staden erbjuds A2- och B2-språk; förutom engelska och svenska omfattar utbudet franska, tyska och italienska och därtill ryska i nybörjarundervisningen som ”smakbit”. Projektgruppen har också planerat en gemensam språkväg från småbarnsfostran till andra stadiet för skolorna i staden.

I projektet har skapats strukturer för samarbete såväl inom skolväsendet som med intressentgrupper. Projektets bärande kraft är en arbetsgrupp av språklärare, som skolornas ledningsgrupper stöder bl.a. genom läsordningstekniska lösningar. Även elevernas föräldrar har involverats i projektet. Dessutom deltar lokala föreningar och företag samt nationella aktörer såsom Näringslivets Centralförbund. och Nordens institut i Finland. Projektet har i enlighet med de europeiska prioriteringarna lyft fram behovet av språkkunskaper i arbetslivet. Ett fint påfund har varit att låta eleverna i klass 9 själva ta reda på behovet av språkkunskaper i lokala företag.

Åbo stads projekt Kielireppu har som mål att locka allt fler grundskolelever att vid sidan av engelska välja andra främmande språk redan från de lägsta klasserna. Projektet stöder också undervisning i det egna modersmålet för invandrarelever. Eleverna bjuds att delta i en språkresa med klassläraren eller språkläraren som guide. Till sitt förfogande har eleverna en språkryggsäck med verktyg och åskådningsmaterial för undervisningen. Materialet har planerats så att de minsta eleverna inte behöver kunna läsa eller skriva. Språkryggsäcken är ett innovativt verksamhetssätt som lockar barnen att stifta bekantskap med språket och kulturen ända från daghemmet.

Hakarinteen koulu i Raseborgs stad har ett mycket mångsidigt språkprogram. Svenska erbjuds som modersmålsliknande undervisning och som tvåspråkig undervisning. Projektet har genomförts i samarbete mellan en finskspråkig och en svenskspråkig skola. Också undervisningen i det egna modersmålet för invandrarelever har beaktats.

Tysklärarföreningen i Finland kom med ett förslag till Årets språklärare, och den valda är Tarja Virtanen, som är lärare i franska och tyska vid gymnasiet och 6–9-skolan i Iitti.

Tarja Virtanen har arbetat som koordinator för Språktivoliprojektet i Iitti kommun. I enlighet med målen för Språktivoli har hon grundat webbsidor för distansundervisning i tyska som A2-språk samt utvecklat verktyg för distansundervisningen. Tarja Virtanen har genomfört flera utvecklingsprojekt inom undervisningen i franska språket och kulturen såväl i sin egen skola samt tillsammans med utländska partnerskolor. Hon har även gjort ett gott arbete inom undervisningen för specialelever.

Till årets språkstuderande utsågs studentSalla Vainio från Vihdin lukio. Salla Vainios studentexamen omfattade prov i fem språk: engelska, tyska, svenska, spanska och franska. I fyra av språken fick hon laudatur och i ett eximia cum laude approbatur. Inalles skrev Salla Vainio sex laudaturer.

De första European Label -språkutmärkelserna delades ut i Europeiska unionens medlemsländer år 1998. I år rekommenderade Europeiska kommissionen som insatsområden för medlemsländerna språkinlärning i gemenskaper och språk i arbetslivet. Det nationella temat i Finland var ett mångsidigare språkprogram.

Ytterligare information:
Undervisningsrådet Paula Mattila, tel. 040 348 7138
Undervisningsrådet Anna-Kaisa Mustaparta, tel. 040 348 7269

Aulis Pitkälä blir generaldirektör för Utbildningsstyrelsen

Thu, 17 Nov 2011 11:49:00 GMT

Aulis Pitkälä blir generaldirektör för Utbildningsstyrelsen

Statsrådet har tillsatt filosofie magister, bildningsdirektören Aulis Pitkälä till tjänsten som generaldirektör för Utbildningsstyrelsen. Pitkälä tillträder tjänsten från och med ingången av nästa år fram till slutet av 2016.

Aulis Pitkälä (f. 1955) har sedan 2008 arbetat som bildningsdirektör i Esbo. Tidigare har han som biträdande stadsdirektör svarat för bildningsväsendet i Vanda. Han har också arbetat som bildningsdirektör, direktör för grundskoleväsendet samt som undervisningsdirektör sedan 1988. Före det har han arbetat som direktör för skolväsendet i Kaland kommun samt som undervisningsdirektör i Nystad.

Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklandet av förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, för- och eftermiddagsverksamheten, gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen, vuxenutbildningen, det fria bildningsarbetet samt den grundläggande konstundervisningen. Utbildningsstyrelsen följer också upp och utvärderar utbildning samt erbjuder utbildningsrelaterade informations- och stödtjänster. Generaldirektören leder ämbetsverket och svarar för att de utsatta resultatmålen uppnås, samt för att ämbetsverkets uppgifter sköts på ett effektivt och givande sätt.

9 ansökningar lämnades in för tjänsten som generaldirektör för Utbildningsstyrelsen.

Ytterligare information (undervisnings- och kulturministeriet)

Kanslichefen Harri Skog, tfn (09) 1607 7210
Direktör Kirsi Kangaspunta, puh. (09) 160 77252

Uppfostra med glädje - ge barn beröm varje dag

Wed, 16 Nov 2011 11:12:00 GMT

Uppfostra med glädje – ge barn beröm varje dag

Barnens rättigheters dag firas den 20 november. Temat för barnens rättigheters dag är i år barnets rätt till uppfostran.

Barn-, ungdoms- och familjeorganisationer och barnombudsmannen vill lyfta fram uppfostran i hemmet och betydelsen av de vuxnas fostringsgemenskap.

Barnets rätt till uppfostran

Barnens rättigheters dag talar för en positiv uppfostran: uppfostra med glädje och auktoritet, inte med våld.

Dagens teman har samlats i broschyren Kasvata ilolla. Den sammanfattar den nya linjen inom uppfostran med följande:

· Tid för uppfostran – Uppfostran är att möta barnet. När du kan välja, välj tid för barnet.

· Alla uppfostrargenom sitt exempel – Uppfostran görs av de vuxna i gemenskap. Föräldrarna får inte lämnas ensamma i sin uppfostringsuppgift.

· Barn har rätt till en bra uppfostran – även hemma. En bra uppfostran hemma uppstår i en positiv och lyhörd miljö.

· Uppfostra med auktoritet, inte med våld! – Rätten till ett liv befriat från våld omfattar alla.

· Ge barnet beröm varje dag! – När man lär sig att upptäcka goda, berömvärda egenskaper hos barnet genomgår man själv en positiv förändring.

· Barnets rättigheter är de vuxnas skyldigheter – enligt FN:s konvention om barnets rättigheter är alla under 18 år barn. Mänskliga rättigheter för barn innebär inte att de vuxnas makt eller ansvar läggs över på barnen.

Dagens broschyr har sammanställts av Centralförbundet för Barnskydd, Kommunförbundet, barnombudsmannen, Mannerheims barnskyddsförbund, Utbildningsstyrelsen, Rädda Barnen rf , Plan Finland, PTK – Poikien ja tyttöjen keskus, Barnens Parlament i Finland, Finlands Ungdomssamarbete Allians rf, Finska UNICEF och Finlands Föräldraförbund. Broschyren har finansierats av undervisnings- och kulturministeriet.

Veckans evenemang

Finska UNICEF driver kampanj för barns rättigheter och emot kroppslig aga. Kampanjen Kuritus ei kasvata som drivs över hela landet syns i tv, på biograferna, på gatorna och på internet i form av kampanjvideor och reklam den 14–27 november. Kampanjen erbjuder ett eget diskussionsforum om ämnet på tidningen Vauvas webbplats, där en expertpanel avhandlar ämnet onsdagen den 16.11. kl. 10–16.

Barnens Parlament i Finland håller plenarsammanträde i Tammerforshuset 14–15.11.2011. Med på sammanträdet är de vars mandat löper ut och representanter för den nya mandatperioden.

Lasten terveyskäräjät frågar torsdagen den 16.11. kl. 9.30–15 i Lilla parlamentet i riksdagen om uppfostran idag är en omöjlig uppgift. Barnens Hälsoforum och riksdagens grupp Lapsen puolesta bjuder in yrkesverksamma inom olika branscher, utvecklare, utbildare, beslutsfattare, organisationsfolk och journalister till diskussion.

Plans Barnstyrelse i Finland anordnar en workshop om barns rättigheter och jämställdhet för högstadieelever den 14–16.11 i verksamhetscentret Happi. Ungdomarna i barnstyrelsen svarar på frågor om barns rättigheter på Habbo Hotel onsdagen den 16.11 kl. 16.00. Barnstyrelsens 10-årsfest hålls i Kulturarenan Gloria med insatser av över 400 skolelever den 17.11. kl. 12.30–15.00.

Fler evenemang på Facebook

Barnens rättigheters dag firas varje år den 20 november på årsdagen av godkännandet av FN:s konvention om barns rättigheter. Konventionen, som trädde i kraft i Finland år 1991, förpliktar staterna att informera såväl barn som vuxna om barns rättigheter. Även organisationer och barnombudsmannen utvärderar och främjar förverkligandet av konventionen och att den blir känd.

Ytterligare information:

Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula, tfn 050 530 9697,
Programdirektör Inka Hetemäki, Finska UNICEF, tfn 040 545 4837,
Kommunikationschef Päivi Tiittanen, Centralförbundet för Barnskyddfn 050 365 1533,

Barnens rättigheters dag firas den 20 november. Temat för barnens rättigheters dag är i år barnets rätt till uppfostran.

Mångkulturella färdigheter utvecklades i kommunerna

Tue, 15 Nov 2011 13:23:00 GMT

Mångkulturella färdigheter utvecklades i kommunerna

Sammanlagt 52 kommuner har deltagit i projektet Utveckling av mångkulturella färdigheter i skolan som inleddes år 2007. Under de fem år som projektet pågick har hundratalas rektorer och lärare deltagit i utbildningar anordnade av Utbildningsstyrelsen och kommunerna.

I projektet har kommunerna utarbetat planer för mångkulturella färdigheter som etablerats i skolornas vardag. Projektet hade bl.a. följande tyngdpunkter: undervisning för invandrare, mottagandet av elever och föräldrar i skolorna, främjande av tolerans och goda etniska relationer samt mångkulturellt samarbete mellan hem och skola. Målet har varit att förebygga utslagning bland invandrarelever och att öka toleransen hos majoritetsbefolkningen och invandrarna.

I projektet deltog kommuner som redan länge haft elever med invandrarbakgrund och flera kommuner som först nyligen tagit emot sina första invandrarelever. Det är meningen att kommunerna ska samarbeta inom de regionala nätverk som bildats också i fortsättningen.

Under åren 2007 – 2011 beviljade Utbildningsstyrelsen sammanlagt 3,3 miljoner euro i särskilt statsunderstöd för utvecklande av förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen för invandrareUtbildningsstyrelsen har arrangerat 12 seminarier för undervisningspersonalen till stöd för utvecklingsarbetet. Tre publikationer har utgetts kring temana goda förfaranden, utvärdering av projektet och arbete i konstverkstäder. De material och metoder som tagits fram i kommunerna har samlats i publikationen ”Monikulttuurinen kouluyhteisö” samt på projektets webbplats .

Ytterligare information vid Utbildningsstyrelsen:
Projektets nationella koordinator, undervisningsrådet Pirjo Immonen-Oikkonen, tel. 040 348 7821 hetschefen
Enhetschefen, undervisningsrådet Leena Nissilä, tel. 040 348 7705 leena.nissilä@oph.fi

Lärarnas förtjänstutveckling i Norden långsammast i Europa

Fri, 04 Nov 2011 14:05:00 GMT

Lärarnas förtjänstutveckling i Norden långsammast i Europa

Lärarna i de nordiska länderna kan vänta sig en högst 30-procentig löneökning under sin karriär, framgår det av en färsk EU-rapport. Endast på Cypern, i Portugal och Rumänien kan lönen öka till det dubbla under lärarens arbetskarriär. Också i dessa länder tar det över 20 år att nå den högsta löneklassen.

Rapporten Teachers' and School Heads' Salaries and Allowances in Europe2009/10, som Eurydice-nätverket har sammanställt för Europeiska kommissionen, jämför lärar- och rektorslönerna inom den offentliga sektorn i 27 medlemsstater i EU samt i Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet. Rapportens uppgifter gäller läsåret 2009-2010 och täcker förskoleundervisning, grundläggande utbildning och andrastadieutbildning. Både lönenivån och separata arvoden till lärarna granskas i rapporten.

De relativt sett bästa lärarlönerna finns i Sydeuropa

Läraryrket är i många länder relativt lågavlönat. I så gott som alla europeiska länder är bruttolönerna för nya lärare lägre än landets BNP per invånare. De enda undantagen är Tyskland, Spanien, Portugal och Turkiet.

Lärarlönerna på andra stadiet är i regel högre än lärarlönerna på grundskolestadiet. I Tyskland och Portugal och på Cypern är maximilönen på andra stadiet mer än dubbel i förhållande till BNP per invånare. I Tjeckien, Slovakien, Lettland, Litauen och Grekland däremot är t.o.m. den maximala lärarlönen lägre än BNP per invånare.

Absolut sett högst lön har lärarna i Luxemburg, Danmark och Österrike och lägst är lönen i Bulgarien och Rumänien. Finland placerar sig med en genomsnittlig årslön på 40 000–50 000 euro lite över medeltalet för hela undersökningen.

Många länder belönar sina lärare

I jämförelsen bör man märka att de arvoden som betalas utöver den stadgeenliga lönen i många länder kan utgöra så mycket som 15 % av den totala lönen. De egentliga lönerna med tillägg placerar sig också i många länder nära den övre ändan av löneskalan. Orsaken är förutom arvodena en åldrande lärarkår. I Danmark, Grekland, Finland och England är lärarnas realinkomster t.o.m. högre än den högsta löneklassificeringen.

Fastän det i många europeiska länder är möjligt att få många olika arvoden, belönar enligt undersökningen endast hälften av länderna sina lärare för att de vidareutbildar sig eller för goda undervisningsresultat. Andra belöningsgrunder är till exempel undervisning för specialelever, deltagande i verksamhet utanför läroplanen och överarbete.

Lönerna avgörs ofta på statlig nivå

Lärarlönerna bestäms i olika länder på olika förvaltningsnivåer. I de nordiska länderna avtalar den lokala förvaltningen och fackföreningarna om lönerna. Detta avviker från de flesta andra länder i undersökningen, där centralförvaltningen beslutar om de stadgeenliga lönerna för rektorer och lärare. I en del länder fattas besluten på regional nivå. Så är det till exempel i Tyskland, där delstaternas förvaltning beslutar om lönenivån. I Tjeckien, Slovakien, Lettland och Litauen beslutar de enskilda skolorna om lönenivån inom ramarna för nationella direktiv.

Lärarnas köpkraft försvagades inte nämnvärt år 2009 och den ekonomiska krisen ledde till nedskärningar i lönerna endast i en del av länderna (Irland, Grekland, Spanien, Lettland och Rumänien). Under samma tidsperiod höjdes lärarlönerna i Nederländerna och Polen. De kommande sparåtgärderna i de europeiska länderna kan påverka lärarnas löner och utbildningsfinansieringen, men många länder har också placerat utbildningssektorn i centrum för sina reformprogram.

Rapporten konstaterar att läraryrket i framtiden bör hållas så attraktivt som möjligt så att utbildningen lockar så bra sökande som möjligt. Den breddade arbetsbeskrivningen för lärare och konkurrensen om de utexaminerade från den privata sektorn skapar utmaningar, som bäst kan mötas genom att man utvecklar lönen och arbetsförhållandena.

Publikation:
Teachers' and School Heads' Salaries and Allowances in Europe, 2009/10

Ytterligare information:
Kristiina Volmari,

Gymnasiets framtid - olika alternativ

Thu, 03 Nov 2011 12:42:00 GMT

Gymnasiets framtid – olika alternativ

Under de IX riksomfattande gymnasiedagarna i år reflekterar man över gymnasiets riktning och möjliga framtidsutsikter. Olika alternativ för framtiden skisseras upp i boken Toinen koulu, toinen maailma, som publicerades under gymnasiedagarna i Helsingfors 3.11.

Framtidens inlärning 2030 är en fortsättning på Undervisnings- och kulturministeriets barometer, som pejlade den allmänbildande utbildningens framtid. Barometern har utarbetats i samarbete med Otavan Opisto, Centralen för framtidsforskning vid Åbo universitet och Demos ry.

Tanken om barometern Framtidens inlärning 2030 föddes på Utbildningsstyrelsen år 2009 när man diskuterade den grundläggande utbildningens mål och timfördelning och behövde uppgifter om hur den grundläggande utbildningens framtid kan se ut och vilka de viktigaste frågorna är som behöver lösas.

Den information som erhölls om den grundläggande utbildningen våren 2010 har publicerats i Centralens för framtidsforskning vid Åbo universitet serie (TUTU-julkaisuja 1/2011) under namnet Toinen koulu, toinen maailma. Oppimisen tulevaisuus 2030. Efter den grundläggande utbildningen har synvinkeln vidgats till gymnasieutbildningen. Det verk som publicerades idag ”Toinen koulu, toinen maailma. Lukion tulevaisuus 2030” berättar om alternativa framtidsutsikter för gymnasiet fram till år 2030.

Publikationen är en del av arbetet i anslutning till barometern Framtidens inlärning, i vilket Utbildningsstyrelsen som finansiär aktivt deltar. Med hjälp av framtidsbarometern samlas tidsserieinformation om sakkunnigas uppfattningar och åsikter om de utmaningar inlärning, utbildning, skola och kunnande står inför i framtiden. I barometern komprimeras de enskilda sakkunnigas åsikter till uppfattningar om hurdan framtiden kan se ut för en sak eller ett fenomen som undersöks och om denna framtid är önskvärd eller inte.

Åsikterna om gymnasiets framtid har producerats av en grupp bestående av 99 medlemmar, som har delat sig i två paneler. Den ena panelen representerar sakkunniga inom undervisningssektorn, den andra sakkunniga inom andra sektorer av samhället. De sakkunniga har tagit ställning till tolv teser, nämligen:

Gymnasiets syfte
Utbildning för hela åldersklassen
Produktion och distribution av kunskap
Identifiering och erkännande av kunnande
Valfrihet
Informations- och kommunikationsteknik
Utvärdering
Lärarskap
Effektivitet
Globalitet
Gymnasienät
Akademisk väg

Publikation:
Hannu Linturi, Anita Rubin ja Tiina Airaksinen:
Toinen koulu, toinen maailma. Lukion tulevaisuus 2030. Julkaisusarja Pedagogia 2/2011. Otavan Opiston Osuuskunta.

Bob Karlsson blir direktör för Utbildningsstyrelsens enhet för svenskspråkig utbildning

Fri, 28 Oct 2011 12:38:00 GMT

Bob Karlsson blir direktör för Utbildningsstyrelsens enhet för svenskspråkig utbildning

Filosofie magister Bob Karlsson blir direktör för enhet för svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen för åren 2012-2018.

Bob Karlsson har arbetat som bildningsdirektör i Raseborgs stad sedan 2009. Han har tidigare arbetat som lärare och rektor och under åren 2001-2008 som utbildningschef i Ekenäs.

Alltsammans 12 personer sökte tjänsten som direktör för enhet för svenskspråkig utbildning.

Filosofie magister Bob Karlsson blir direktör för enhet för Svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen för åren 2012-2018.

En femtedel av Europas ungdomar har lässvårigheter

Mon, 17 Oct 2011 07:22:00 GMT

En femtedel av Europas ungdomar har lässvårigheter

Enligt en undersökning som Europeiska kommissionen låtit utföra hade cirka 20 procent av 15-åringarna lässvårigheter år 2009. Undervisningsministrarna i EU-länderna har nu satt som mål att minska andelen till under 15 procent före år 2020. Bara Polen, Danmark, Estland, Finland och det flamländska språkområdet i Belgien uppfyller detta mål redan i dag.

I nätverket Eurydices undersökning Teaching Reading in Europe: Contexts, Policies and Practices granskas läsförmågan hos 3–15-åringar och läsundervisningen i EU-länderna samt på Island, i Liechtenstein, Norge och Turkiet. Undersökningens fyra nyckelteman är undervisningsmetoder, hur man tar itu med lässvårigheter, lärarutbildning och hur man uppmuntrar till läsning utanför skolan.

Läsförmågan måste bli bättre

EU-länderna har under de senaste åren satsat på att främja läsförmågan. De nationella läroplanerna har utvecklats, allt från förskolan, och undervisningsmetoder och -material har blivit mångsidigare. Undersökningen visar att riktlinjerna börjar vara i skick och uppmärksamheten bör nu riktas mot hur de genomförs i undervisningen. För att uppnå målen för läsförmåga borde man satsa på effektivare undervisningsmetoder särskilt för "riskgrupperna", såsom pojkar, ungdomar med låg socioekonomisk bakgrund och elever med främmande språk som modersmål.

En brist som lyfts fram i undersökningen är det finns få lärare som är specialiserade på läsundervisning. Sådana lärare finns endast i de nordiska länderna, Storbritannien, på Irland och Malta. I de övriga länderna i undersökningen har lärarna inte motsvarande möjlighet att specialisera sig. Det skulle dock behövas lärare som är specialiserade på läsning, så att man kunde ta itu med inlärningssvårigheter så tidigt och individuellt som möjligt. I rapporten betonas att även den allmänna lärarutbildningen borde fokusera på läsundervisning, så att lärarna skulle ta till sig problemorienterade och undersökande metoder.

Få svaga läsare i Finland

Enligt Eurydice-undersökningen ligger finländarnas läsförmåga på en bra nivå och Finland klarar sig utmärkt i en internationell jämförelse. År 2009 var färre än 10 % av 15-åringarna svaga läsare i Finland, som därmed placerar sig alldeles i täten i en jämförelse bland 31 länder.

Finland är ett av de få länder som har speciallärare som hjälper klasslärarna men även målmedvetet tar itu med lässvårigheter. Läsundervisningen är obligatorisk i speciallärarutbildningen i Finland. Också undervisningen för vuxna invandrare i Finland nämns i positiva ordalag i rapporten.

Eurydices undersökning Teaching Reading in Europe: Contexts, Policies and Practices

Tilläggsuppifter av Utbildningsstyrelsen:
Undervisningsråd Aapo Koukku, tel. 040-348 7824

Outi Laitinen från Uleåborg årets lärare i finska som andraspråk

Tue, 11 Oct 2011 08:20:00 GMT

Outi Laitinen från Uleåborg årets lärare i finska som andraspråk

Till årets lärare i finska som andraspråk har valts Outi Laitinen från Koskelan koulu i Uleåborg. Vinnaren utsågs av föreningen för lärare i finska som andraspråk tillsammans med Utbildningsstyrelsen.

Valet gjordes utgående från förslag från allmänheten. Kriterier var lärarens engagemang och förmåga att entusiasmera, lärarens meriter inom det pedagogiska utvecklandet av undervisningen i finska som andraspråk och lärarens villighet att dela med sig av kunskaper och erfarenheter till andra lärare.

För valet av årets lärare i finska som andraspråk svarade en tävlingsjury med representanter för föreningen för lärare i finska som andraspråk, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors och Jyväskylä universitet och läroanstalterna.

Årets lärare i finska som andraspråk offentliggjordes av direktör Jorma Kauppinen från Utbildningsstyrelsen på de pågående riksomfattande utvecklingsdagarna för lärare i finska som andraspråk.

Utvecklingsdagarna samlade ca 300 lärare i finska som andraspråk för invandrare från olika skolstadier i olika delar av landet. Syftet med evenemanget var att informera om aktualiteter i undervisningen av finska som andraspråk, bl.a. om nya metoder och läromedel. I samband med dagarna publicerades även nya läromedel och nytt stödmaterial för undervisningen i finska som andraspråk för invandrare.

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen:
Undervisningsrådet Leena Nissilä, enhetschef, tel. 040 348 7705,

Yrkesutbildningens status hög i Finland jämfört med övriga Europa

Mon, 10 Oct 2011 13:29:00 GMT

Yrkesutbildningens status hög i Finland jämfört med övriga Europa

Finländare värdesätter i genomsnitt yrkesutbildningen högre än andra européer. Enligt EU:s nyaste Eurobarometer anser 71 % av européerna att yrkesutbildningen har hög status i deras hemland. På Malta är 92 % av befolkningen av den här åsikten, i Finland 90 % men i Litauen är andelen endast 61 %.

Eurobarometern, som offentliggjordes den 7 oktober i samband med tävlingen WorldSkills 2011, beskriver vilken uppfattning befolkningen i medlemsländerna har om yrkesutbildningens status och betydelse. Resultatet av opinionsundersökningen är glädjande: yrkesutbildningen anses inte som mindre attraktiv än akademiska studier. Statusen varierar dock avsevärt i de olika länderna, likaså medborgarnas uppfattning om kvaliteten på yrkesutbildningen i det egna landet.

I de länder, där yrkesutbildningen har den högsta statusen, såsom Malta, Österrike och Finland, litar man också mest på att inlärningsresultaten är goda. I länder som Lettland, Litauen och Slovenien, där statusen är lägst, tvivlar man också mest på kvaliteten på lärandet.

Tror på kvaliteten, tvivlar på karriärnyttan

Av de européer som deltog i undersökningen har 47 % genomfört eller håller på att genomföra en yrkesutbildning. Av de tillfrågade tror 82 % att det finns efterfrågan i arbetslivet på sådana färdigheter som utbildningen ger. Att kvaliteten på yrkesutbildningen är god anser 75 % av de tillfrågade och 72 % tror att utbildningen förbättrar de studerandes sysselsättningsmöjligheter.

Ändå tror endast 55 % att yrkesutbildningen ger möjlighet till välbetalda arbetsuppgifter. Tilltron till utbildningens löneeffekter är högst i Österrike (79 %) och lägst i Frankrike (34 %). På Malta (91 %) och i Finland (88 %) tror man mest på att yrkesutbildningen främjar karriärutvecklingen, minst i Litauen (43 %) och i Ungern (48 %).

Antalet personer med yrkesutbildning har inget direkt samband med uppfattningen om utbildningens status. På Malta till exempel, där 92 % av befolkningen värdesätter yrkesutbildningen, har endast 27 % själva en yrkesutbildning. I Finland har 65 % en yrkesutbildning och 90 % tycker att den har hög status. Av holländarna har 76 % en yrkesutbildning men endast 50 % anser att utbildningen har hög status.

Personer med lägst utbildning mest skeptiska

Endast 52 % av medborgarna i EU tycker att den rådgivning och yrkesvägledning som skolorna och arbetskraftstjänsterna erbjuder ungdomar är tillräcklig. Trots att yrkesutbildningens fördelar erkänns, skulle majoriteten av de tillfrågade rekommendera gymnasieutbildning för de unga som går ut grundskolan snarare än yrkesutbildning.

Även om medborgarna litar på att utbildningen ger de färdigheter som behövs på arbetsmarknaden, tror de inte att den ger de unga beredskap att driva ett eget företag. En knapp majoritet av de tillfrågade anser dock att yrkesutbildningen främjar de studerandes kommunikativa färdigheter och förmåga att arbeta i grupp och att inlärningsresultaten är goda.

Oroväckande är att de lägst utbildade befolkningsgrupperna som har de lägsta ambitionerna i fråga om utbildning, också sätter lägst tilltro till yrkesutbildningens status och nytta. Det är problematiskt, eftersom ett av EU:s mål är att genom utbildning öppna möjligheter just för de minst gynnade.

Bekymmersamt är också att endast 48 % av de tillfrågade tror att yrkesutbildningen främjar miljövänliga attityder. Mer än en tredjedel av de tillfrågade i elva länder anser att yrkesutbildningen inte har lyckats främja målen för fostran i hållbar utveckling.

Publikation:
Special Eurobarometer 369 ”Attitudes Towards Vocational Education and Training”

Eurobarometern

Utbildningskostnaderna år 2010

Mon, 03 Oct 2011 10:17:00 GMT

Utbildningskostnaderna år 2010

Utbildningsstyrelsens meddelande 3.10.2011

Utbildningsstyrelsen har samlat uppgifter om kostnaderna för gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, läroavtalsutbildningen, yrkeshögskolorna, det fria bildningsarbetet, den grundläggande konstundervisningen samt för museer, teatrar och orkestrar år 2010.

Kostnadsutvecklingen inom gymnasieutbildningen från år 2009 till år 2010 var 2,5 %. Lönekostnaderna ökade med 1,4 % och de övriga driftskostnaderna med 4,8 %. Räknat per studerande var kostnadsökningen 3,5 %. Antalet studerande i gymnasierna sjönk med 1,0 %.

Utbildningen kostade i genomsnitt 6 870 euro per studerande. I privata utbildningsanordnares gymnasier var kostnaderna per studerande i medeltal lägre (6 047 euro) än i gymnasier som hade en kommun som huvudman (6 892 euro). Dyrast var gymnasieutbildningen i universitetens övningsskolor (9 360 euro/studerande). Både hos privata utbildningsanordnare och i kommunerna var kostnaderna högst i små gymnasier med färre än 200 studerande. Granskat enligt landskap var gymnasieutbildningen dyrast i Kajanaland och Lappland och förmånligast i Egentliga Tavastland.

Under år 2010 har antalet privata anordnare av gymnasieutbildning ökat med en till 36, de kommunala anordnarna har minskat med två till 234 och antalet samkommuner som ordnar gymnasieutbildning har ökat till fem. Det finns tre statliga gymnasier fr.o.m. augusti 2010. Antalet övningsskolor vid universiteten är fortsättningsvis åtta.

Antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen uppgick år 2010 till sammanlagt 148 395, vilket är en ökning med 3,9 %. Antalet utbildningsanordnare uppgick till 142. Driftskostnaderna för yrkesutbildningen var 10 296 euro per studerande. Kostnadsökningen per enhet från föregående år var 2,2 %. Högst var kostnaderna per studerande inom naturbruk och miljöområdet 15 880 euro och lägst inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området 7 890 euro.

Granskat enligt landskap var det dyrast att ordna den grundläggande yrkesutbildningen i Egentliga Tavastland 13 907 euro/studerande och i Södra Savolax 13 586 euro/studerande. Förmånligast var det i Egentliga Finland 9 545 euro/studerande och i Östra Nyland 9 549 euro/studerande.

Inom läroavtalsutbildningen fanns år 2010 sammanlagt 42 385 studerande, varav 15 228 inom den grundläggande yrkesutbildningen och 27 157 inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Det totala antalet studerande minskade med 8,7 % jämfört med föregående år. Antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen minskade med 19,9 % och antalet studerande inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen med en procent.

Kostnaderna per studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen uppgick till i genomsnitt 5 766 euro. De totala kostnaderna har minskat med 16,3 % jämfört med föregående år och kostnaderna per studerande har ökat med 4,5 %. De genomsnittliga kostnaderna per studerande enligt landskap varierade mellan 4 892 euro i Södra Österbotten och 6 889 euro i Norra Karelen. Antalet avlagda examina var 6 125 och antalet avlagda examensdelar 25 059.

Inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen uppgick kostnaderna per studerande till i genomsnitt 3 333 euro. De totala kostnaderna har minskat med 0,5 % från föregående år. De genomsnittliga kostnaderna per studerande enligt landskap varierade mellan 2 733 euro i Egentliga Tavastland och 4 358 euro i Norra Karelen. Sammanlagt 4 870 yrkesexamina och totalt 3 917 specialyrkesexamina avlades. Sammanlagt 3 209 delar av yrkesexamina och 8 660 delar av specialyrkesexamina avlades.

Inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i läroanstaltsform uppgick antalet studerandeårsverken år2010 till 16 572, vilket innebär en ökning med 7,4 % från föregående år. Av studerandeårsverkena genomfördes 15 222 som frivillig utbildning. Kostnaderna per studerandeårsverke var i genomsnitt 8 725 euro. Antalet studerande som inledde studier år 2010 uppgick till sammanlagt 109 371, vilket är 1,7 % fler än år 2009. Totalt 30 867 examensdelar avlades, vilket är 15,0 % fler än under föregående år. Sammanlagt 7 918 färdiga examina avlades, vilket är 2,4 % fler än år 2009.

Yrkeshögskolornas genomsnittliga kostnader per studerande var 7 993 euro år 2010. De totala kostnaderna för yrkeshögskolorna ökade med 3,7 % från föregående år. De dyraste kostnaderna per studerande uppmättes inom kultur 11 056 euro och de förmånligaste inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området 6 567 euro.

Uppgifter om utbildningens kostnader samlas varje år med tanke på statsandelssystemet för undervisnings- och kulturväsendet. Användaren kan också själv göra tidsserie- och andra rapporter av rapporterna i förteckningen. Materialet i sin helhet finns på Utbildningsstyrelsens webbplats på adressen:

http://vos.uta.fi/rap/

Information om kostnaderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen publiceras i december.

En redogörelse för mätarna i resultatfinansieringen för den grundläggande yrkesutbildningen år 2012 och rapporter om de anordnarspecifika resultatmätarna, resultatindex och bakgrundsdata publiceras på Utbildningsstyrelsens webbplats senast 14.10.2011 på adressenhttp://www.oph.fi/asiakkaat/rahoitus/tulosr12/tulosr_12.html.

Rapporter om resultatfinansieringen för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i läroanstaltsform och läroavtalsform år 2012 publiceras på Utbildningsstyrelsens webbplats senast 14.10.2011 på adressen http://www.oph.fi/asiakkaat/rahoitus/tulosr12/tulosr_12.html.

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen ges av:
Specialsakkunnig Lea Juhola, tel. 040 348 7342 grundläggande yrkesutbildning, läroavtalsutbildning, yrkeshögskolor
Specialsakkunnig Sirpa Kesti, tel. 040 348 7311 gymnasieutbildning
Specialsakkunnig Tarja Mäkinen, tel. 040 348 7656 yrkesinriktad tilläggsutbildning
Skolrådet Raakel Tiihonen, tel. 040 348 7921

E-post: fö

Utbildningsstyrelsen har samlat uppgifter om kostnaderna för gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, läroavtalsutbildningen, yrkeshögskolorna, det fria bildningsarbetet, den grundläggande konstundervisningen samt för museer, teatrar och orkestrar år 2010.

Kari Kivinen generalsekreterare för Europaskolsystemet

Fri, 23 Sep 2011 07:31:00 GMT

Kari Kivinen generalsekreterare för Europaskolsystemet

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 23.9.2011

FD Kari Kivinen har utnämnts till generalsekreterare för Europaskolsystemet. Beslutet om valet fattades 16.9 av direktionen för Europaskolorna, som består av representanter för EG:s medlemsstater och för Europeiska kommissionen.

Kivinen tar emot uppgiften som generalsekreterare 1.1.2012, när den nuvarande generalsekreteraren Renée Christmann avgår med pension. Generalsekreterarens mandattid är sex år.

Kari Kivinen, 50, har närmare tjugo års erfarenhet som ledare för internationella skolor. Han har verkat som biträdande generalsekreterare för Europaskolorna sedan september 2010. Före detta arbetade han i Bryssel som rektor för skolan i Uccle åren 2003–2010 och före det som rektor, biträdande rektor och lärare vid Europaskolan i Luxemburg åren 1995–2003. Vid Helsingin Ranskalais-suomalainen koulu verkade Kivinen som lärare och prorektor åren 1987–1995. Kivinen disputerade för doktorsgraden i filosofi år 2003.

Europaskolsystemets högsta beslutande organ är direktionen. Generalsekreteraren representerar direktionen utanför systemet och ansvarar för hela systemets förvaltning, verksamhet, utveckling och bl.a. för utvärdering av resultaten. Generalsekreteraren leder centralkontoret i Bryssel, som bl.a. koordinerar arbetet i direktionen och i de underlydande organen och arbetsgrupperna.

Europaskolorna är offentliga läroanstalter som har grundats för undervisningen för barn till anställda inom Europeiska gemenskapen. Skolorna förvaltas av medlemsstaterna i Europiska gemenskapen och Europeiska kommissionen. Systemet skapades på 1950-talet, då den första Europaskolan inledde sin verksamhet i Luxemburg.

För närvarande finns det 14 egentliga Europaskolor som ger europeisk undervisning. Mest utmanande är elevsituationen i Bryssel, där det finns tre skolor med ett elevantal på över 3000, en fjärde skola har över 1000 elever och principbeslut om att inrätta en femte skola har fattats. De egentliga Europaskolorna har totalt ca 25 000 elever och ca 2 100 undervisningsanställda. I skolorna finns ca 660 finska elever och ca 30 lärare och biträdande rektorer.

Öppnandet av europaskolsystemet för de nationella skolorna har varit ett viktigt politiskt mål, som också syftat till att stödja kommissionens personalpolitik. Många medlemsstater har under de senaste åren grundat skolor som följer europaskolornas gemensamma läroplaner. Det finns sammanlagt sex sådana ackrediterade skolor, av vilka en verkar i Helsingfors. Att utveckla strukturerna så att de stöder ett enhetligt expanderande utbildningssystem kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för den nya generalsekreteraren.

Ytterligare information:
Specialsakkunnig Marja-Leena Pernu, Utbildningsstyrelsen, tel. 0403487320
Biträdande generalsekreterare Kari Kivinen, , tel. +32 2 2953748

Examen på andra stadiet avbryts i Finland lika ofta som i andra OECD-länder

Wed, 14 Sep 2011 13:31:00 GMT

Examen på andra stadiet avbryts i Finland lika ofta som i andra OECD-länder

Utbildning- och kulturministeriets meddelande 13.9.2011

OECDs årliga statistikpublikation över utbildningssystemen, Education at a Glance 2011 behandlar utbildningens situation och utveckling i OECD-länderna, i huvudsak under 2009. Publikationen innehåller också mycket information om utbildningens utveckling från så långt tillbaka som 1995.

Education at a Glance 2011 presenterar för första gången information om avläggande av examina och genomströmningen på andra stadiet (gymnasier och yrkesskolor). Under den utsatta tiden, dvs. tre år, var andelen studerande som inlett sina studier 2002 och som avlagt examen på andra stadiet 69 procent, vilket i stort sett är medelnivå inom OECD-länderna. I genomsnitt 68 procent av studerande i OECD-länderna slutförde sina studier.

Flickor slutför sina studier oftare än pojkar. Inom gymnasieutbildningen slutför fler sina studier än inom yrkesutbildningen. Trots det var antalet slutförda examina bland finländska pojkar (67 procent) högre än medeltalet bland pojkarna i OECD-länderna (63 procent). Flickornas genomströmning (77 procent) var på medelnivå bland flickorna i OECD-länderna (78 procent).

Det kan finnas flera orsaker till att det drar ut på tiden med att avlägga examen. Därför tog man också med personer som avlade examen två år efter den utsatta tiden. Då steg andelen personer som avlagt sin examen på andra stadiet till 80 procent. I OECD-länderna var genomsnittet för personer som avlade sin examen två år senare än den utsatta tiden 81 procent. I Luxemburg stiger andelen med 30 procent i och med de två extra åren, och i Spanien med 20 procent. Med tanke på skillnader i skolsystemen bör jämförelsen ses som riktgivande.

Det går att minska på familjens socioekonomiska inverkan på inlärningsresultat

I publikationen Education at a Glance 2011 jämför man den socioekonomiska bakgrundens inverkan på inlärningsresultaten på basis av PISA-resultaten och konstaterar att läskunnigheten varierar stort enligt vilken socioekonomisk bakgrund man har, särskilt i Nya Zeeland och i Frankrike. Personer från en lägre socialgrupp klarar sig sämre än andra. Även personer med invandrarbakgrund uppvisar sämre resultat än elever i genomsnitt. Inom hela OECD är sannolikheten för första generationens invandrare att kunskapsmässigt placera sig i den sämre fjärdedelen dubbel jämfört med barn som är födda i landet.

Inom OECD-länderna är ca en tredjedel av personerna som löper risk för att marginaliseras (elever som enligt PISAs index för ekonomisk, social och kulturell ställning placerar sig i den sämre fjärdedelen) personer som uppvisar bättre inlärningsresultat än den socioekonomiska bakgrunden förutspår. Flickor med en sämre bakgrund uppvisar betydligt bättre inlärningsresultat än pojkar enligt vad som förväntas med tanke på bakgrunden. Av flickor från de lägre socialgrupperna var det 40 procent, och bland pojkarna bara 23 procent, som översteg förväntningarna i mätningarna av läskunnighet.

Trots att sambandet mellan inlärningsresultaten och elevens bakgrund är uppenbar i alla länder, finns det avsevärda skillnader mellan länderna i fråga om graden av avhängighet. I fyra av länderna eller områdena som placerar sig högt i PISA -undersökningen, Shanghai-Kina, Sydkorea, Finland och Kanada är den socioekonomiska inverkningen på PISA-resultaten mindre än OECD:s genomsnitt. Därför kan man anta att landets utbildningssystem har betydelse för inlärningsresultatet. Det går alltså att förmildra den negativa inverkan som barnens sociala bakgrund kan ha på inlärningsresultaten.

Utbildning ökar inkomsten

I Finland var det 39 procent av personer i åldern 25-34 och 37 procent av personer i åldern 25-64 som har slutfört studier på högskolestadiet. Med i beräkningen är personer som genomgått utbildning på institutnivå, vilket särskilt inverkar på den relativa andelen av hela den vuxna befolkningen som slutfört studier på högskolestadiet. Finländska unga placerar sig på 18 plats av OECD-länderna i fråga om utbildningsnivå.

Personer med högskoleutbildning i OECD-länder tjänade under 2009 i genomsnitt över 50 procent mer än personer med utbildning på andra stadiet. Oberoende av utbildningsnivå var skillnaden mellan könen väsentlig. Kvinnors lön var i OECD-länderna i genomsnitt 78 procent av männens, i Finland 79 procent. I fråga om lönejämställdhet är Slovenien det mest jämställda OECD-landet. I Slovenien är kvinnornas löner 93 procent av männens, inberäknat alla utbildningsnivåer. Också i Spanien och i Ungern översteg kvinnornas löner minst 85 procent av männens.

Ytterligare information:
- utbildningsrådet Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen), tfn 040 348 7124
- konsultative tjänstemannen Ville Heinonen (undervisnings- och kulturministeriet), tfn 040 7179272

OECDs webbsidor

Publikationen Education at a Glance 2011 (ISBN 978-92-64-11420-3) kan beställas via Suomalainen kirjakauppa www.suomalainen.com

Trafiksäkerhetsveckan öppnas i Kuopio den 12 september

Fri, 09 Sep 2011 06:50:00 GMT

Trafiksäkerhetsveckan öppnas i Kuopio den 12 september

Trafiksäkerhetsveckan som ordnas av Utbildningsstyrelsen och samarbetsnätverket för trafikfostran inleds måndagen den 12 september i Kuopio. Under vecka 37 kommer skolor i olika delar av landet att fästa särskild uppmärksamhet vid skolelevernas trafikkunskap och trygga skolskjutsar.

I Utbildningsstyrelsens samarbetsnätverk för trafikfostran ingår många aktörer som verkar inom trafikområdet, bl.a. Polisen, Trafiksäkerhetsverket TraFi, Automobilförbundet, Trafikskyddet, Moottoriliikenteen Keskusjärjestö, Finlands bilskoleförbund och Finlands Taxiförbund. Organisationerna och företagen i nätverket deltar på många sätt i veckan.

Under öppningsceremonin som hålls i Haapaniemen koulu i Kuopio den 12 september med början kl. 10.00 offentliggörs bland annat segraren i Utbildningsstyrelsens tävling Årets skolchaufför. Det ska vara en person som är hjälpsam, tar hänsyn till säkerhetsfrågor, samarbetar och förstår sin fostrande roll och hur man beter sig i trafiken.

Under trafiksäkerhetsveckan har Polisen intensifierad övervakning av säkerhetsanordningarna och användningen av alkolås i taxibilar och bussar som transporterar skolelever. Medlemmar i lokala Lionsklubbar kontrollerar trafiksäkerheten i närheten av skolorna.

För de yngre eleverna ordnas en cykeltävling. I tävlingen som går under namnet Fillarimestari ingår både en teknikbana och en skriftlig del som mäter elevernas trafikkunskap. Skolornas lag består av två flickor och två pojkar ur årskurs 3–5. De skolor som klarat sig bäst i de regionala uttagningarna kallas till FM och det lag som vinner FM får representera Finland i EM som hålls senare under hösten. Tävlingen arrangeras av Automobilförbundet rf.

De äldre eleverna kan delta i tävlingen Årets trafiksäkerhetsidé. Tävlingskategorierna är två: 13–16-åringar och 17–21 åringar. Michelin Nordic Suomi belönar vinnarskolorna med ett stipendium på 3 000 euro.

I reflexkampanjen Loista liikenteessä deltar 40–50 skolor. På Utbildningsstyrelsens webbsidor om trafiksäkerhet finns dessutom en trafiktävling som alla intresserade kan delta i. Priset är sex cyklar värda 600 euro styck. För trafikveckans genomförande svarar trafiklärarstuderande vid Hämeen Ammattikorkeakoulu i samarbete med Moottoriliikenteen Keskusjärjestö. Skadeförsäkringsbolaget If har donerat skärmmössor med texten "Gulnäbb i trafiken" till förstaklassisterna.

Tilläggsuppgifter:
Undervisningsråd Eero K. Niemi, Utbildningsstyrelsen, tel. 040 348 7236,
Rektor Jussi Kukkola, Haapaniemen koulu, tel. 017-184341 och 044-718341,

Läs om Trafiksäkerhetsveckan på Utbildningsstyrelsens nättjänst edu.fi

Hem och Skola-dagen 16.9.2011 – målet ett starkt stöd för barnet

Fri, 09 Sep 2011 06:27:00 GMT

Hem och Skola-dagen 16.9.2011 – målet ett starkt stöd för barnet

Hem och Skola-dagen, som är öppen för alla grundskolor, firas fredagen den 16 september 2011. Hela 400 skolor runt om i Finland har anmält sig till den första riksomfattande Hem och Skola-dagen.

Det nya regeringsprogrammet understryker vikten av samarbete mellan hem och skola. – I enlighet med regeringsprogrammet kommer vi att stärka skolans stöd till föräldrarnas fostringsarbete och samarbetet mellan hemmen och skolorna under denna regeringsperiod. Varje barn och ung har rätt att växa både andligt och bildningsmässigt, konstaterar undervisningsminister Jukka Gustafsson, som är beskyddare för Hem och Skola-dagen.

Republikens president Tarja Halonen kommer att skicka en officiell hälsning till Hem och Skola-dagen.

Det viktigaste målet med dagen är att stödja barnets lärande och fostran. Bäst uppnås detta mål genom att stärka samarbetet mellan de vuxna som delar ansvaret för barnets fostran. Syftet med Hem och Skola-dagen är att ordna positiva möten mellan lärare, föräldrar och elever och lyfta fram gemensamma mål som främjar barnets uppväxt och välmående.

Vår skola

Skolorna kan själva bestämma hur de firar Hem och Skola-dagen utgående från sina egna behov. Dagen kan firas enligt en välbekant modell, men det är också möjligt att skapa nya samarbetsformer mellan skolorna och hemmen. I många skolor planeras och genomförs dagen därför i samarbete med föräldraföreningen. Det är viktigt att också barnen deltar i genomförandet av dagens aktiviteter. Temadagens bakgrundsorganisationer erbjuder idéer och material som stöd för planeringen och samlar in goda förfaranden, som sedan ställs till allas förfogande.

På temadagens webbplats finns en förteckning över de skolor som anmält sig som deltagare, och torsdagen den 15 september läggs även presidentens hälsning till Hem och Skola-dagen ut på webbplatsen. Information på finska.

En inbjudan till firandet av temadagen skickades till alla grundskolor i Finland i april 2011.Bakom temadagen står Utbildningsstyrelsen, Finlands Rektorer rf, Suomen Vanhempainliitto och Förbundet Hem och Skola i Finland.

Ytterligare information:
Utbildningsstyrelsen, undervisningsråd Ritva Järvinen, 040 348 7337
Finlands Rektorer rf, vice ordförande Jukka Kuittinen, 050 559 6969
Suomen Vanhempainliitto, verksamhetsledare Tuomas Kurttila, 050 544 3757
Förbundet Hem och Skola i Finland, verksamhetsledare Micaela Romantschuk, 050 336 2016

Hem och Skola-dagen, som är öppen för alla grundskolor, firas fredagen den 16 september 2011. Hela 400 skolor runt om i Finland har anmält sig till den första riksomfattande Hem och Skola-dagen.

Datainsamlingen för den internationella vuxenundersökningen (PIAAC) inleds

Mon, 29 Aug 2011 07:15:00 GMT

Datainsamlingen för den internationella vuxenundersökningen (PIAAC) inleds

Finland deltar i OECD:s internationella vuxenundersökning. I undersökningen utreds de grundläggande kunskaper och färdigheter som vuxenbefolkningen behöver i olika livsområden och hur kunskaperna utnyttjas till vardags i arbetet och under fritiden. I undersökningen deltar 25 länder.

I PIAAC-undersökningen kartläggs vuxnas läskunnighet, matematiska färdigheter och förmåga att lösa problem. Uppgifter insamlas från personer i åldern 16–65 år – yrkesverksamma, arbetslösa, pensionärer, hemmavarande och studerande. Samtidigt fås ny information om finländarnas utbildning, agerande som medborgare och i arbetslivet samt alla dessa faktorers samband med den ekonomiska och sociala välfärden.

Utifrån resultaten kan vuxnas kompetens utvecklas på ett mångsidigt sätt. Undersökningens resultat kan utnyttjas av finländska utbildare, beslutsfattare och forskare. Resultaten ger en kunskapsbas för planeringen av framtidens utbildnings- och arbetskraftspolitik.

Statistikcentralen inleder datainsamlingen i början av september 2011 och avslutar den våren 2012. Målsättningen är att intervjua 5 000 finskspråkiga och 300 svenskspråkiga personer. Alla svar är konfidentiella och enskilda svar kommer inte att kunna urskiljas i undersökningens resultat. De första undersökningsresultaten publiceras år 2013.

PIAAC-undersökningen finansieras av undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet. Undersökningen utförs i samarbete mellan Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och Statistikcentralen.

Förkortningen PIAAC kommer från Programme for the International Assessment of Adult Competencies.

Förfrågningar

professor Antero Malin, Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet, tfn 050 411 6551
forskaren Marko Ylitalo, Statistikcentralen, tfn 09 1734 3560 (datainsamlingen)
undervisningsrådet Petri Haltia, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 09 1607 7457
konsultativa tjänstemannen Varpu Weijola, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 60 48029
undervisningsrådet Reijo Laukkanen, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7943

Antalet intervjupersoner efter landskap och kommun (pdf)
KTLs PIAAC-sidor (på finska)
Läs mera på OPH.fi

Behandlingen av den norska tragedin i skolorna

Fri, 05 Aug 2011 06:35:00 GMT

Behandlingen av den norska tragedin i skolorna

Utbildningsstyrelsen anser det viktigt att händelserna i Norge vid behov behandlas på ett lokalt överenskommet sätt, så att känslan av trygghet förstärks hos eleverna.

När skolorna börjar har det gått ca tre veckor sedan tragedin i Norge. Händelsen har väckt stor medkänsla och många frågor också bland barn och unga. Kommunerna och skolorna drar tillsammans upp riktlinjer för hur händelserna eventuellt ska tas upp med eleverna. Då är det viktigt att man beaktar elevernas åldersstadium och eget behov av att behandla saken, de frågor som de själva ställer och att saken tas upp i naturliga studiesammanhang. Viktigast är att förstärka känslan av trygghet hos eleverna; för en del av eleverna kan detta innebära att man behöver stöd av elevvårdspersonalen.

Utbildningsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid att man i förskoleundervisningen och i alla skolor som ger grundläggande utbildning fr.o.m. den första augusti 2011 ska följa de grunder för läroplanen som fastställdes 2.12.2010 (förskoleundervisning) och 29.10.2010 (grundläggande utbildning). Förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens läroplansgrunder har förnyats enligt den ändrade lagstiftningen, speciellt i fråga om de kapitel som behandlar stödet för lärande och skolgång. Dessa kapitel styr nu mer detaljerat än tidigare krisarbetet i skolorna och hjälper skolorna att handla enligt gemensamt utstakade linjer.

Skolorna har en stor betydelse när det gäller att identifiera problem och ge stöd i ett tidigt skede samt i det förebyggande arbetet. Inom alla läroämnen och i undervisningen av temaområdena är det möjligt att förstärka bl.a. förmågan till ansvar och samarbete samt elevernas mediefärdigheter och förutsättningar för att möta utmaningarna på Internet. I detta arbete är samarbete med hemmen speciellt viktigt.

Material för krisarbete i skolorna finns på följande sidor på Utbildningsstyrelsens webbplats:

Att hantera kriser som inträffat utanför den egna närmiljön

Stöd i krissituationer

Elev- och studerandevård på EDU.fi (EDU.fi >svenska>grundläggande utbildning>välmående i skolan>elev- och studerandevård>olika problem- och krissituationer)

Utbildningsstyrelsen anser det viktigt att händelserna i Norge vid behov behandlas på ett lokalt överenskommet sätt, så att känslan av trygghet förstärks hos eleverna.

Skolstatistik läsåret 2011-2012

Thu, 04 Aug 2011 07:44:00 GMT

Skolstatistik läsåret 2011-2012

Utbildningsstyrelsens meddelande 4.8.2011

När läsåret börjar uppskattas 59 000 elever inleda sin skolgång i årskurs 1. Det totala antalet elever i den grundläggande utbildningen är 541 000, antalet studerande 110 000 i gymnasieutbildningen, och 135 500 i yrkesläroanstalterna.

Det finns sammanlagt 2 800 grundskolor i hela landet. Nätverket av skolor som ger grundläggande utbildning har glesnat ytterligare med en minskning på 100 skolor per år. Samtidigt minskar antalet elever inom den grundläggande utbildningen med en årstakt på 5 000 elever.

Antalet elever inom gymnasieutbildningen har under hela 2000-talet jämnt minskat och kommer att minska till omkring 110 000 studerande, varav 10 procent av de studerande är vuxenstuderande. Hösten 2011 uppskattas 32 500 unga och 3 500 vuxna påbörja sin gymnasieutbildning. Antalet gymnasier i hela landet är 430.

Utbildningsstyrelsen uppskattar att det år 2011 finns sammanlagt 269 500 studerande inom examensinriktad yrkesutbildning, inklusive läroavtalsutbildningen.

Hösten 2011 kommer det uppskattningsvis att finnas 215 läroanstalter som ordnar grundläggande yrkesutbildning. Hösten 2009 var antalet läroanstalter 223.

Antalet studerande inom den läroplansbaserade yrkesutbildningen har under de senaste åren stigit med en årstakt om minst tusen studerande. Det här året väntas ändå en minskning i antalet nya studerande, eftersom åldersklasserna minskar. Uppskattningsvis påbörjar 49 800 nya studerande sina studier hösten 2011 och det totala antalet studerande uppskattas till 135 500.

Uppskattningsvis 16 500 nya studerande inleder år 2011 grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen. Antalet nya studerande har under de senaste åren ökat en aning mera än under tidigare år. Antalet studerande uppskattas år 2011 till 37 000.

Uppskattningsvis 20 000 nya studerande inleder utbildningen som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamina. Antalet studerande inom utbildning som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamina uppskattas vara 39 000. Jämfört med tidigare år förväntas det totala antalet studerande och antalet nya studerande öka.

År 2011 uppskattas cirka 58 000 studerande delta i läroavtalsutbildning, varav omkring 18 500 är nybörjare.

Svenskspråkig utbildning

Då läsåret inleds uppskattas det att cirka 3 500 elever inleder sin skolgång i den grundläggande utbildningens första årskurs i de svenskspråkiga skolorna.

I de svenskspråkiga gymnasierna uppskattas det att 2 300 unga studerande inleder sitt första studieår. Uppskattningsvis är det år 2011 sammanlagt cirka 7 000 studerande, varav cirka 3 procent är vuxenstuderande. Det finns 30 svenskspråkiga gymnasier i landet.

Enligt Utbildningsstyrelsens uppskattning studerar sammanlagt 11 150 studerande år 2011 i svenskspråkig examensinriktad yrkesutbildning, inklusive läroavtalsutbildning. Under det pågående året uppskattas 3 750 studerande inleda svenskspråkig yrkesutbildning.

Antalet svenskspråkiga yrkesläroanstalter som anordnar grundläggande yrkesutbildning beräknas hösten 2011 vara 15. Hösten 2009 fanns det 19 motsvarande läroanstalter.

År 2011 uppskattas 2 200 nya studerande inleda sin svenskspråkiga läroplansbaserade yrkesutbildning. Uppskattningsvis 6 500 personer studerar hösten 2011 inom läroplansbaserad yrkesutbildning. Jämfört med tidigare år väntas inga större förändringar i antalet nybörjare och antalet studerande.

Uppskattningsvis 400 nya studerande inleder år 2011 svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen. År 2011 uppskattas elevantalet till ca 1 250.

Enligt uppskattning kommer den svenskspråkiga utbildningen som förbereder för yrkesexamina och specialyrkesexamina att växa något. Uppskattningsvis inleder 500 nya studerande sina studier. Antalet studerande för yrkesexamina och specialyrkesexamina uppskattas till 1 200 studerande.

Uppskattningsvis inleder 650 nya studerande sin läroavtalsutbildning på svenska. Antalet studerande förväntas innevarande år vara något över 2 000.

Läsåret 2011-2012 statistik

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen:

Allmänbildande utbildning: Markku Hartonen, 040 348 7131
Yrkesutbildning: Marianne Portin, 040 348 7143
Vuxenutbildning: Timo Kumpulainen, 040 348 7169

Kompletteringsansökan till lediga platser inom yrkes- och gymnasieutbildning

Thu, 07 Jul 2011 04:42:00 GMT

Kompletteringsansökan till lediga platser inom yrkes- och gymnasieutbildning

Utbildningsstyrelsens meddelande 6.7.2011

Till studieplatser inom yrkesutbildning och gymnasieutbildning som inte fyllts i den egentliga ansökan på våren anordnas en kompletteringsansökan 8–15.7.2011. Ansökningstiden går ut 15.7 kl. 16.15. Ansökan görs via webbansökan på adressen www.studieval.fi.

Man kan t.ex. delta i kompletteringsansökan ifall man inte i vårens ansökan fått en studieplats eller om man inte deltagit i ansökan på våren. Alla utbildningar som ingick i vårens gemensamma ansökan finns inte i kompletteringsansökan. Antalet platser är 8 200, varav cirka 900 är avsedda för studenter. Inom svenskspråkig utbildning finns omkring 530 platser, varav drygt 40 är avsedda för studenter. Utbildningar som ingår i kompletteringsansökan hittar man på www.studieinfo.fi (Sök utbildning) och fr.o.m. 8.7 i webbansökningstjänsten www.studieval.fi.

Läroanstalterna anordnar inträdes-, lämplighets- och språkprov 25–29.7. Läroanstalterna kallar de sökande till prov. Det är möjligt att i kompletteringsansökan använda sig av godkända provresultat från den gemensamma ansökan på våren.

De som erbjuds studieplats får tidigast 5.8.2011 meddelande om studieplatsen. Utbildningsstyrelsen skickar ett efterhandledningsbrev till dem som blev utan studieplats tidigast 5.8.2011.

Ytterligare information

Kundservicechef Annika Grönholm, tfn 040 348 7725,

Kompetens och bildning 2020 - Utbildningsstyrelsens strategi har utkommit

Tue, 05 Jul 2011 11:58:00 GMT

Kompetens och bildning 2020 - Utbildningsstyrelsens strategi har utkommit

Utbildningsstyrelsens meddelande 5.7.2011

Utbildningsstyrelsens strategi ”Kompetens och bildning 2020” har utkommit. Strategin sammanfattar utvecklingsmyndighetens syn på den finländska undervisningens samt det finländska lärandets utmaningar i den närmaste framtiden.

I strategin visioneras strategiska mål för olika former av utbildning samt för livslångt lärande fram till 2020. Strategin räknar upp sju olika utvecklingsområden:

Ett växande nationellt kompetenskapital
Förstärkt jämlikhet I utbildningen
Finland ledande utvecklare av lärkulturen
En välmående lärgemenskap
Förstärkt kompetens hos undervisningsväsendets personal
Effektivare anordnande av studier och utbildning
Ledning och påverkan genom information

Strategin skissar de åtgärder som behövs för att utveckla utbildningssystemet och för att öka kompetenskapitalet, förstärka jämlikheten och likställdheten i utbildningen samt utveckla meningsfullt lärande och en välmående lärgemenskap.
Utbildningsstyrelsens sakkunniga samt publikationer finns tillgängliga i frågor rörande utvecklingen av utbildning och undervisning.

Publikation:
Kompetens och bildning 2020 - Utbildningsstyrelsens strategi

Utbildningsstyrelsens strategi ”Kompetens och bildning” har utkommit. Strategin sammanfattar utvecklingsmyndighetens syn på den finländska undervisningens samt det finländska lärandets utmaningar i den närmaste framtiden.

Antagning till yrkeshögskolorna klar

Mon, 04 Jul 2011 05:57:00 GMT

Antagning till yrkeshögskolorna klar

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 4.7.2011

I den gemensamma ansökan till yrkeshögskolorna fanns cirka 70 000 sökande, varav 22 100 fick studieplats. Antagningsresultaten ges ut idag.

Av dem som sökt till yrkeshögskola är 47 000 studenter, av vilka 35 % har skrivit studenten i vår. Av årets nya studenter fick en tredjedel studieplats. Motsvarande siffran år 2010 var 30 %. Av alla sökande med studentexamen antogs cirka 16 000. Antalet sökande med yrkesinriktad grundexamen var i år 22 300. Av dessa fick cirka 25 % studieplats.

De populäraste branscherna inom utbildning för unga var social-, hälso- och idrottsområdet, teknik och kommunikation samt samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området.

Antagningen till yrkeshögskolornas vuxenutbildning och utbildning på främmande språk

Antagningsresultaten för vuxenutbildningen och utbildningen på främmande språk har offentliggjorts i juni. Inom vuxenutbildning som leder till examen sökte cirka 14 200, varav cirka 4 500 antogs till utbildning. Till högre yrkeshögskoleexamina sökte 4 300 sökande, varav 50 % blev godkända. Populära branscher inom vuxenutbildningen var social-, hälso- och idrottsområdet, teknik och kommunikation samt det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området. Samma områden var de populäraste också inom utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen.

Till utbildning på främmande språk sökte 15 600 unga, varav 3 300 fick studieplats. Det innebär jämfört med ifjol en ökning på ca 2 000 sökande. Av dem som godkändes kom de flesta sökande från Finland, Ryssland och Vietnam. Populära branscher var det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, teknik och kommunikation samt samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området.

Kompletteringsansökan till yrkeshögskolor

Yrkeshögskolorna anordnar 1–4.8.2011 inom utbildning för unga en kompletteringsansökan till lediga studieplatser. Man söker till utbildningen via adressen www.yhansokan.fi. Utbudet av utbildningsprogram finns i Studieinfo i slutet av juli.

Ytterligare information

kundservicechef Annika Grönholm, 040 348 7725,
Statistik (Studieinfo.fi)

I den gemensamma ansökan till yrkeshögskolorna fanns cirka 70 000 sökande, varav 22 100 fick studieplats. Antagningsresultaten ges ut idag.

Rekommendation av Utbildningsstyrelsen om fotografering i skolor

Tue, 21 Jun 2011 08:24:00 GMT

Rekommendation av Utbildningsstyrelsen om fotografering i skolor

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 21.6.2011

Utbildningsstyrelsen har gett anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning en rekommendation om beställande och ordnande av fotografering i skolor. Syftet är att etablera god praxis och öka öppenheten i fotograferingsarrangemangen samt att säkra bildernas kvalitet och förmånlighet.

Ett avtal om skolfotografering ska alltid vara skriftligt. Den som ingår avtalet med fotoateljén kan vara skolan eller en aktör utanför skolan, t.ex. en registrerad föräldraförening. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att skolans rektor undertecknar avtalet i skolans namn.

Att köpa bilderna är frivilligt för vårdnadshavarna. Elevernas vårdnadshavare eller representanter för vårdnadshavarna – t.ex. föräldraföreningen eller direktionen – ska höras innan avtalet ingås.

För att säkra en opartisk behandling av fotoateljéerna ska en öppen anbudsbegäran publiceras, varvid alla intresserade fotoateljéer kan lämna anbud, eller anbud begäras av ett par eller fler ateljéer.
I anbudsbegäran ska nämnas vilka jämförelsegrunder, såsom bildernas kvalitet, priserna och fotografe-ringsarrangemangen, som tillämpas vid valet av fotoateljé.

I avtalet avtalas om genomförandet av fotograferingen, bildernas storlek och mängd (bildurvalet), bilder-nas priser och leverans, eventuell överlåtelse av skolbilder till skolan och till lärarna och övriga upphand-lingsvillkor. Om anordnandet av fotograferingen leder till merkostnader som man önskar ta ut av fotoateljén, kan en bestämmelse om detta tas in i avtalet. Alternativt kan skälig driftsersättning tas ut för de lokaler som upplåts för fotograferingen. Eventuell ersättning betalas i pengar. I avtalet kan också bestämmas att ersättningen delvis eller helt ska kompenseras i priset på bilderna.

De personer som deltar i beredningen och tecknandet av avtalet på skolans vägnar får inte motta gästfrihet av fotoateljéerna som överstiger den normala nivån, och inte heller annars agera så att deras opartiskhet äventyras. I avtalet får inte ingå personliga förmåner till skolans personal, eleverna eller vårdnadshavarna.

Det är viktigt att vårdnadshavarna eller deras representanter hörs om avtalets innehåll och villkor. Avta-let och alla anbud är offentliga. Vid försäljning och köp av bilderna ska Konsumentombudsmannens anvisning ” Fotografering i skolor och daghem” följas.

Rekommendationen finns på Utbildningsstyrelsens webbplats: lagar och anvisningar, anvisningar för anordnande av utbildning.

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen

Förvaltningsdirektör Matti Lahtinen, tfn 040 348 7979

Läsårsskifte 2011-2012 vid skolor och läroanstalter

Tue, 07 Jun 2011 10:24:00 GMT

Läsårsskifte 2011-2012 i skolor och läroanstalter

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 3.6.2011

Det gamla läsåret avslutades i skolor och läroanstalter 4.6. Efter sommarlovet inleds skolarbetet tidigast 9.8 och senast 16.8.

Enligt Utbildningsstyrelsens uppskattning fick 63 500 elever denna vår avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen, vilket är ca 1 500 färre än år 2009. Cirka 4 000 avlade utbildningen på svenska.

Sammanlagt 31 370 studerande gick ut gymnasiet. I studentexamen denna vår godkändes 29 103 studerande, varav 2 007 svenskspråkiga.

Totalt 67 200 examina avläggs inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Cirka 2400 studerande avlägger utbildningen på svenska.

Instundande höst beräknas ca 59 000 barn inleda skolgången, vilket är mer än 2000 fler än år 2009.

Läsåret 2011–2012

Höstterminen av läsåret 2011-2012 inleds 9-16 augusti. Läsåret avslutas i alla skolor lördagen den 2 juni 2012.

Grundskolorna och gymnasierna i många kommuner inleder höstterminen vecka 32, men det vanligaste är att höstterminen inleds 16.8. I Lappland börjar skolarbetet redan 9.8; i Uleåborg, Jyväskylä och Tammerfors 11.8; i Helsingfors, Åbo och Joensuu 16.8.

Yrkesläroanstalternas arbetsår följer gymnasiernas arbetstider. I yrkeshögskolorna inleds undervisningen först i månadsskiftet augusti-september, liksom i de flesta vuxengymnasier.

Alla skolor håller höstlov under den senare hälften av oktober. Höstlovets längd varierar mellan två dagar och en vecka. Till exempel i Helsingfors hålls ett två dagar långt höstlov 13 -14.10, i Norra Karelen och Lappland är skoleleverna lediga vecka 42 och i Uleåborg vecka 43.

Självständighetsdagen tisdagen den 6 december är en gemensam lovdag.

Jullovet inleds den 23 december och avslutas den 9 januari 2012.

Sportlovet hålls år 2012 liksom tidigare regionvis vecka 8, 9 eller 10. Vecka 8 firar skolorna i Nyland, Egentliga Finland och Satakunta sportlov. Vecka 9 står Tavastland, Birkaland, Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Södra Savolax och Södra Karelen i turen. Vecka 10 har skoleleverna i Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Finland och Lappland sportlov.

Trettondagen fredagen 6.1, påsken 5-9.4 och Kristi himmelsfärdsdag 17.5.2012 är lediga helgdagar.

Arbetstiderna och lovdagarna läsåret 2011-2012 i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen har fastslagits i kommunerna i början av året. De kan kontrolleras på städernas och kommunernas webbsidor.

Det gamla läsåret avslutades i skolor och läroanstalter 4.6. Efter sommarlovet inleds skolarbetet tidigast 9.8 och senast 16.8.

Ansökan till högskolor i samma gemensamma ansökan år 2013

Wed, 25 May 2011 08:24:00 GMT

Ansökan till högskolor i samma gemensamma ansökan år 2013

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 25.5.2011

Undervisnings- och kulturministeriets projekt för ett elektroniskt ansökningssystem för högskolorna startade i början av år 2011. Statsrådet har i budgetpropositionen för år 2011 uppställt som mål att utveckla antagningen av studerande enligt följande: högskolorna förnyar antagningen av de studerande och utvecklar uppbyggnaden av studierna i syfte att sänka åldern för inledande av högskolstudier, påskynda studierna och sänka den genomsnittliga åldern för inträdet i arbetslivet.

I projektet för ett elektroniskt ansökningssystem för högskolorna genomförs ett gemensamt elektroniskt ansökningssystem för universitet och yrkeshögskolor, som för egen del underlättar övergången från andra stadiet till högskoleutbildning. Det gemensamma elektroniska ansökningssystemet för högskolorna tas i bruk i den gemensamma ansökan våren 2013.

Det nya elektroniska ansökningssystemet gör det också lättare att söka till högskola, eftersom sökanden med samma ansökningsblankett söker till utbildningar vid universitet och yrkeshögskolor. Den gemensamma ansökningstjänsten innehåller dessutom högskolornas hela utbildningsutbud. Den elektroniska kommunikation som ansluter sig till antagningen av studerande, bl.a. mottagandet av studieplats, utökas till en större och mer täckande helhet. Utbildningsstyrelsen ansvarar för genomförandet av det gemensamma ansöknings- och antagningssystemet för högskolor.

I det första skedet av projektet har en arbetsgrupp av sakkunniga från högskolorna och Utbildningsstyrelsen utarbetat en förundersökning för projektet. Förundersökningen har utmynnat i en beskrivning av den gemensamma nya ansökningsprocessen till yrkeshögskolor och universitet och en datasystemhelhet som stöder denna. I förundersökningen behandlas till exempel ansökningstiderna, ansökningsgrupperna, sökandenas placering på studieplatserna och behövliga gemensamma lösningsmodeller. Förundersökningen har skickats på remiss till högskolorna och studerandeorganisationerna. Projektets styrgrupp fattar beslut om projektets fortsättning utifrån förundersökningen och de utlåtanden som inkommer.

I projektet genomförs målen för SADe-programmets Webbtjänsthelhet för inlärare, speciellt i fråga om sökandetjänsterna, eftersom högskolornas gemensamma ansökningssystem kommer att vara en del av helhetens ansöknings- och antagningstjänster. De processer i anslutning till ansökan som produceras inom projektet för högskolornas ansökningssystem kommer att utnyttjas i andra projekt i anslutning till webbtjänsthelheten för inlärare.

Ytterligare information

Projektets wikiplattform (på finska)

Projektledare Terhi Eskelinen, tel. 040 348 7130,

Undervisnings- och kulturministeriets projekt för ett elektroniskt ansökningssystem för högskolorna startade i början av år 2011. Statsrådet har i budgetpropositionen för år 2011 uppställt som mål att utveckla antagningen av studerande enligt följande: högskolorna förnyar antagningen av de studerande och utvecklar uppbyggnaden av studierna i syfte att sänka åldern för inledande av högskolstudier, påskynda studierna och sänka den genomsnittliga åldern för inträdet i arbetslivet.

Hem och Skola -dagen 16.9.

Mon, 09 May 2011 10:18:00 GMT

Hem och Skola-dagen 16.9.

Utbildningsstyrelsen, Finlands Rektorer, Finlands Föräldraförbund och Förbundet Hem och Skola i Finland inbjuder alla skolor i Finland som ordnar grundläggande utbildning att komma med och fira denna samarbetsdag mellan hem och skola.

Hem och Skola-dagen kan firas på många olika sätt. Att stödja barnens lärande och fostran är det väsentliga. Anmälan till dagen ska ske senast 3.6.2011 på dagens hemsida. Till dem som anmält sig skickas idéer till evenemang under dagen.

Vi gör tillsammans

Hem och Skola-dagen har som mål att främja partnerskapet mellan skola och föräldrar. En förutsättning för att detta mål ska nås är att skolorna och föräldraföreningarna tar till sig dagen och börjar planera för hur den ska firas i den egna skolan. I firandet av Hem och Skola-dagen är det viktigt att bygga upp positiva möten mellan lärare, föräldrar och elever.

Också smått och vanligt är bra

När man planerar Hem och Skola-dagen är det viktigt att minnas att också smått och vanligt är bra. Evenemangen eller aktiviteterna behöver inte vara stora eller nya, idéer som redan har utprövats fungerar ofta bra. Kreativ kan man trots det vara. Kanske något projekt som redan är under planering kan förverkligas under Hem och Skola-dagen?

På många orter samarbetar skolor, lärare och föräldraföreningar intensivt med varandra. Hem och Skola-dagen ger en fin möjlighet att träffas. Kanske man kan samlas hos rektor för att dricka morgonkaffe eller ordna gemensamt talkoarbete på skolgården?

Samma utgångspunkter, olika miljöer

Samarbete mellan hem och skola är vardag i varje skola. Föräldraverksamhet finns både i små lands-ortsskolor och stora tätortsskolor. I firandet av Hem och Skola-dagen betonas att målen för samarbetet mellan hem och skola är desamma, men att arbetet sker utifrån de lokala utgångspunkterna.

Mera information ger:
Verksamhetsledare Micaela Romantschuk, Förbundet Hem och Skola i Finland rf, 050 336 2016,

Mångsidigare språkval genom projektet Språktivoli

Thu, 21 Apr 2011 08:18:00 GMT

Mångsidigare språkval genom projektet Språktivoli

Utbildningsstyrelsens meddelande 20.4.2011

Utbildningsstyrelsens projekt Språktivoli visar att språkstudierna kan bli mångsidigare med relativt enkla lokala medel, om man bara vill. Ensidiga språkval beror inte alltid på bristande intresse för att studera språk. Det handlar också om vad som erbjuds och på vilket sätt.

Utbildningsstyrelsen inledde våren 2009 ett arbete som syftade till att utveckla undervisningen i främmande språk inom den grundläggande utbildningen, Språktivoli. Med i verksamheten kom i detta skede 47 kommuner, ett nätverk bestående av fyra kommuner samt fem privata skolor. Målet var att öka elevernas möjligheter att förutom engelska också studera andra främmande språk, speciellt tyska, ryska, franska och spanska, helst redan i de lägre årskurserna av den grundläggande utbildningen.

Projektet samlade kommuner och skolor från olika delar av landet och verksamheten omfattade närmare hälften av eleverna i grundskoleålder. För diversifiering av språkundervisningen delades ut drygt 1,6 miljoner euro i specialunderstöd.

Arbetet ledde till resultat. Redan hösten 2009 kunde en ökning av antalet förverkligade val av frivilliga språk märkas i de skolor som hade fått statsunderstödet, då motsvarande siffror i andra kommuner och skolor visade en sjunkande trend. Schemat nedan visar procentandelarna som valde ett frivilligt långt språk (A-2-språk) i de kommuner och skolor som deltog i Språktivoliverksamheten innan Språktivoli startade och några månader efter att verksamheten hade inletts.

Arbetet stöddes dessutom av
·         ett omfattande fortbildningsprogram ordnat av Utbildningsstyrelsen (i vilket deltog ca 350 språklärare)
·         en informationskampanj om Språktivoli, till vilken anslöt sig språkspel på webben
·         en webbgemenskap för språklärare , som redan har besökts av drygt 1000 lärare.

Enligt en uppföljande undersökning hösten 2010 är de viktigaste förutsättningarna för att nå resultat att
·         förvaltningen, d.v.s. kommunens skolväsen, skapar goda förutsättningar för mångsidiga språkval. Det lokala språkprogrammet planeras så att de valmöjligheter som eleverna erbjuds är realistiskt genomförbara och alla skolor förbinds att främja programmet.
·         de minimigruppstorlekar som krävs för att man ska kunna inleda språken är tillräckligt låga
·         eleverna och föräldrarna får tillräckligt med relevant information om språkstudier
·         hemmen informeras om det lokala språkutbudet redan då den grundläggande utbildningen startar
·         eleverna får bekanta sig med de språk som erbjuds innan de gör sina val
·         rektorerna, klasslärarna och elevhandledarna är på det klara med språkundervisningens mål och har en tidsenlig uppfattning om språkstudierna.

Lärarna har uppskattat möjligheten att nätverka, utbyta erfarenheter, utveckla nya verksamhetssätt och få kollegialt stöd. Av svaren på den uppföljande enkäten kan emellertid dras slutsatsen, att språklärarna inte alltid känner att de har rektorns och de övriga lärarnas stöd för mångsidigare språkval. Elevernas obetydliga intresse för språkstudier får betydligt färre omnämnanden.

Det händer att skolorna snarare bromsar än uppmuntrar elever som är intresserade av speciellt ett frivilligt långt språk: man påpekar att vägen de har framför sig är lång och tung, att alla inte har de förutsättningar som krävs och att gnistan kan slockna på vägen. Undervisningen placeras ofta tidigt på morgonen eller under eftermiddagens sista timmar, vilket eleverna upplever som tungt.

Om det deltar elever från många skolor i lektionerna, kan det hända att kommunen låter bli att ordna transport och att den förutsätter att föräldrarna skjutsar sina barn till de här lektionerna. Förfarandet strider mot lagen om grundläggande utbildning, enligt vilken vårdnadshavarna som regel inte ska ansvara för kostnaderna för skolresorna.

Denna uppföljning gällde endast de kommuner och skolor som erhöll statsunderstöd våren 2009. Efter detta har många nya utbildningsanordnare kommit med i verksamheten, av vilka många är medelstora och små kommuner. Resultat av den fortsatta uppföljningen kan väntas i början av år 2012.

Nätpublikationen:

Ytterligare information ges på Utbildningsstyrelsen av:
Undervisningsrådet Anna-Kaisa Mustaparta, tfn 040 348 7269

Antalet sökande till yrkeshögskolorna och universiteten i stort sett oförändrat

Fri, 15 Apr 2011 11:28:00 GMT

Antalet sökande till yrkeshögskolorna och universiteten i stort sett oförändrat

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 15.4.2011

Den gemensamma ansökan till högskolorna avslutades tisdagen den 12 april. I vårens gemensamma ansökan var antalet sökande ungefär det samma som ifjol. Cirka 27 procent av sökandena blir antagna som studerande.

Yrkeshögskolorna

Sökanden till yrkeshögskolornas ungdomsutbildning och vuxenutbildning sjönk jämfört med förra året. Till utbildningen för unga var antalet sökande 70 000 (71 000 sökande 2010). Till yrkeshögskolornas vuxenutbildning var antalet sökande 14 2000 (14 800 sökande 2010). Antalet sökande till utbildning som leder till högre YH-examen var 4 300, dvs. det samma som ifjol.

Social-, hälso- och idrottsområdet var även i år populärast, 25 900 sökande hade det som första ansökningsmål. Näst flest sökanden fanns inom utbildningarna i teknik och kommunikation (13 600) och det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (11 300). Av ungdomsutbildningarna ökade antalet sökande mest inom det humanistiska och det pedagogiska området, jämfört med antalet ifjol. Nu var antalet 7,5 procent större än våren 2010.

Även inom vuxenutbildningen var social-, hälso- och idrottsområdet det populäraste. 5100 hade det som första ansökningsmål. Utbildningarna inom teknik och kommunikation (3 400), samt det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (2 800) var också populära. Inom vuxenutbildningen ökade populariteten mest inom naturbruk och miljöområdet i jämförelse med våren 2010. Antalet sökande var den här gången 66 procent större.

Inom de högre yrkeshögskoleexamina var de populäraste områdena social-, hälso- och idrottsområdet, som ca 1900 sökande hade som första ansökningsmål, teknik och kommunikation (890) och det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (860). Turism-, kosthålls- och ekonomibranschens popularitet var den som ökade mest jämfört med förra året, nu fanns det 18 procent fler sökande.

Universiteten

Till universiteten sökte i den gemensamma ansökan 66 400 sökande (66 300 sökande år 2010). I universitetens gemensamma ansökan deltog 580 utbildningar vid 17 universitet.

Antalet sökande ökade mest inom det odontologiska (20 procent) och det hälsovetenskapliga utbildningsområdet (20 procent). Flest sökanden fanns inom det humanistiska området (14 500), precis som förra våren. Näst flest sökanden fanns inom det samhällsvetenskapliga (12 300 sökande) och det pedagogiska området (11 500 sökande).

Högskolorna ger ut antagningsresultaten i juli

Universiteten erbjuder 17 000 nybörjarplatser, yrkeshögskolornas ungdomsutbildning 19 000 och vuxenutbildning 6300 platser. Antagningarnas resultat ges ut senast tisdagen den 19.7.2011. De antagna ska meddela yrkeshögskolan eller universitetet om de tar emot studieplatsen senast 2.8.2011 kl. 16. 15. Meddelandet är bindande och kan inte ändras eller återtas.

En studieplats vid ett universitet kan också tas emot elektroniskt inom utsatt tid på universitetsansökan.fi:s Ansökningstjänst. En studieplats inom vuxenutbildningen vid en yrkeshögskola tas emot på motsvarande sätt på yhansokan.fi:s Ansökningstjänst.

Ytterligare information

Kundservicechef Annika Grönholm, tfn 040 348 7725,
Studieinfo.fi - Statistik

Mycket ojämna skrivfärdigheter bland niondeklassarna

Wed, 13 Apr 2011 07:47:00 GMT

Mycket ojämna skrivfärdigheter bland niondeklassarna

Utbildningsstyrelsens meddelande 13.4.2011

Under våren 2010 utvärderade Utbildningsstyrelsen inlärningsresultaten i modersmål och litteratur bland elever i årskurs 9. I utvärderingen deltog 926 elever i 15 skolor, ungefär en fjärdedel av eleverna i de svenskspråkiga skolorna. Uppgifterna i utvärderingen var fördelade på tre områden: läsning, litteratur och textkännedom, skrivande samt språkkännedom. Nivån på niondeklassarnas kunskaper och färdigheter i dessa områden var nöjaktig. Flickornas kunskaper var i genomsnitt goda och pojkarnas försvarliga.

Ett bestående problem i modersmålsundervisningen är elevernas ojämna skrivfärdigheter. Flickorna utmärkte sig särskilt väl i skrivuppgifterna, medan skrivandet visade sig vara en stötesten för många pojkar. Också tidigare utvärderingar har påvisat stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas skrivfärdigheter.

Ungefär var fjärde (28 %) pojke uppvisade svaga skrivfärdigheter. Motsvarande andel bland flickorna var 4 %. Mot bakgrund av resultatet ser det alltså ut som om det bland de ungdomar som lämnar den grundläggande utbildningen bakom sig efter årskurs 9 finns mången som inte behärskar skrivandets grunder. Beträffande språkriktigheten framstod nivån på niondeklassarnas texter som mycket ojämn. Många hade även svårt att skriva redigt disponerade och välfungerande texter.

Inga nämnvärda regionala skillnader kunde skönjas inom Svenskfinland. Både i det före detta Södra Finlands län och Västra Finlands län fanns det både skolor och elever med bättre och sämre resultat. De största skillnaderna kom till uttryck i elevernas skrivfärdigheter som varierade rätt mycket skolorna emellan.

I utvärderingen ingick även en särskild uppföljning där modersmålskunskaperna hos 625 elever följdes upp mot bakgrund av en tidigare utvärdering i årskurs 7 under hösten år 2007. I slutet av årskurs 9 klarade dessa elever samma uppgifter som de ställts inför i början av årskurs 7 betydligt bättre.

Liksom i tidigare utvärderingar gick det att skönja ett glapp mellan elevernas modersmålsvitsord och deras kunskaper och färdigheter i utvärderingsprovet. Flickornas och pojkarnas modersmålsvitsord och skrivfärdigheter motsvarade inte heller varandra på ett önskvärt sätt. Flickor med vitsordet sju skrev aningen bättre än pojkar med vitsordet åtta och flickor med vitsordet nio skrev lika bra som pojkar med vitsordet tio.

Utvärderingen var den femte som Utbildningsstyrelsen genomfört i årskurs 9 sedan år 1999, och den bekräftar de huvudsakliga tendenser som framkommit i de tidigare utvärderingarna. De problemområden som kan lyftas fram utgående från det här utvärderingsprojektet, liksom från de tidigare utvärderingarna är de stora variationerna i elevernas kunskaper och färdigheter, skillnaderna mellan flickornas och pojkarnas resultat och motivation samt bristerna i elevbedömningen.

I ljuset av utvärderingens resultat föreslås satsningar på skrivundervisning inom modersmålsundervisningen och lärarutbildningen. Dessutom föreslås bl.a. att Utbildningsstyrelsen utvecklar och förtydligar bedömningen av elevernas modersmålskunskaper för att förstärka en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter. Det verkar även finnas behov för satsningar på läromaterial för modersmålslärarna.

Rapporterna

Modersmål och litteratur i årskurs 9 år 2010
Hur skriver niondeklassarna?

Samtidigt publiceras rapporterna "Sen edestään löytää" och "Miten peruskoululaiset kirjoittavat?" Dessa baserar sig på en parallell utvärdering i modersmålet finska om läget i de finskspråkiga skolorna.

Videomaterial från pressmötet

Information om resultatet av utvärdering (wmv)
Inlägg från panelen (wmv)

Tilläggsinformation

Resultatet av utvärderingen:
specialplanerare Jan Hellgren, tfn 040 348 7424,

Finskspråkiga rapporterna:
undervisningsrådet Hannu-Pekka Lappalainen tfn 040 348 7605,

Antalet sökande till yrkes- och gymnasieutbildning via gemensam ansökan större än i fjol

Tue, 05 Apr 2011 12:00:00 GMT

Antalet sökande till yrkes- och gymnasieutbildning via gemensam ansökan större än i fjol

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 5.4.2011

Det fanns i år 102 700 sökande till yrkes- och gymnasieutbildning, vilket är en ökning med cirka 2 000 jämfört med i fjol. Till yrkesutbildningen var andelen sökande 3,5 procent högre än förra våren. Till gymnasierna fanns det en aning färre sökande än tidigare.

Till svenskspråkig utbildning sökte totalt 4 150 förstahandssökande, vilket är ungefär detsamma som ifjol. Andelen sökande till yrkesutbildning ökade med 7,5 procent, medan andelen sökande till gymnasierna minskade med 6,0 procent.

I utbildning som inleds på hösten finns cirka 89 000 nybörjarplatser, varav 48 800 inom yrkesutbildning. Inom svenskspråkig utbildning finns totalt cirka 4 900 nybörjarplatser, varav 2 100 inom yrkesutbildning och 2 800 inom gymnasieutbildning.

Av nybörjarplatserna inom yrkesutbildningen har 7 100 reserverats för studenter (180 inom svenskspråkig utbildning). Till dessa fanns drygt 11 300 sökande (100 sv). Antalet sökande till grundskolbaserad utbildning är 58 300 (2 000 sv).

Populärast inom yrkesutbildningen är social- och hälsovårdsbranschen med cirka 9 000 sökande. Därefter följer företagsekonomi och handel med 6 400, fordons- och transportteknik med 6 200, arkitektur och byggande med 5 800, inkvarterings- och kosthållsbranschen med 5 60 och skönhetsbranschen med 5 400 sökande.

Inom svenskspråkig utbildning är följande branscher populärast: fordons- och transportbranschen (225 sökande), social- och hälsovårdsbranschen (210 sökande), arkitektur och byggande (190 sökande), inkvarterings- och kosthållsbranschen (185 sökande), företagsekonomi och handel (180 sökande) samt skönhetsbranschen (175 sökande).

I hela landet finns drygt 40 000 gymnasieplatser, som i år eftertraktas av 33 000 sökande. Motsvarande siffror för den svenskspråkiga gymnasieutbildningen är 2 800 nybörjarplatser och 2 056 förstahandssökande.

Av dem som i år går ut grundskolans nionde eller tionde klass siktar 33 000 i första hand till yrkesutbildning och 32 000 till gymnasier. Antalen är desamma som i fjol. Antalet som helt och hållet lät bli att söka via gemensam ansökan är 2,1 procent av dem som går ut grundskolan (1,9 procent sv). Antalet som inte söker har minskat jämfört med ifjol, då 2,8 procent inte sökte via gemensam ansökan.

Totalt utgörs 71 procent av sökanden av 15-18 åringar, 18,5 procent av 19-22 åringar och drygt 10 procent av över 23 åringar.

Hur framskrider gemensam ansökan efter ansökningstiden?

Läroanstalterna skickar i medlet av april kallelser till inträdes- och lämplighetsprov samt språkprov. Proven anordnas 26.4–27.5.2011. Läroanstalterna publicerar antagningsresultaten tidigast 16.6, varefter de som antas till utbildning ska meddela senast 30.6. ifall de tar emot studieplatsen.

Till lediga studieplatser kan man söka via kompletteringsansökan 8-15.7.2011. Information om utbudet i kompletteringsansökan ges ut i ett senare skede.

Ytterligare information

Kundservicechef Annika Grönholm, tfn 040 348 7725,

WERA – Utbildningsstyrelsens rapporteringstjänst för statistik

Planen för användning av IKT i undervisningen klar att genomföras

Mon, 28 Mar 2011 12:40:00 GMT

Planen för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen klar att genomföras

Utbildningsstyrelsens meddelande 23.3. 2011

Den Nationella planen för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen innehåller åtgärder, som ska öka lärarnas beredskap att använda informations- och kommunikationsteknik, förbättra anslutningar och utrustning, läromedlen och samarbetet mellan skolor och företag.

Genomförandet av planen diskuterades av riksdagsvalskandidater ifrån alla partier i en paneldiskussion som ordnades i Viikin normaalikoulu den 23 mars. Hela diskussionen samt kommentarer därtill har inspelats på videoklipp som finns på Utbildningsstyrelsens nättjänst EDU.fi: EDU.fi - Tehtävä Suomelle

Enligt den Nationella planen för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen är avsikten bl.a. att

grunda en nationell informationstjänst för undervisningen, som skulle innehålla webbaserade plattformsalternativ och lärmiljöer, verktyg, läroplaner och länkar till materialbanker
se till att eleverna får tillräckliga färdigheter för att använda näte
samla de elektroniska läromedlen på en söktjänst, edu.fi, som både lärare och elever kan använda
mervärdesskatten på elektroniska läromedel skulle vara den samma som på tryckta material
utrusta skolornas undervisningslokaler med fiberoptiska anslutningar genom samarbete mellan staten, utbildningsanordnarna och företa
uppdatera lärarutbildningsinstitutionernas examensfordringar i fråga om mediefostran och användning av IKT samt öka lärarnas fortbildning i användning av IKT i undervisningen och i nätverkssamarbete.

Vilken är situationen i dag?

Det råder fortfarande mycket stora skillnader mellan olika skolor när det gäller användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. I en del skolor är datorer och nätverksanslutningar en normal del av skolans vardag, andra skolor är först i startgroparna.
Mängden och standarden på utrustningen är också mycket olika i olika skolor. En del elever har vid behov tillgång till en personlig dator, medan andra skolor har en dator per över fyrtio elever
Informations- och kommunikationstekniken och de pedagogiska möjligheter som den erbjuder lyfts inte tillräckligt fram inom grundutbildningen för lärare
Skolans verksamhetskultur motsvarar inte ännu ungdomarnas olika lärstilar. Många unga lär sig på ett naturligare sätt visuellt, eller till exempel genom att se på en video, än genom att läsa en bok.
Finland har inget heltäckande utbud av elektroniska läromedel. Största delen av alla läromedel är fortfarande tryckta text- och arbetsböcker.

Varför behöver eleverna informations- och kommunikationsteknik?

Det är i sista hand fråga om jämlikhet mellan eleverna: alla elever har rätt att redan i den grundläggande utbildningen få de grundläggande informationstekniska kunskaper och färdigheter som förutsätts i fortsatta studier och i arbetslivet.
Det är dags att jämställa den digitala läsfärdigheten med den traditionella läsfärdigheten. För den framtida medborgaren utgör den digitala läsfärdigheten en nyckelkompetens som främjar informationsanskaffning och -hantering och i synnerhet inhämtandet av mediekunskap.
Arbetet blir allt mera kollektivt. Man samarbetar både med den närmaste kretsen och med arbetskamrater runt om i världen. Det är viktigt att öva upp sin samarbetsförmåga på olika sätt redan i skolan
Informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för lärmiljöer utanför skolans närmiljö, exempelvis kulturinstitutioner och naturobjekt. Den möjliggör till och med dagligt samarbete med en vänklass på en annan kontinent.

Hur ska planen genomföras?

Hela utbildningssystemet måste utvecklas systematiskt. Nya tillvägagångssätt ska tas i bruk, som ökar flexibiliteten i studierna och underlättar skolvardagen.
Forskningen i lärande ur olika vetenskapsområdens synvinkel ska främjas
Det behövs pedagogiska modeller för att stödja barns och ungas lärande och lärarna i deras arbete. Eleven är en aktiv aktör och forskare, läraren kan välja metoder som förbättrar kvaliteten på lärandet och gör det mera meningsfullt
Alla skolor ska ha modern informations- och kommunikationsteknisk utrustning som lämpar sig för undervisning. Skolornas tekniska lösningar ska vara högklassiga, kompatibla och kostnadseffektiva
Ett tekniskt och pedagogiskt stödsystem ska garantera att lärarna får stöd när det behövs
Eleverna ska ha tillgång till innovativa och högklassiga e-läromedel som täcker hela läroplanen. E-läromedlen ska främst utgöras av spel och simuleringar.
Mervärdesskatten på e-läromedel måste bli den samma som på tryckta läromedel. För närvarande är mervärdesskatten på e-läromedel 23 % och på tryckta material 9 %
Personliga lärstigar ska göras upp för eleverna utgående från de olika lärstilarna. Elevernas individuella behov ska beaktas och inlärningssvårigheter identifieras så tidigt som möjligt.
Skolorna behöver ny praxis i elevbedömningen (bl.a. förslag om att använda informationsteknik i studentskrivningarna).
Alla som studerar till lärare ska redan i grundutbildningen ges tillräcklig kunskap för att använda informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och möjlighet att fördjupa kunskapen genom fortbildning
Skolans verksamhetskultur ska utvecklas med hjälp av nya metoder i samarbetet mellan hem och skola. Systemet med kamratstöd ska utvecklas till en naturlig del av skolans vardag.

Hur mycket kostar detta?

Att genomföra åtgärderna i hela den grundläggande utbildningen i Finland kommer uppskattningsvis att kosta 397 miljoner euro under åren 2011–2015. I summan ingår utrustning, anslutningar, tjänster, grund- och fortbildning för lärare, forskning och vidareutveckling, utvärdering och uppföljningssystem samt e-läromedel. Utrustningens andel av kostnaderna skulle vara 182 miljoner och tjänsternas andel 112 miljoner.

Ytterligare information

generaldirektör Timo Lankinen, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7154
undervisningsråd Kaisa Vähähyyppä, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7702
undervisningsråd Merja Lehtonen, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 09 160 77355
konsultativ tjänsteman Aleksandra Partanen, trafik- och kommunikationsministeriet, tfn 09 160 28671 eller 040 505 6124

Enhetligare nationella läroplaner genom internationell dialog

Mon, 28 Mar 2011 08:23:00 GMT

Enhetligare nationella läroplaner genom internationell dialog

Utbildningsstyrelsens meddelande 24.3.2011

Internationell jämförelse av utbildningssystemen har fått stor betydelse i det nationella utvecklingsarbetet. Särskilt intresset för att jämföra läroplaner och söka lyckade modeller och god praxis har ökat under de senaste åren. Tanken är att kunna utvärdera och främja det nationella läroplansarbetet genom att analysera andra länders läroplaner. Utbildningsstyrelsen har granskat läroplanen inom den grundläggande utbildningen ur strukturell synvinkel i tio olika länder: Australien, England, Kanada,(Ontario), USA (Kalifornien), Singapore, Hong Kong, Sverige, Skottland, Nya Zeeland och Sydafrika).

Diskussionen om utveckling av läroplanen verkar fokusera på samma teman i alla länder. Internationellt sett uppvisar läroplanerna och utvecklingen av dem liknande trender som framför allt anknyter till utbildningsmålen. Å andra sidan förekommer en tydlig nationell variation i fråga om definition och beskrivning av principerna som styr arbetssätten och skolans praxis.

Läroplanerna i de olika länderna är i allt högre grad kompetensbaserade läroplaner, där målen för undervisningen definieras som olika färdigheter. Det har blivit allt vanligare att färdigheterna beskrivs i läroplanen för den grundläggande utbildningen, vilket visar på en tämligen enhetlig trend för läroplanerna. I de granskade ländernas läroplaner beskrivs färdigheterna som övergripande utgångspunkter för undervisningen, inte endast i samband med läroämnena. Färdigheterna är således konkreta mål som strukturerar hela den grundläggande utbildningen.

Läroplanstänkandet i de granskade länderna avviker framför allt i fråga om vilka pedagogiska faktorer som ingår i läroplanen. I de olika ländernas läroplaner fastställs lärarens uppgifter och roll, elevens roll, föräldrarnas roll som en del av undervisningen, läromedlens kvalitet och till och med hemuppgifternas kvalitet. Läroplanen styr alltså mycket sådant som i Finland inte anses höra till läroplanen utan till skolans och lärarens beslutanderätt och arbete.

Elevbedömningen framträdde i de granskade läroplanerna som ett mycket detaljerat och omfattande delområde av läroplanshelheterna. Bedömningen av elever på basis av kriterier är på sina håll ett mycket hårt kontrollerat styrverktyg. Kompetensbeskrivningarna som styr elevbedömningen utgjorde i de granskade ländernas läroplaner ett tydligt eget delområde vid sidan av utgångspunkterna för undervisningen och läroämnena.

Läroplanerna uppvisade en tydlig skillnad mellan normativ och rekommenderande styrning. Den normativa styrningen är bestämd och i det närmaste konstaterande. Den rekommenderande styrningen tar sig uttryck i läroplanen som exempel och alternativ och är tydligt åtskiljd från den normativa texten. I de analyserade läroplanerna presenterades ofta, vid sidan av den normativa styrningen, olika rekommendationer och exempel på hur undervisningen kan genomföras.

Publikation

Erja Vitikka & Elisa Hurmerinta:
Kansainväliset opetussuunnitelmasuuntaukset.
Utbildningsstyrelsen: Rapporter och utredningar 2011:4

Utvärdering av inlärningsresultaten i konstämnena år 2010

Wed, 16 Mar 2011 08:07:00 GMT

Utvärdering av inlärningsresultaten i konstämnena år 2010

Utbildningsstyrelsens meddelande 15.3.2011

Eleverna är till största delen positivt inställda till läroämnena musik, bildkonst och slöjd. Kunskapsnivån är i genomsnitt hjälplig eller nöjaktig. Elever, lärare och rektorer uppfattar ämnena som relativt praktiska läroämnen som utgår från eleverna och bygger upp skolgemenskapen. Eleverna förhåller sig positivare till skolgymnastiken än till skolgången i allmänhet: hela 72 procent av eleverna uppger att de gillar skolgymnastiken.

Utbildningsstyrelsen har utvärderat inlärningsresultaten i musik, bildkonst och slöjd i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen. Jyväskylä universitet utvärderade samtidigt inlärningsresultaten i gymnastik.

Utvärderingen i musik, bildkonst och slöjd genomfördes under våren 2010 på riksnivå i 152 skolor, bland dem också svenska skolor. Sammanlagt 4 792 elever deltog i utvärderingen. Elevernas kunskaper utvärderades både med hjälp av skrivuppgifter som anknöt till läroämnena och med produktionsuppgifter. I utvärderingen ingick också elev-, lärar- och rektorsenkäter.

Som helhet är elevernas kunskaper i musik, bildkonst och slöjd, beroende på läroämne, i genomsnitt hjälpliga eller högst nöjaktiga. I alla tre ämnen förekom det mycket stora skillnader mellan elevernas kunskaper. En del av eleverna behärskade inte de centrala ämnesområdenas innehåll för dessa ämnen. I alla tre ämnen uppnådde de elever som hade studerat respektive ämne i alla årskurser (7–9) väldigt mycket bättre resultat än andra elever.

Flickornas resultat i bildkonst och musik var betydligt bättre än pojkarnas. I slöjd var resultaten jämnare. Pojkarna behärskade dock innehållet för teknisk slöjd bättre än flickorna medan flickorna åter behärskade innehållet för textilslöjd bättre än pojkarna.

De bästa inlärningsresultaten i musik uppnåddes i fråga om elevens förhållande till musiken och de sämsta resultaten inom området musikkännedom och kulturellt kunnande. Av produktionsuppgifterna klarade eleverna bäst uppgifter som mätte samspelsförmåga och sämst uppgifter som mätte förmåga att förstå och använda begrepp och tecken.

Inlärningsresultaten i bildkonst var bäst inom området medier och visuell kommunikation och klart sämst inom visuellt uttryck och tänkande. I produktionsuppgifterna var eleverna bäst på att förmedla budskap och komma med originella idéer och sämst på att använda visuella uttrycksmedel och uttrycka sig genom tecknade serier.

Inlärningsresultaten i slöjd var bäst i uppgifter som anknöt till arbetsredskap och material och sämre i uppgifter som hänförde sig till framställning av produkter och metoder. I produktionsuppgifterna var eleverna bäst på produkttillverkning och sämst på planering av produkter.

Rektorerna och lärarna upplevde allmänt att undervisningen i musik, bildkonst och slöjd har för lite tid till sitt förfogande. Den för alla elever gemensamma undervisningen i musik, bildkonst och slöjd avslutades vanligtvis efter årskurs 7. Endast en del av eleverna deltog i valfri undervisning i årskurserna 8 och 9. Största delen av all gemensam undervisning i ämnena genomfördes i årskurserna 1–6 under klasslärares ledning.

Lärarenkäten visade att 35 procent av musiklärarna, 24 procent av bildkonstlärarna och 15 % av slöjdlärarna i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen inte var formellt behöriga för sin uppgift. Detta gäller främst timlärare i bisyssla.

En stor del av eleverna gick igenom hela den grundläggande utbildningen utan att ha haft en formellt behörig ämneslärare i dessa ämnen och en stor del av eleverna studerade inte alls ämnena i de sista årskurserna av den grundläggande utbildningen.

Utvärderingsrapporten (på finska)

Tilläggsuppgifter

Sirkka Laitinen (bildkonst), tfn. 040 749 4684,
Antti Hilmola (slöjd), tfn. 0400 756804,
Marja-Leena Juntunen (musik), tfn. 040 586 3353,
Ritva Jakku-Sihvonen, tfn. 040 348 7652,

Gymnastik är ett roligt läroämne

Utvärderingen i gymnastik ordnades i 51 skolor, bland dem också svenska skolor. Sammanlagt 1 619 elever deltog i utvärderingen. Med hjälp av en elevenkät utreddes bl.a. elevernas kunskaper om gymnastik, deras fysiska aktivitet och intresse för idrott och deras inställning till skolgymnastiken. Eleverna utförde också ett konditions- och rörelsetest. Skolornas gymnastiklärare och rektorer svarade på en enkät som var avsedd för dem. Syftet med utvärderingen var att producera information som kan jämföras med den tidigare utvärderingen i gymnastik (Huisman 2004).

Resultaten visar att det inte har skett desto större förändringar i medeltalen för pojkarnas och flickornas konditions- och rörelsetest sedan år 2003. Resultatet för femstegshopp utan ansats, liksom även för koordinationsbanan, var dock sämre för både flickornas och pojkarnas del. En liten förbättring jämfört med resultaten år 2003 kunde observeras för pojkarna i situpstestet och för flickorna i testet där de skulle dribbla en boll i en åtta. Den mest oroande nyheten var att konditionsskillnaderna, i synnerhet bland pojkarna, hade ökat. I skyttellöpningen som mätte uthålligheten och i femstegshoppet utan ansats var skillnaden mellan de svagaste pojkarna och deras jämnåriga kamrater med bra kondition ännu större än tidigare.

Flickorna motionerade, både organiserat och självständigt, mera än år 2003. Också pojkarna motionerade självständigt en aning mera. Pojkarna motionerade fortfarande organiserat aktivare än flickorna men på det hela taget hade skillnaderna i fysisk aktivitet mellan könen minskat sedan år 2003. Trots det nådde endast 10 procent av flickorna och pojkarna i årskurs 9 upp till en fysisk aktivitet som motsvarar motionsrekommendationerna, som innebär minst en timme motion per dag.

Eleverna förhöll sig positivare till skolgymnastiken än till skolgången överlag. Sammanlagt 72 procent av eleverna uppgav att de gillar skolgymnastiken. Som orsaker uppgav eleverna, förutom greninnehållet under lektionen, aspekter som positiva idrottsupplevelser, social gemenskap, mångsidig undervisning och möjlighet att välja själv.

Sammanlagt 70 procent av pojkarna och cirka hälften av flickorna önskade flera gemensamma gymnastiklektioner i skolan. Största delen av rektorerna (66 procent) förespråkade också ett ökat antal gymnastiklektioner. Andelen elever och rektorer som ville öka antalet gymnastiklektioner var större än år 2003. Enligt gymnastiklärarna skulle det behövas flera gymnastiklektioner främst för att öka elevernas fysiska aktivitet och förbättra deras kondition men också för att kunna handleda eleverna individuellt och möta deras önskemål angående gymnastiken.

Utvärderingsrapporten (på finska)

Tilläggsuppgifter

Pilvikki Heikinaro-Johansson, tfn. 014 260 2112,
Sanna Palomäki, tfn. 014 260 2117,
Ritva Jakku-Sihvonen, tfn 040 348 7652,

Ökad andel behöriga lärare

Thu, 10 Mar 2011 09:47:00 GMT

Ökad andel behöriga lärare

Utbildningsstyrelsens meddelande 10.3.2011

De finländska lärarnas höga utbildningsnivå är en garanti för goda inlärningsresultat. Andelen lärare som är formellt behöriga inom sitt undervisningsämne är synnerligen stor inom den grundläggande utbildningen och har till och med något ökat sedan år 2008.

Mer är 95 procent av lektorerna och klasslärarna inom den grundläggande utbildningen var formellt behöriga för sin uppgift under vårterminen 2010. Av specialklasslärarna och speciallärarna inom grundläggande utbildningen var 76 procent formellt behöriga för uppgifter inom specialundervisning. De behöriga lärarnas andel av specialklasslärarna ökade med tre procentenheter mellan åren 2008 och 2010. Av alla lärare inom grundläggande utbildning var 88,9 procent behöriga.

Även om den relativa andelen kvinnor bland lärarna har minskat en aning är yrkeskåren fortfarande kraftigt kvinnodominerad. Trots att kvinnornas andel av rektorerna har ökat, sköts majoriteten av yrkeskårens ledande uppgifter av män. Av klasslärarna är tre fjärdedelar kvinnor, av gymnasielektorerna två tredjedelar och av lektorerna och timlärarna inom yrkesutbildningen är över hälften kvinnor. Däremot är endast något över 40 procent av rektorerna inom den grundläggande utbildningen, och under 40 procent av rektorerna inom gymnasie- och yrkesutbildningen kvinnor.

Inom gymnasieutbildningen är behörighetsgraden bland lärarna hög. Av alla gymnasielärare var 93 procent formellt behöriga för sina uppgifter. Bland rektorerna var andelen formellt behöriga nästan 99 procent, bland lektorerna över 97 procent. Motsvarande siffra bland timlärare i huvudsyssla var 86 procent.

Den yngsta lärarkåren finns inom den grundläggande utbildningen, där en tredjedel av lärarna är under 40 år. Inom gymnasieutbildningen är en dryg fjärdedel, och inom yrkesutbildningen en knapp femtedel av lärarna under 40 år. Inom yrkesutbildningen har i stort sett hälften av alla lärare fyllt 50 år. Motsvarande andel för lektorerna är över 60 procent.

Inom alla utbildningsformer är andelen formellt behöriga lärare lägre vid svenskspråkiga skolor än vid finskspråkiga. Behörighetssituationen för lärarna vid svenska skolor är, i synnerhet i Nyland, klart sämre än i Österbotten. Lärarna i de svenska skolorna är dock i snitt en aning yngre än sina finska kolleger.

Lärarnas deltagande i fortbildning har ökat under åren 2007–2009. År 2009 deltog över 77 procent av alla lärare i vidare- eller fortbildning. Lektorer och klasslärare får ändå mindre fortbildning än rektorer eller biträdande rektorer, eller speciella lärargrupper som studiehandledare och speciallärare.

Inom yrkesutbildningen har lärarna möjligheter att skaffa sig kunskap om utvecklingen inom sin egen bransch genom s.k. arbetslivsperioder. Deltagandet i dem minskade märkbart under åren 2007–2009. Under år 2009 deltog endast tre procent av lärarna inom yrkesutbildningen i arbetslivsperioder. Det är mindre än hälften av andelen deltagare år 2007.

På uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet samlade Statistikcentralen våren 2010 in information om lärarkåren i Finland. Nästan 90 procent av skolorna svarade på enkäten. En motsvarande datainsamling gjordes förra gången. Resultaten av datainsamlingen presenteras i Utbildningsstyrelsens publikation Opettajat Suomessa - Lärarna i Finland 2010. Publikationen innehåller information om bl.a. lärarnas formella behörighet i sina undervisningsämnen eller inom branschen och om ålders- och könsstruktur. I publikationen beskrivs också lärarnas fortbildning, yrkeslärarnas arbetslivsperioder och undervisningsgruppernas storlek.

Pdf-versionen av publikationen Opettajat Suomessa 2010

Tilläggsuppgifter:
Utbildningsstyrelsen:
Specialsakkunnig Timo Kumpulainen, tfn 040-348 7169 (bokens innehåll, redigering)
Undervisningsråd Matti Kyrö, tfn 040-348 7124 (bokens innehåll, sammandrag)
Planerare Annika Westerholm, tfn 040- 348 7415 (lärarna inom den svenskspråkiga utbildningen)

Undervisnings- och kulturministeriet:
Undervisningsråd Armi Mikkola, tfn (09) 160 77426 (lärarbehov, riktlinjer)
Specialplanerare Tommi Karjalainen, tfn (09) 160 77325 (undervisningsgrupper)

Svarsprocenten i datainsamlingarna har varierat en aning under olika år. Skillnaderna är dock så små att en jämförelse av andelen formellt behöriga lärare av alla lärare är tillförlitlig.

Lärarnas formella behörighet per utbildningsform åren 2005, 2008 och 2010
Grundläggande utbildning	År 2005	År 2008	År 2010
Lärare sammanlagt (antal)	44 265	41 126	39 610
Behöriga för sin uppgift	37 796	36 203	35 197
Behöriga %	85,4	88,0	88,9
Gymnasieutbildning
Lärare sammanlagt (antal)	7 804	7 487	7 910
Behöriga för sin uppgift	7133	7 013	7 364
Behöriga %	91,4	93,7	93,1
Yrkesutbildning
Lärare sammanlagt (antal)	xx	14 828	14 514
Behöriga för sin uppgift	xx	10 708	10 537
Behöriga %	xx	72,2	72,6
Fritt bildningsarbete
Lärare sammanlagt (antal)	1 630	1 467	1 572
Behöriga för sin uppgift	1 071	993	1 175
Behöriga %	65,7	67,7	74,7

Källa: Statistikcentralen, Lärarenkäter våren 2005, 2008 och 2010

Nationalspråksutredningen föreslår åtgärder för att förbättra kunskaperna i det andra inhemska språket

Wed, 09 Mar 2011 13:05:00 GMT

Nationalspråksutredningen föreslår åtgärder för att förbättra kunskaperna i det andra inhemska språket

Utbildningsstyrelsens meddelande 8.3.2011

Utbildningsstyrelsen har utrett om undervisningen i våra nationalspråk är tillräcklig för att trygga de språkliga rättigheter om vilka föreskrivs i grundlagen. Utredningen behandlar behovet av kunskaper i finska och svenska i arbetslivet, undervisningen i språken som andra inhemska språk samt inlärningsresultaten i det andra inhemska språket och hur de har utvecklats.

Det är inte möjligt att direkt ur grundlagen härleda hurdan undervisningen i nationalspråken borde vara, och grundlagen innehåller inte heller något entydigt ”gränsvärde” för språkkunskaper. Bestämmelserna om de språkliga rättigheterna ska emellertid beaktas då skol- och övriga bildningsförhållanden ordnas. Staten och kommunerna ska trygga de språkliga rättigheterna genom aktiva åtgärder.

Kunskaperna i nationalspråken har under de senaste tio åren blivit sämre på alla skolstadier. Särskilt oroväckande är utvecklingen i svenska som andra inhemska språk. Utvecklingen håller på att leda till lagbrott. Kunskaperna i svenska bör förbättras så att grundlagens rätt för var och en att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk tryggas och så att landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov kan tillgodoses enligt lika grunder.

Som åtgärder föreslås bl.a. tidigareläggning av undervisningen i det andra inhemska språket och ökning av utbudet av undervisning i det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen. Därtill föreslås skyldighet för en utbildningsanordnare att inleda språkundervisning om minst tio elever i samma utbildningsanordnares skolor har valt språket. I utredningen ingår också åtgärdsförslag som rör gymnasiet, yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna och universiteten samt vuxenutbildningen och förslag som syftar till att förbättra attityderna till att studera det andra inhemska språket.

Utbildningsstyrelsen har idag publicerat sin utredning om undervisningen i nationalspråken, som den gjort på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet, och överlämnat utredningen till ministeriet.

Publikation

Nationalspråksutredningen. Utbildningsstyrelsen. Rapporter och utredningar 2011:7.

Ytterligare information

Generaldirektör Timo Lankinen, tfn 040 348 7154,
Förvaltningsdirektör Matti Lahtinen, tfn 040 348 7979,
Direktör Johan Aura, tfn 040 348 7671,

Utredning om läget för invandrare inom den grundläggande yrkesutbildningen läsåret 2009–2010

Thu, 03 Mar 2011 12:09:00 GMT

Utredning om läget för invandrare inom den grundläggande yrkesutbildningen läsåret 2009–2010

Utbildningsstyrelsens meddelande 3.3.2011

Utvecklingsenheten vid Åbo yrkesinstitut har på uppdrag av Utbildningsstyrelsen utrett situationen och undervisningsarrangemangen för studerande med invandrarbakgrund inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen läsåret 2009–2010.Målet var också att klarlägga den fortsatta uppföljningen av orsakerna till att invandrare avbryter grundläggande yrkesutbildning och komma med åtgärdsförslag för att utveckla undervisningsarrangemangen.

Utredningsuppdraget grundade sig på resultatavtalet mellan undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen för år 2010.

Information samlades in av alla finsk- och svenskspråkiga anordnare av grundläggande yrkesutbildning. Enkäten besvarades av 98 utbildningsanordnare, av vilka 89 var finskspråkiga, 6 svenskspråkiga och 3 tvåspråkiga. Av dessa hade 63 utbildningsanordnare invandrarstuderande vid sina läroanstalter under läsåret 2009–2010.

Mellan åren 2008 och 2009 steg antalet sökande med invandrarbakgrund med närmare en fjärdedel. I gemensam ansökan våren 2009 var antalet sökande med invandrarbakgrund cirka 2 800, dvs. 4,5 procent av alla sökande. Av sökande med främmande språk som modersmål antogs 55 procent, medan antagningsprocenten bland alla sökande var 88 procent. Sammanlagt 2,8 procent av alla antagna studerande utgjordes av studerande med invandrarbakgrund.

Av alla sökande med invandrarbakgrund ansökte 80 procent om att bli antagna enligt prövning. För största delen av dem var skälet svårigheter att jämföra skolbetyg. I antagningsskedet kontrollerades språkkunskaperna hos praktiskt taget alla sökande med främmande språk som modersmål med hjälp av språktest.

Invandrarstuderandena studerade oftast finska eller svenska antingen i egna grupper eller tillsammans med andra studerande enligt målen för finska eller svenska som andraspråk. Enkäten visar att både andelen studerande som studerar enligt målen för finska eller svenska som andraspråk och andelen studerande som studerar det andra inhemska språket har ökat.

Läsåret 2009–2010 var andelen invandrarstuderande som avbröt sin grundläggande yrkesutbildning i medeltal 13,4 procent vid de läroanstalter som tillhör de utbildningsanordnare som besvarade enkäten. Den allmänna avbrottsprocenten vid läroanstalterna var 8,3 procent. Under de senaste åren har avbrottsprocenten bland yrkesstuderande generellt sett sjunkit men bland studerande med främmande språk som modersmål har den hållits så gott som oförändrad.

Under läsåret 2009–2010 var 43 procent av alla invandrarstuderande som avbröt sina studier första årets studerande. Kvantitativt sett avbröt de flesta sina studier inom området teknik och kommunikation, relativt sett inom social-, hälso- och idrottsområdet. Av alla avbrott hade 69 procent negativa påföljder. De främsta orsakerna till avbrotten var byte av läroanstalt, svårigheter med undervisningsspråket och problem med motivationen.

Både relativt och kvantitativt sett avbröts studierna mest i läroanstalter som hade många (över 100) invandrarstuderande. Relativt sett avbröts studierna näst mest i läroanstalter med få (under 10) invandrarstuderande.

I de flesta fall försökte man förebygga studieavbrott bland invandrarstuderande med samma stödformer som används för att förebygga studieavbrott bland övriga studerande.

Resultaten av utredningen visar att systemen för insamling och uppföljning av information borde utvecklas så att man får aktuell information om såväl utbildningens effekt som om handlednings- och stödbehoven hos studerande med främmande språk som modersmål, så att handlednings- och stödåtgärderna bättre kan riktas till dem som behöver dem. Invandrarnas behov av grundläggande yrkesutbildning borde beaktas vid inriktningen av utbildningsutbudet. Alla utbildningsanordnare borde utarbeta en strategi för invandrarutbildning och se till att sådana metoder som konstaterats stödja invandrarstuderande tas i bruk.

Tilläggsuppgifter:
Forskare Jaana Kilpinen,
Forskare Mika Salonen,
Specialsakkunnig Marget Kantosalo, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7650,

Publikation:
Jaana Kilpinen ja Mika Salonen: Maahanmuuttajien ammatillisen peruskoulutuksen tila lukuvuonna 2009–2010.
Läget för studerande med invandrarbakgrund inom den grundläggande yrkesutbildningen läsåret 2009–2010.
Opetushallitus. Koulutuksen seurantaraportit 2011:3. Juvenes Print – Tampereen Yliopistopaino Oy, Tampere 2011.

Utredning om läget för invandrare inom den grundläggande yrkesutbildningen läsåret 2009–2010 på Utbildningsstyrelsens webbplats

Höjning av examensavgiften för fristående examina 1.3.2011

Wed, 02 Mar 2011 14:55:00 GMT

Höjning av examensavgiften för fristående examina 1.3.2011

Undervisnings- och kulturministeriet har gett ut en förordning som ändrar undervisningsministeriets förordning (1323/2001) 5 § 2 mom som gäller grunderna för avgifter som påförs vissa elever och studerande så att examensavgiften från och med 1.3.2011 är 58 euro för den som deltar i yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina.

Den nya examensavgiften tillämpas i de fall där en person anmäler sig till en fristående examen 1.3.2011 eller senare. Om anmälningen till en examen sker före detta datum är examensavgiften 50,50 euro som tidigare.

Utbildningsstyrelsen ger i början av mars en ny bestämmelse om hur de uppburna examensavgifterna ska redovisas till Utbildningsstyrelsen. Med examensavgifterna finansieras examenskommissionernas verksamhet i sin helhet och Utbildningsstyrelsens utgifter i anslutning till verkställandet av fristående examina. Före denna höjning var examensavgiften oförändrad i tio år.

Tilläggsinformation: specialsakkunnig Tim Lamminranta, tfn 040 348 7113.

Examensavgiften från och med 1.3.2011 är 58 euro för den som deltar i yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina.Den nya examensavgiften tillämpas i de fall där en person anmäler sig till en fristående examen 1.3.2011 eller senare.

Modellblanketter i anslutning till stöd för lärande och skolgång har publicerats

Tue, 01 Feb 2011 13:46:00 GMT

Modellblanketter i anslutning till stöd för lärande och skolgång har publicerats

Utbildningsstyrelsen har utarbetat modellblanketter för planen för elevens lärande och för individuella planer för hur undervisningen ska ordnas (IP), som följer de ändringar och kompletteringar som gjordes i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 29.10.2010. Utbildningsanordnaren kan använda blanketterna som sådana, eller göra upp egna blanketter med stöd av modellblanketterna. Motsvarande modellblanketter för planer inom förskoleundervisningen kommer att publiceras i ett senare skede.

Modellblanketter

Utbildningsstyrelsen har utarbetat modellblanketter för planen för elevens lärande och för individuella planer för hur undervisningen ska ordnas (IP), som följer de ändringar och kompletteringar som gjordes i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 29.10.2010. Motsvarande modellblanketter för planer inom förskoleundervisningen kommer att publiceras i ett senare skede.

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten har förnyats

Mon, 17 Jan 2011 12:04:00 GMT

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten har förnyats

De första grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen gavs 27.2.2004 och verksamheten inleddes 1.8.2004. Lagen som gäller verksamheten förnyades 1.1.2007. Fram till år 2010 har verksamheten utvidgats så att verksamheten anordnas i nästan alla kommuner i fasta Finland. Utbildningsstyrelsen har berett förnyandet av grunderna inom ramen för ett brett samarbete med anordnare av verksamheten och centrala intressegrupper. Utbildningsstyrelsen har beslutat om nya grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen 19.1.2011. Från och med 1.8.2011 ska verksamheten anordnas i enlighet med de nya grunderna.

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen 2011

Det tryckta dokumentet med grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten kommer att postas till alla anordnare av morgon- och eftermiddagsverksamhet inom februari månad.

Utbildningsstyrelsen ordnar i samarbete med Sydkustens landskapsförbund och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland tre regionala fortbildningstillfällen på svenska för ibruktagandet av de nya grunderna. Fortbildningarna riktar sig till anordnare av morgon- och eftermiddagsverksamhet, rektorer och lärare, ledare för morgon- och eftermiddagsverksamheten och till utbildningsanordnare.

Fortbildningstillfällen på svenska:

11.4. i Åbo
13.4. i Helsingfors
14.4. i Vasa

Samtliga fortbildningstillfällen genomförs kl 9-12. Program och plats för fortbildningstillfällena meddelas inom kort.

Välkomna!

Tilläggsuppgifter fås av undervisningsrådet Maj-Len Engelholm (040 348 7018, fornamn.efternamn(at)oph.fi).

Utbildningsstyrelsen har beslutat om nya grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen 19.1.2011. Från och med 1.8.2011 ska verksamheten anordnas i enlighet med de nya grunderna. Utbildningsstyrelsen ordnar i samarbete med Sydkustens landskapsförbund och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland tre regionala fortbildningstillfällen på svenska för ibruktagandet av de nya grunderna.

Tobakslagen gör läroanstalterna rökfria

Tue, 04 Jan 2011 13:16:00 GMT

Tobakslagen gör läroanstalterna rökfria

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira har utfärdat direktiv åt läroanstalter samt åt kommunala myndigheter om den ändring I tobakslagen som trädde i kraft den 1.10.2010. Målet är att skapa en helt rökfri skol- och läromiljö.

Lagändringen (698/2010) omfattar bestämmelser som läroanstalterna måste beakta i sin verksamhet. Valvira har sammanställt direktivet tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet samt Utbildningsstyrelsen.

Enligt 1 § i tobakslagen är syftet med lagen att användningen av tobaksprodukter, som innehåller för människor giftiga ämnen och orsakar beroende, ska upphöra. Finland är det första landet där man i en lag anger som syfte att rökningen ska upphöra.

För att uppnå målet skulle det vara viktigt att de unga inte alls börjar röka. Läroanstalter innehar här en viktig roll, eftersom de utgör en betydande del av barnens och ungdomarnas livsmiljö.

Enligt 2 § 1 moment 6 punkt i tobakslagen avses med tobaksrökning rökning eller annan användning av tobaksprodukt såsom njutningsämne och enligt 3 punkten avses med tobaksprodukter produkter som helt eller delvis är tillverkade av tobak, genetiskt modifierad eller ej, och som är avsedda att rökas, snusas, sugas på eller tuggas.

Rökförbud i läroanstalter

Enligt 12 § 1 moment 2 punkt i tobakslagen som trädde i kraft den 1.10.2010 är tobaksrökning förbjuden i lokalerna vid läroanstaltersom ger grundläggande utbildning, yrkesutbildning ochgymnasieutbildning och deras elevhem samt på utomhusområdensom används av dessa.

I en läroanstalt som avses i bestämmelsen är det inte tillåtet att utifrån 13 § 1 moment i tobakslagen reservera ett rum eller en annan del av lokalerna inomhus för tobaksrökning. Inte heller på utomhusområdet som används av läroanstalten får man reservera ett ställe för tobaksrökning. Med utomhusområde som används av läroanstalten avses i princip de fastigheter som läroanstalten förfogar över.

Inomhus i läroanstalten och på de utomhusområden som används av den är tobaksrökning förbjuden oberoende av elevernas ålder. Rökförbudet gäller både elever och läroanstaltens anställda, liksom även helt utomstående personer.

Läroanstaltens ledning bör informera både personalen och eleverna om rökförbudet. Dessutom bör den instruera de anställda att ingripa vid brott mot rökförbudet. I praktiken blir det frågan om olika elevvårdsåtgärder och disciplinära metoder som läroanstalten kan använda sig av.

Rökförbudet är i kraft även utanför läroanstaltens verksamhetstider. Rökning i läroanstalten och på dess utomhusområde är alltså förbjuden också till exempel under sommarlovet, om man då ordnar annan verksamhet i lokalerna. Läroanstalten ansvarar emellertid inte för övervakningen av att rökförbuden iakttas utanför sina verksamhetstider.

Tilläggsinformation om direktivet vid Valvira:
Jurist Laura Nikkanen, tfn 09 7729 2502

Valviras direktiv

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan har ändrats

Fri, 03 Dec 2010 12:36:00 GMT

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan har ändrats

Utbildningsstyrelsen har 2.12.2010 beslutat att ändra Grunderna för förskoleundervisningens läroplan enligt bilagan (Utbildningsstyrelsens föreskrift 51/011/2010).

Den nya föreskriften innehåller flera förändringar i de nuvarande Grunderna för förskoleundervisningens läroplan, vilket föranleder att grunderna förnyas i sin helhet. Grunden för förändringarna är förändringen i lagen om den grundläggande utbildningen (642/2010). Föreskriften beaktar även Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000 (föreskrift 64/011/2000) och förändringar i den år 2003 (föreskrift 42/011/2003) och 2009 (föreskrift 9/011/2009).

I Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010 frångås indelningen av texten i paragrafer. Kapitlen och underkapitlen utmärks med siffror enligt bilagan. Ändringar har gjorts särskilt i följande kapitel med underkapitel enligt bilagan:

Underkapitel 1.1 Uppgift i kapitel 1 har kompletterats med utgångspunkt i skyldigheter som åläggs enligt grundlagen och internationella avtal.
Kapitel 2 utökas med ett nytt underkapitel 2.1 Anordnandet av förskoleundervisningen.
Kapitlen 4 och 5 ändras i sin helhet.
Utvärdering som ingått i kapitel 4 i grunderna år 2000 har ändrats till ett eget kapitel 7.
Uppgörande av läroplan för förskoleundervisningen har ändrats till kapitel 8. Dess underkapitel med anvisningar i fyra punkter om innehåll i läroplanen som gäller stöd för växande och lärande har ersatts med en gemensam punkt.
I kapitel 6 underkapitel 6.3 och 6.5 samt i kapitel 7 har gjorts preciseringar som hänför sig till förändringen i lagen och därav följande förändringar i grunderna.

Grunderna för läroplanen har beretts i samarbete med de centrala intressegrupperna, Kommunförbundet, OAJ samt THL. Också den respons som framfördes vid hörandetillfället och de svar som anordnare av förskoleutbildning gav i en elektronisk enkät har beaktats.

Föreskriften gäller fr.o.m. 1.1.2011 tillsvidare. Föreskriften förutsätter att anordnare av förskoleundervisning ändrar och kompletterar sina läroplaner. Anordnaren av förskoleundervisning kan ta i bruk läroplanen 1.1.2011. Anordnaren av förskoleundervisning ska ta i bruk läroplanen senast 1.8.2011.

Anordnaren av förskoleundervisning kan inte lämna denna föreskrift 51/011/2010 obeaktad eller avvika från den.

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan

Utbildningsstyrelsen har 2.12.2010 beslutat att ändra Grunderna för förskoleundervisningens läroplan enligt bilagan. Föreskriften gäller fr.o.m. 1.1.2011 tillsvidare. Föreskriften förutsätter att anordnare av förskoleundervisning ändrar och kompletterar sina läroplaner. Anordnaren av förskoleundervisning kan ta i bruk läroplanen 1.1.2011. Anordnaren av förskoleundervisning ska ta i bruk läroplanen senast 1.8.2011.

Stora regionala skillnader och oenhetlig bedömning i finska

Fri, 03 Dec 2010 10:13:00 GMT

Stora regionala skillnader och oenhetlig bedömning i finska

Utbildningsstyrelsens meddelande 3.12.2010

De finlandssvenska elever som går ut årskurs 9 har mycket varierande kunskaper och färdigheter i finska. Niondeklassarna i södra Finland har en betydligt starkare finska än eleverna i västra Finland. Elevernas finska är bättre i städerna än på landsbygden. Niondeklassarna bedöms inte enligt likvärdiga grunder.

Bland annat dessa resultat framgår i den utvärdering av det andra inhemska språket – läroämnet finska – som Utbildningsstyrelsen genomförde i årskurs 9 våren 2009. Sammanlagt deltog ca 2700 elever av vilka drygt 1600 elever A-lärokursen i finska och knappt 1100 elever följde den modersmålsinriktade lärokursen.

Stora regionala skillnader

De receptiva uppgifterna i utvärderingen gällde hörförståelse, läsförståelse och språkkännedom. I A-finska var elevernas genomsnittliga resultat i de receptiva uppgifterna hjälpligt (49 % av maximipoängen). I modersmålsinriktad finska uppnådde eleverna i genomsnitt ett tillfredsställande resultat (65 % av maximipoängen).

Det var stor skillnad på resultatet mellan niondeklassarna i det före detta Västra Finlands län och Södra Finlands län. I de receptiva uppgifterna i A-finska var elevernas resultat i västra Finland svagt (38 %). I södra Finland var motsvarande resultat tillfredsställande (63 %). I modersmålsinriktad finska var skillnaderna i de receptiva uppgifterna betydligt mindre.

Även i de produktiva uppgifterna (att skriva och tala) klarade sig eleverna i södra Finland betydligt bättre än eleverna i västra Finland. Skillnaderna var större i A-finska än i modersmålsinriktad finska.

Förutom regionala skillnader i resultaten, visade det sig att elever i västra Finland och södra Finland inte bedöms enligt likvärdiga grunder. Elever med samma vitsord i finska kan ha mycket varierande kunskaper i olika delar av Svenskfinland.

De regionala skillnaderna i elevernas finskakunskaper framgick även i de produktiva uppgifterna (att tala och skriva).

Summa summarum: De finlandssvenska niondeklassarnas finskakunskaper är mycket varierande. Eleverna lever i olika slags språkmiljöer – medan finskan för någon elev kan kännas som ett främmande språk som sällan används i vardagen, finns det andra elever som har finskan som ett levande modersmål och dagligt redskap.

Vad borde man göra?

I sin rapport för forskaren FD Outi Toropainen, som ansvarat för utvärderingen, bl.a. fram följande förslag till åtgärder:

-          Utbildningsanordnarna i västra Finland borde satsa mera på undervisningen i finska om kunskaperna och färdigheterna konsekvent ligger under den genomsnittliga nivån.
-          Läromedlen i finska borde granskas, bearbetas och uppdateras.
-          Det behövs en satsning på att höja elevernas motivation att lära sig finska.
-          Ämnet finska borde utvecklas t.ex. genom läromedel och lärarnas fortbildning till ett mera aktuellt läroämne.
-          Lärarna i finska borde garanteras fortgående fortbildning speciellt för bedömningen av elevernas kunskaper i finska.
-          För lärarnas stöd behövs diagnostiserande och formativt undervisningsmaterial så att lärarna kan följa upp elevernas framgång i läroämnet finska.
-          Den modersmålsinriktade lärokursen borde få ett fungerande läromedel och en ansiktslyftning där språket framstår som ett verktyg för kommunikation.

Utvärderingen

Elevernas kunskaper testades med separata prov för de tvåspråkiga eleverna som följer den modersmålsinriktade lärokursen och för de enspråkigt svenska eleverna som följer A-lärokursen. Samtliga elever från 40 finlandssvenska skolor deltog i utvärderingens skriftliga del. En dryg femtedel av A-lärokursens elever deltog också i den muntliga delen av utvärderingen. Dessutom kartlades elevers attityder till det finska språket och undervisningen i finska.

Syftet med den nationella utvärderingen av inlärningsresultaten var att få en tillförlitlig bild av nivån på inlärningsresultaten i finska i hela landet i slutskedet av den grundläggande utbildningen. Uppgifterna som samlades in används bl.a. för att utveckla undervisningen och grunderna för läroplanerna samt för utvärdering av jämlikheten i utbildningen.

Mer information om rapporten Utvärdering av läroämnet finska i den grundläggande utbildningen. Inlärningsresultaten i finska enligt A-lärokursen och den modersmålsinriktade lärokursen i årskurs 9 våren 2009 ger FD Outi Toropainen, tfn 0400 248 139, .

Första pris i årets eTwinningtävling gick till Mäntsälä

Thu, 18 Nov 2010 11:10:00 GMT

Första pris i årets eTwinningtävling gick till Mäntsälä

Utbildningsstyrelsens meddelande 16.11.2010

eTwinning är EU-kommissionens partnerskolprogram där lärare och elever i Europa samarbetar digitalt. Sari Auramo från Ohkolan koulu i Mäntsälä vann årets finländska eTwinningtävling om bästa internationella samarbetsprojekt.

Tävlingen baserade sig på ansökan om eTwinnings kvalitetsmärke. För att få kvalitetsmärket måste ett projekt i huvudsak vara utmärkt inom följande områden: (1) Pedagogisk innovation och kreativitet, (2) Integrering i läroplanen, (3) Samarbete mellan partnerskolorna, (4) Kreativ användning av IKT, (5) Hållbarhet och överförbarhet, och (6) Resultat och behållning. Alla lärare som med sina projekt sökt kvalitetsstämpel 1.1–31.10 deltog automatiskt i tävlingen. De tre bästa projekten belönades fredagen den 12:e november 2010.

Första pris

Första pris gick till Sari Auramo i Ohkolan koulu i Mäntsälä med projektet Getting Closer

Samarbetet Getting Closer är ett slags spel, där finländska och spanska 11-åringar deltog i blandade team (några finska, några spanska elever i varje team). Teamhalvorna startade i var sin hemstad. De utförde uppgifter – i anknytning till läroplanen i engelska och genom att använda oliks slags it-verktyg – sedan möttes de på Skype för att jämföra sina svar. Därefter laddade lagen upp svaren i sin teamfil på lärplattformen Twinspace. För varje uppgift fick lagen poäng, och för varje poäng fick de förflytta sig närmare varandra. Det lag som möttes först i Mellaneuropa var vinnarna – men det var resan som räknades. Eleverna höll två loggböcker; en där de beskrev platser de besökte under resan – en annan där de skrev upp hur de lyckades med att lösa uppgifterna. I slutet av projektet träffades båda klasserna genom Skype och vinnarlaget firades.
Getting Closer (projektets lärplattform Twinspace)

På delad andra plats

På delad andra plats kom Tiina Torvinen från Jokelan koulu i Brahestad med projektet Kids in Amazing Boxes och Pasi Siltakorpi från Pääskytien koulu i Borgå med projektet Kites for Kids.

Kids in Amazing Boxes var ett samarbete mellan Jokelan koulu och en annan 1–6-skola i Rumänien. Aktiviteterna centrerade kring en stor papplåda, genom vilken eleverna kunde ”resa” och "besöka" varandras länder och skolor. Målet med samarbetet var att lära ut mediekritik och att få eleverna hands-on att förstå och märka att allt det man ser i medierna inte alltid stämmer. Projektmålen knöts till IT (photoshop, användning av videokamera) och till flera läroämnen, såsom bildkonst, handarbete och geografi. Till elevernas uppgifter hörde bl.a. att prova på trickfilmning med videokamera och att se hur lätt man kan manipulera fotografier i Photoshop.
Kids in Amazing Boxes (projektets lärplattform Twinspace)

Kites for Kids var ett samarbete mellan 7 skolor, från dagis ända upp till högstadiet, där en del av eleverna har särskilda behov. Projektaktiviteterna centrerade kring temat ’flyga drake’ något som de europeiska skolorna hade lärt sig av en afghansk skola som de samarbetat med i ett tidigare eTwinningprojekt. Eleverna kom överens om en gemensam drakmodell, och drakarna framställdes i alla skolor. De deltagande skolorna valde en dag då de flög sin drake, filmade flygningen och skickade filmerna till sina partner, tillsammans med sin drakdesign och information om hur länge draken flög. Skolorna utbytte även ’virtuella drakar’ där eleverna berättande för varandra om sina framtidsdrömmar och -planer.
Kites for Kids (projektets lärplattform Twinspace)

Kort om eTwinningprogrammet

eTwinning är ett EU-program, inom Programmet för livslångt lärande, som skapar möjligheter för skolor att samarbeta digitalt i internationella partnerskap. Programmet startade år 2005 och blev snabbt populärt. I slutet av år 2010 har 100 000 skolor från EU-länderna, Norge, Island och Turkiet gått med.

eTwinning erbjuder Europas lärare en mångsidig webbmiljö och en mängd behändiga verktyg, med vilka skolorna enkelt kan hitta en eller flera partner och genomföra pedagogiska samarbeten. Samtidigt blir IT en naturlig del av undervisningen

eTwinning är för hela skolpersonalen från förskolan till den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. Om projektpartnern, tidtabellerna och projektinnehållet bestämmer lärarna själva, och eTwinning innehåller ingen tungrodd projektrapportering. Ett eTwinningssamarbete kan bra kombineras med andra projekttyper, t.ex. Comenius-partnerskap eller Nordplusprojekt.

I alla eTwinningländer finns ett stödcenter, som stöder eTwinninglärarna. I Finland fungerar Utbildningsstyrelsen som stödcenter. Tjänsterna kompletteras av ett ambassadörsnätverk, som består av erfarna eTwinninglärare.

Mer information

eTwinningportalen (eun)
Finländska eTwinningwebbplatsen (edu.fi)
Stödcentret i Finland - kontakt

eTwinning är EU-kommissionens partnerskolprogram där lärare och elever i Europa samarbetar digitalt. Sari Auramo från Ohkolan koulu i Mäntsälä vann årets finländska eTwinningtävling om bästa internationella samarbetsprojekt.

Förändringar i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i anslutning till stöd för lärande och skolgång

Tue, 09 Nov 2010 14:20:00 GMT

Förändringar i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i anslutning till stöd för lärande och skolgång

Utbildningsstyrelsen beslutade 29.10.2010 att ändra och komplettera Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i de kapitel som nämns nedan. Ändringarna baserar sig på Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (642/2010).

I kapitel 1 har underkapitlet 1.2 ändrats. I kapitel 8 finns ändringar i underkapitlen 8.1, 8.2 och 8.3.

I dessa kapitel anges förändringarna i texten med kursiv stil.

Kapitel 2 har utökats med ett nytt underkapitel. I kapitel 3 har underkapitlet 3.4 ändrats.

Kapitlen 4 och 5 har ändrats i sin helhet.

Grunderna för läroplanen har beretts i samarbete med de centrala intressegrupperna, Kommunförbundet, OAJ samt THL. Också den respons som framfördes vid hörandetillfället och de svar som anordnare av grundläggande utbildning gav i en elektronisk enkät har beaktats.

Föreskriften gäller fr.o.m. 1.1.2011 tillsvidare. Föreskriften förutsätter att anordnare av grundläggande utbildning ändrar och kompletterar sina läroplaner. Anordnaren av grundläggande utbildning kan ta i bruk läroplanen 1.1.2011. Anordnaren av grundläggande utbildning ska ta i bruk läroplanen senast 1.8.2011.

Ändringar och kompletteringar av grunderna för förskolans läroplan läggs in på Utbildningsstyrelsens webbplats senast inom vecka 47. Därefter postas de ändrade grunderna för förskolans läroplan och för den grundläggande utbildningen till alla anordnare av utbildning.

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004

TOKI-projektet för ökat intresse för det andra inhemska språket

Tue, 09 Nov 2010 14:11:00 GMT

TOKI-projektet för ökat intresse för det andra inhemska språket

Utbildningsstyrelsens meddelande 8.11.2010

Det avslutande seminariet för det s.k. TOKI-projektet, som syftat till att öka intresset för det andra inhemska språket, ordnades 8.11. vid kulturcentret på Hanaholmen i Helsingfors.

Under seminariet diskuterades projektets resultat och möjligheterna att fortsätta verksamheten speciellt i finska skolor, tillsammans med deltagarna och intressegrupperna.

TOKI-projektet, som finansieras och leds av Utbildningsstyrelsen, har pågått i tre år i grundskolor och gymnasier och fortsätter till årets slut inom yrkesutbildningen. I projektet har deltagit 25 kommuner, 70 skolor och 5 yrkesinstitut, och projektet har involverat sammanlagt över 200 lärare och 20 000 studerande. Projektet har letts av undervisningsrådet Erik Geber (fr.o.m. januari 2010 av undervisningsrådet Ole Ehrstedt) med stöd av en tjänstemannagrupp. Projektet har samarbetat med Hanholmens Svenska nu -projekt och Cimos nordiska projekt.

TOKI-projektets viktigaste verksamhetsformer har varit kontakter mellan finsk- och svenskspråkiga grundskolor och gymnasier, olika kulturprojekt, besök på evenemang ordnade av den andra språkgruppen och integrering av yrkesinriktad svenska i yrkesämnen och i inlärning i arbetet. Nästan alla finskspråkiga skolor som deltagit i projektet har fått en finlandssvensk vänskola under projekttiden, som de har besökt och utbytt e-post med.

Vid slutseminariet utvärderades inledningsvis även projektets kvalitativa och kvantitativa resultat, till exempel i vilken mån de studerande som deltagit i projektet har valt att skriva svenska i studentexamen och förbättrat sina resultat samt hur motivationen att studera svenska har utvecklats hos elever i de högre klasserna av den grundläggande utbildningen. Enligt Erik Geber har antalet skribenter i provet i svenska i studentexamen ökat från våren 2007 till våren 2010 åtminstone i en del av de medverkande gymnasierna. Deltagandet varierar mellan 50 % och 80 %. Lärarna har också iakttagit en ökning av deltagandet i fördjupade kurser.

Attityderna hos de deltagande högstadieskolornas elever mättes både hösten 2007 och våren 2010.

- Den tidigare kända nedgången i attityderna till svenskan och svenskundervisningen under högstadietiden har inte just kunnat bromsas, medgav Geber. – I vissa avseenden, såsom i uppfattningen av nyttan av svenskkunskaperna, kan man hos deltagarna se en klar förbättring, men i andra, t.ex. i självförtroendet, tyvärr en försämring.

De lokala koordinatorernas slutrapporter är oberoende av de varierande sifferresultaten mycket positiva. Speciellt de elever som deltagit i kontaktverksamheten deltar nu med större iver än tidigare i lektionerna.

- De har så att säga ”funnit” den andra språkgruppen och dess kultur och förstår bättre än tidigare betydelsen av att kunna språket.

Enligt generaldirektör Timo Lankinen som talade vid seminariet borde man i syfte att förstärka motivationen betona muntlig uttrycks- och kommunikationsförmåga på de båda nationalspråken. Målet är att eleven ska klara sig i olika kommunikationssituationer både muntligt och skriftligt.

Erik Geber ansåg det viktigt att även i framtiden upprätthålla den kontaktsverksamhet mellan skolorna som påbörjats under projektet.

- Ge inte upp! Tro på nationalspråken, uppmuntrade Geber seminariedeltagarna.

Ytterligare information:
Skolrådet Ole Ehrstedt (040 348 7029), Erik Geber (040-712 7179; innehållet)

Det avslutande seminariet för det s.k. TOKI-projektet, som syftat till att öka intresset för det andra inhemska språket, ordnades 8.11. vid Hanaholmens kulturcentrum i Helsingfors.

Alla nya grunder för yrkesinriktade grundexamina i bruk

Thu, 09 Sep 2010 13:50:00 GMT

Alla nya grunder för yrkesinriktade grundexamina i bruk

Alla 52 examensgrunder för yrkesinriktade examina samt grunderna för förberedande utbildning för invandrare, undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande undervisning för grundläggande yrkesutbildning har förnyats.

Revideringen har skett stegvis. Sammanlagt 22 examensgrunder togs i bruk den 1 augusti 2009. De sista 30 examensgrunderna och de tre grunderna för föreberedande utbildning har tagits i bruk 1 augusti 2010. De godkända examensgrunderna kan man läsa och ladda ner på sidorna för yrkesinriktade grundexamina och fristående examina eller på Finlex. De svenskspråkiga examensgrunderna kan även beställas av kontaktpersonerna nedan.

Utbildningsstyrelsen kommer under hösten att begära in uppgifter av utbildningsanordnarna i syfte att klargöra läget gällande ibruktagandet av de nya examensgrunderna. Utbildningsstyrelsen förbereder också en mera omfattande uppföljning av examensgrundsreformen under år 2011.

Enheten för svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen kommer i början av år 2011 att ordna regionala träffar med utbildningsanordnarnas läroplansansvariga för utbyte av information och åsikter om läroplanssituationen.

Mer information

undervisningsråd Heidi Backman tfn 040 348 7187
specialsakkunnig Carola Helle tfn 040 348 7284
undervisningsråd Tor Lindholm, tfn 040 348 7699
undervisningsråd Ingeborg Rask, tfn 040 348 7244

E-postadresser:

Läs mer om aktuella frågor inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Utbildningsstyrelsens nyhetsbrev:

Inför läsåret 2010–2011. Information om yrkesutbildning till de svenskspråkiga utbildningsanordnarna (pdf)

Alla 52 examensgrunder för yrkesinriktade examina samt grunderna för förberedande utbildning för invandrare, undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande undervisning för grundläggande yrkesutbildning har förnyats.

Ändringar i lagen om grundläggande utbildning och i grunderna för läroplanerna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Mon, 23 Aug 2010 12:59:00 GMT

Ändringar i lagen om grundläggande utbildning och i grunderna för läroplanerna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning

En lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning (642/2010) gavs 24.6.2010. Genom de ändringar som gjorts i lagen förstärks elevens rätt till planmässigt, tidigt och förebyggande stöd för lärande och skolgång. Utbildningsstyrelsen bereder ändringar i grunderna för läroplanerna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt den reviderade lagen.

En lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning (642/2010) gavs 24.6.2010. Genom de ändringar som gjorts i lagen förstärks elevens rätt till planmässigt, tidigt och förebyggande stöd för lärande och skolgång. Därutöver har vissa av bestämmelserna som gäller behandling, hemlighållande och överlåtande av elevers personuppgifter kompletterats.

Förändringarna i lagen förutsätter ändringar i grunderna för läroplanerna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt i de lokala läroplanerna. Enligt lagen ska Utbildningsstyrelsen omarbeta grunderna för läroplanerna så att de kan tas i bruk av utbildningsanordnarna 1.1.2011. Läroplaner i enlighet med den nya lagen ska tas i bruk senast 1.8.2011. De bestämmelser som gäller elevvården samt personuppgifter och rätt att få uppgifter (31 a §, 40 § och 41 § i lagen om grundläggande utbildning) tillämpas dock redan fr.o.m. 1.8.2010.

Utbildningsstyrelsen har berett ändringar i grunderna för läroplanerna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt den reviderade lagen. I den grundläggande utbildningen gäller ändringarna de delar som gäller stöd för lärande och skolgång och i förskoleundervisningen de delar som gäller stöd för växande och lärande. I grunderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning revideras kapitlen 4 och 5 i sin helhet. Därutöver görs ändringar i kapitlen 2 och 3 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och i kapitlen 1 och 2 i grunderna för förskoleundervisningens läroplan. I förändringar i grunderna för den grundläggande utbildningen har Utbildningsstyrelsen också berett ett utkast om genomförande av flexibel grundläggande utbildning i enlighet med bestämmelserna i lagen som trädde i kraft i början av år 2010. Utkastet finns i kapitel 5.3.

Utkasten till grunderna för läroplaner har skickats för kommentering till alla anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt till koordinatorerna för utvecklingsverksamheten för intensifierat och särskilt stöd samt elevvård. Tidsfristen för kommentarer går ut 24.8.2010. Utbildningsstyrelsen har 20.8.2010 hört intressegrupper om utkastet till förändringar och de nya grunderna ges under hösten.

Utbildningsstyrelsen kommer att ordna regional fortbildning om ändringarna i grunderna för läroplaner. Stödmaterial produceras och kommer att läggas in på EDU.fi-sidorna till stöd för att ta i bruk de reviderade grunderna för läroplaner. Utbildningsstyrelsen sammanställer i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd också en handbok för elevvård.

Ytterligare information

Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm, tel. 040 348 7018
Specialsakkunnig Sonja Hyvönen, tel. 040 348 7175

E-postadresser:

Länkar

Regeringens proposition RP 109/2009
Kulturutskottets betänkande 4/2010 rd
Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning 642/2010

Antagningsresultatet för yrkes- och gymnasieutbildningen klart

Thu, 17 Jun 2010 07:35:00 GMT

Antagningsresultatet för yrkes- och gymnasieutbildningen klart

Utbildningsstyrelsens meddelande 16.6.2010

I hela landet deltog i vårens gemensamma ansökan 100 500 sökande. Av dessa får 78 166 en studieplats i utbildningar som inleds hösten 2010. Till svenskspråkig utbildning sökte 4 122 sökande, varav 3 883 får studieplats. Motsvarande siffror för den svenskspråkiga utbildningen år 2009 var 3 972 sökande och 3 820 antagna.

Antalet sökande till yrkesutbildning

I hela landet sökte 67 262 till yrkesutbildning, av vilka 70 % (46 542) erbjuds studieplats. Det innebär i jämförelse med fjolåret en ökning på ca 5 000 sökande. Till svenskspråkig yrkesutbildning sökte i år 1 943 i första hand. Av dessa fick 75 % en studieplats motsvarande sitt första önskemål.

Inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen var de populäraste områdena social- och hälsovårdsbranschen med drygt 225 förstahandssökande (andelen antagna 67 % ), byggnadsbranschen med 214 sökande (andelen antagna 74 %), fordons- och transportteknik med 188 sökande (andelen antagna 72 %), inkvarterings- och kosthållsbranschen med 186 sökande (andelen antagna 90 %), företagsekonomi och handel med 159 sökande (andelen antagna 82 %) samt skönhetsområdet med 140 sökande (andelen antagna 50 %).

Antalet sökande till gymnasieutbildning

I hela landet har 33 270 sökt till gymnasieutbildning, varav 31 623 får studieplats. Till svenskspråkig gymnasieutbildning sökte 2 179 unga i första hand, vilket är ca 100 flere än ifjol. Av dem som sökt i första hand kan 83 % erbjudas studieplats.

Antagningsresultatet publiceras

Läroanstalterna informerar om resultaten av antagningen från och med 16.6.2010. Efter detta bör de sökande så snabbt som möjligt ta emot studieplatsen, men senast 30.06.2010. De som blir utan studieplats får av Utbildningsstyrelsen ett brev med uppgifter om poängantal och eventuell reservplats.

Kompletteringsansökan till lediga platser

Sökande som inte fått studieplats i den egentliga ansökan kan försöka på nytt i kompletteringsansökan som ordnas 12–23.7.2010. Webbansökan öppnas måndag 12.7 under adressen www.studieval.fi

Tilläggsuppgifter:
Specialsakkunnig Annika Grönholm, tfn 040 348 7725
WERA – Utbildningsstyrelsens rapporteringstjänst med statistik

Skolornas elevvård borde utvecklas

Thu, 10 Jun 2010 12:29:00 GMT

Skolornas elevvård borde utvecklas

Utbildningsstyrelsens meddelande 3.6.2010

Resultaten av den undersökning som Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd utförde åt skolornas ledning senaste höst visar att det fortfarande finns stora skillnader i hur elevvården sköts i skolorna. Föräldrarna deltar mycket lite i utvecklingen av elevvården.

Det var andra gången som främjandet av välbefinnande och hälsa i grundskolorna utreddes genom en nationell förfrågan. Resultaten motsvarar i stort sett resultaten av de förundersökningar som gjordes under åren 2007–2008. Inga stora förändringar kan konstateras.

Hälsoundersökningarna långt från målet

Enligt den nya förordningen om skol- och studerandehälsovård (380/2009) ska eleverna från och med år 2011 genomgå en hälsoundersökning i varje årskurs. Skolorna är ännu långt från detta mål. Det fanns inte en enda årskurs, där hälsoundersökning hade ordnats i alla skolor. Mest ordnades hälsogranskningar i årskurserna 1, 5 och 8 (80–89 %) och minst i årskurserna 4 och 6 (43 och 53 %). Det fanns inga större skillnader mellan länen eller kommunerna. Vid omfattande hälsoundersökningar gjordes endast sällan sammandrag per årskurs och skola. I drygt hälften av skolorna gav lärarna vid omfattande hälsoundersökningar omdöme om eleverna men endast i en fjärdedel systematiskt.

Brist på elevvårdspersonal, d.v.s. hälsovårdare, läkare, psykologer och skolkuratorer

Personaldimensionering enligt kvalitetsrekommendationerna för skolhälsovården uppnåddes för hälsovårdarnas del i 34 % och för läkarnas del i fyra procent av grundskolorna. Jämfört med resultaten av förundersökningen har hälsovårdarnas genomsnittliga arbetsinsats ökat en aning i årskurserna 1–6 och 7–9, medan läkarnas arbetsinsats förblivit oförändrad. En femtedel av skolorna hade varken skolpsykolog eller skolkurator. Som helhet har situationen ändå förbättrats något under de senaste två åren. Skolkuratorernas genomsnittliga arbetsinsats har ökat lite grann i årskurserna 1–6 och 7–9, för psykologernas del har situationen förbättrats i årskurserna 7–9.

Utbudet på stödundervisning varierar kommunvis

Utbudet på stödåtgärder, såsom stödundervisning och deltidsspecialundervisning, är bristfälligt i vissa kommuner och skolor. I fyra procent av skolorna ordnades ingen stödundervisning alls och i 37 procent av skolorna ordnades stödundervisning under två timmar i veckan per hundra elever. Eleverna får mera deltidsspecialundervisning i landsbygdskommuner och mindre skolor. Det finns också stora skillnader i hur skolorna använder läroplanen. Endast 63 procent av skolorna använder läroplanen. I den kommande ändringen av lagen om grundläggande utbildning blir användningen av läroplanen obligatorisk när det är fråga om elever som får effektiverat stöd. Det innebär att det behövs mera information om användningen och betydelsen av läroplanen.

Disciplinära åtgärder används sällan i grundskolan

Bestämmelserna om tillrättavisning och disciplin i lagen om grundläggande utbildning styr skolornas verksamhet i olika problemsituationer. Egentliga disciplinära åtgärder används mycket sällan: Endast en knapp femtedel av skolorna hade utfärdat en skriftlig varning och endast fem procent hade avstängt en elev för viss tid. Skriftliga varningar var vanligare i stora stadsskolor än i mindre tätorts- eller landsbygdsskolor. Avstängning för viss tid var allmännare i årskurserna 7–9 och i skolor med stort elevantal.

Föräldrarna borde ges möjlighet att delta i utvecklingen av elevvården

Endast i ett fåtal skolor hade föräldrarna möjlighet att påverka utvecklingen av elevvården eller utformningen av skolmåltiden. Bara nio procent av skolorna angav att föräldrarna deltar i utvecklingen av elevvården och sex procent att de deltar i utformningen av skolmåltiden. Resultatet visar att elevvårdsgruppen inriktar sig mera på enskilda elever i stället för att stödja och utveckla det allmänna välbefinnandet i skolan.

Bestämmelserna om elevvård förändras

"Det är en utmaning att kunna synliggöra och styra främjandet av välbefinnande och hälsa i skolorna. Institutet för välfärd och hälsa (THL) har utvecklat en webbtjänst, TEAviisari, som visar hur kommunerna främjar välbefinnande och hälsa, vilket är en förutsättning för att verksamheten ska kunna ledas och utvecklas. Under den kommande hösten förs uppgifterna från skolledningen in i webbtjänsten. Därefter kan kommunerna kontrollera sin egen situation och jämföra den med andra kommuners. Det är viktigt att utveckla skolsamfundet och elevvården som en helhet", konstaterar Jukka Kärkkäinen på THL.

"Bestämmelserna som reglerar utvecklingen av elevvården kommer att förändras. Förutom förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård kommer även ändringen av lagen om grundläggande utbildning att innehålla bestämmelser som styr det yrkesövergripande samarbetet inom elevvården", säger Timo Lankinen på Utbildningsstyrelsen. - "De här förändringarna förutsätter också att målen för elevvården i grunderna för läroplanen preciseras. Undervisningsministeriet håller dessutom på att bereda en ny enhetlig lag om elev- och studerandevård. Lagen kommer att sammanfatta bestämmelser om bland annat lagens tillämpningsområde, innehåll och begrepp inom elev- och studerandevården, ordnandet av elev- och studerandevård på nationell och lokal nivå samt resurser och finansiering som krävs. Lagen kommer i princip att vara en samlande och kompletterande lagstiftning."

Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd bereder som bäst en enhetlig elevvårdsguide. Syftet med guiden är att stödja det yrkesövergripande samarbetet inom elevvården och främja elevvården redan innan bestämmelserna träder i kraft. Guiden kommer att publiceras i december 2010.

Rapport om främjandet av hälsa och välbefinnande i grundskolorna 2009– (på finska)

Tilläggsuppgifter

Undervisningsråd Heidi Peltonen, Utbildningsstyrelsen, 040 348 7271,
Utvecklingschef Timo Ståhl, Institutet för hälsa och välfärd, 020 610 7128,

Cygnaeus-priset 2010 till rektor Jorma Lempinen

Thu, 10 Jun 2010 11:56:00 GMT

Cygnaeus-priset 2010 till rektor Jorma Lempinen

Utbildningsstyrelsens meddelande 10.6. 2010

Utbildningsstyrelsens årliga Cygnaeus-pris har tilldelats rektor Jorma Lempinen. Han är den som suttit längst som rektor under Jyväskylän Lyseos 150-åriga historia. Lempinen har också med framgång lett Finlands Rektorer rf under åren 2000–2007 och skött olika uppdrag inom internationella rektororganisationer.

Jorma Lempinen har haft en ovanligt lång och framgångsrik yrkeskarriär. Han var gymnasierektor vid Hankasalmen lukio mellan åren 1973 och 1984 och efter det vid Jyväskylän Lyseon lukio. Under Lempinens ledning har Jyväskylän Lyseon lukio stärkt sitt anseende både nationellt och internationellt. Gymnasiet har varit pilotskola i centrala nationella utvecklingsprojekt, bl.a. Akvaario-projektet, och deltagit i strukturförsöket gällande studentexamen. Jyväskylän Lyseon lukio är också ett IB-gymnasium, vilket till stor del är rektor Lampinens förtjänst.

Under åren 2000–2007 stod Jorma Lempinen i ledningen för Finlands Rektorer rf och deltog i åtskilliga av Utbildningsstyrelsens, undervisningsministeriets, studentexamensnämndens och andra organisationers arbetsgrupper, där centrala riktlinjer för utbildningen i Finland drogs upp. På sina förtroendeposter har han varit en stark representant för rektorskåren och skolledningen i Finland. Han har också spelat en viktig roll som initiativtagare till utbildningen och fortbildningen för rektorer i vårt land.

Jorma Lempinen var generalsekreterare för European School Heads Association (ESHA) under åren 2005–2008. Han har också i hög grad bidragit till att Nordiskt SkolledarForum har utvecklats till ett samarbetsforum för de nordiska rektororganisationerna. Tack vare sina goda språkkunskaper och sin samarbetsförmåga har Lempinen på ett betydande sätt både gjort den finländska utbildningspolitiken mera känd och förmedlat internationella impulser.

Utbildningsstyrelsens årliga Cygnaeus-pris tilldelas en privat person eller ett privat samfund för särskilda meriter inom den allmänbildande utbildningen, yrkesutbildningen, vuxenutbildningen eller något annat område inom bildningsväsendet. Som meriter betraktas utveckling av läroanstalt eller undervisning, föredömliga resultat eller nya arrangemang som förbättrar kvaliteten i undervisningen och lärandet. Priset ges en person som innehar en tjänst eller som gått i pension i Finland eller utomlands.

Utbildningsstyrelsens Cygnaeus-kommitté består av generaldirektör Timo Lankinen (ordförande), överdirektör Sakari Karjalainen, direktör Anneli Kangasvieri, inspektören för bildningsväsendet Tove Saarto och specialsakkunnig Riitta Sarras.

Tilläggsuppgifter:
Skolråd Ulla Vanttaja, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7315

Arbetsgruppens förslag till allmänna mål och timfördelning i den grundläggande utbildningen

Thu, 03 Jun 2010 11:00:00 GMT

Arbetsgruppens förslag till allmänna mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Arbetsgruppen för beredande av reform av allmänna riksomfattande mål för den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och timfördelning i den grundläggande utbildningen överlämnade sitt förslag till allmänna riksomfattande mål och timfördelning till undervisningsminister Henna Virkkunen 01.06.2010. Förslaget är uppbyggt kring styrkorna och utvecklingsbehoven i den grundläggande utbildningen samt förändringarna i omvärlden nationellt och internationellt och har som mål att på ett konsekvent sätt betjäna utvecklandet av den grundläggande utbildningen och utbildningens syfte.

Mål och nyckelkompetenser

Arbetsgruppen har behandlat reformen av den grundläggande utbildningen som en helhet, i vilken de principer som styr genomförandet av målen, de centrala innehållen och undervisningen ska vara i balans och stödja varandra. När man i arbetsgruppen har dryftat målen för reformen har man granskat både de nuvarande styrkorna inom den grundläggande utbildningen och behoven av att utveckla den kompetens som behövs i en verksamhetsmiljö som är stadd i förändring och den kompetens som behövs i framtiden. För reformen fastställdes fyra centrala mål: fördjupande av bildningsuppdraget och förenhetligande av den grundläggande utbildningen, säkrande av en hög kunskapsnivå och individuellt stöd och handledning för eleven samt förtydligande av principerna för genomförandet av grundläggande utbildning. I det följande behandlas arbetsgruppens förslag grupperade enligt dessa fyra mål.

Arbetsgruppen har beskrivit de medborgarens kompetenser som hör till bildningen och som behövs i samhället. Kompetenserna indelas i fem kategorier:

Tankeprocess
Arbetsprocess och interaktion
Uttrycksförmåga och handens färdigheter
Delaktighet och initiativförmåga
Självkännedom och ansvarstagande

Kompetenserna beskriver både det kunnande som behövs i individens liv och i samhället och som överskrider de traditionella kunskapsområdena, och samtidigt är de verktyg som stöder en djupgående och kreativ användning av det inlärda. Medborgarens kompetenser definieras med en förordning som en del av de allmänna målen för den grundläggande utbildningen och de infogas även i målen för läroämneshelheterna och de enskilda läroämnena. Dessutom bestäms grunderna för bedömningen.

Arbetsgruppen har granskat genomförandet av den nuvarande timfördelningen inom den grundläggande utbildningen i olika kommuner och inom den utbildning som andra utbildningsanordnare ger och konstaterat att det finns betydande skillnader i antalet undervisningstimmar. För att öka jämlikheten i fråga om utbildningen och jämlikheten i hela landet föreslår arbetsgruppen att minimiantalet årsveckotimmar för en elev i den grundläggande utbildningen höjs med 4 årsveckotimmar, dvs. med 152 undervisningstimmar. Detta betyder att minimiantalet årsveckotimmar under den grundläggande utbildningen stiger från 222 årsveckotimmar, dvs. 8 436 undervisningstimmar, till 226 årsveckotimmar, dvs. 8 588 undervisningstimmar. Ökningen utgör 1,8 % av det nuvarande totala timantalet. Det föreslås att höjningen av timantalet genomförs i årskurserna 1 och 2 samt 5 och 6.

Läroämneshelheterna

Genomförandet av bildningsuppdraget inom den grundläggande utbildningen i en omvärld stadd i förändring förutsätter att det kunskapsstoff som behandlas i skolan förenhetligas och att man koncentrerar sig på det väsentliga, så att det även blir möjligt att öva färdigheterna på ett djupare plan. Förenhetligandet bör basera sig på kunskapsområden. Arbetsgruppens föreslår att antalet läroämneshelheter är sex. I läroämneshelheterna ingår både nuvarande och nya ämnen:

Läroämneshelhet	Läroämnen
Språk och interaktion	modersmål och litteratur, det andra inhemska språket och främmande språk
Matematik	matematik
Miljö, naturkunskap och teknologi	biologi, geografi, fysik och kemi
Individ, företag och samhälle	religion, livsåskådningskunskap, etik, historia, samhällskunskap och elevhandledning
Konst och hantverk	bildkonst, musik, slöjd och drama
Hälsa och funktionsförmåga	gymnastik, hälsokunskap och huslig ekonomi

Varje läroämneshelhet har egna särskilda mål och innehåll som förenar de läroämnen som hör till helheten samt metoder som är specifika för respektive kunskapsområde. Arbetsgruppen föreslår att två nya läroämnen införs; etik och drama. Syftet med etik är att i undervisningen inom läroämneshelheten Individ, företag och samhälle förstärka reflekterandet över det finländska samhällets grundläggande värderingar och de värderingar som är gemensamma för olika åskådningsgrupper samt frågor som gäller mänskligheten. Syftet med drama är att förstärka en vittomfattande konstundervisning inom läroämneshelheten Konst och hantverk.

Språkprogrammet

Det centrala syftet med det språkprogram som arbetsgruppen föreslår är att samhällets språkreserv utökas, att språkstudierna blir mångsidigare och att de inleds tidigare samt att man tryggar de nationella språkens ställning. I fråga om studierna i främmande språk och det andra inhemska språket föreslår arbetsgruppen följande:

Studierna i A1-språket ska inledas senast i årskurs 2. Utbildningsanordnaren ska erbjuda minst tre alternativ för A-språket. Ett av dessa ska vara det andra inhemska språket.
Studierna i A2-språket ska inledas senast i årskurs 5. Utbildningsanordnaren ska erbjuda eleverna möjlighet till studier i ett frivilligt A2-språk antingen så att utbildningsanordnaren gör det själv eller tillsammans med andra anordnare.
Utbildningsanordnaren ska starta en undervisningsgrupp senast när det finns minst tio elever som har valt språket i fråga.
Studierna i B1-språket ska inledas senast i årskurs 6. Om eleven inte före det har inlett studier i det andra inhemska språket, ska de inledas i detta skede.

Utökad valfrihet för eleven

Eleverna ska uppmuntras till att finna och utveckla sina styrkor samt till att hitta motivation för att studera. Arbetsgruppen föreslår därför att elevernas studier består av gemensamma och valfria studier som bestäms skilt för varje läroämneshelhet. Valfriheten ökas i årskurserna 3–6 samt 7–9, och den inriktas på att stärka de gemensamma målen i läroämneshelheten samt på att förenhetliga och fördjupa elevernas studier.

Enligt förslaget ska det i årskurserna 3–6 ingå 13 årsveckotimmar valfria studier, som ingår i det minimiantal timmar som fastställts för eleven för dessa årskurser. Detta kan genomföras på två olika sätt:

Utbildningsanordnaren beslutar om användningen av timmarna för de gemensamma läroämnen som hör till en läroämneshelhet eller för de studiehelheter som är förenhetligande och främjar de gemensamma målen inom en läroämneshelhet.
Utbildningsanordnaren erbjuder valfria ämnen eller valfria studiehelheter som ordnas enligt de principer som styr undervisningen i de valfria ämnena. Eleverna väljer bland de alternativ som erbjuds.

Enligt förslaget ska det i årskurserna 7–9 ingå 15+6 årsveckotimmar valfria studier, som ingår i det minimiantal timmar som fastställts för eleven för dessa årskurser. De valfria studierna i årskurserna 7–9 ska till alla delar alltid vara valfria för eleverna.

Antalet timmar för konstämnena och slöjd samt elevernas valfrihet i dessa ämnen ökas jämfört med nuläget. De valfria timmarna har inriktats på denna ämnesgrupp och dessutom vill man stärka elevernas möjlighet att koncentrera sig på de ämnen som de har läggning för och är intresserade av. I läroämneshelheten Konst och hantverk väljer eleverna två läroämnen bland de studier i musik, bildkonst, slöjd och drama som erbjuds i årskurserna 8-9, och dessa läroämnen studerar de sammanlagt minst 6 årsveckotimmar under årskurserna 8–9. Dessutom ingår i årskurserna 3–6 sammanlagt minst 8 årsveckotimmar och i årskurserna 7–9 sammanlagt minst 2 årsveckotimmar valfria studier i läroämneshelheten Konst och hantverk.

Det gemensamma timantalet i gymnastik höjs med fyra årsveckotimmar, av vilka en timme förläggs till årskurserna 1–2, en timme till årskurserna 3–6 och två timmar till årskurserna 7–9. Dessutom ingår i årskurserna 3–6 sammanlagt minst 2 årsveckotimmar och i årskurserna 7–9 sammanlagt minst 2 årsveckotimmar valfria studier i läroämneshelheten Hälsa och funktionsförmåga.

Ytterligare information:

- ordförande för arbetsgruppen, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen Timo Lankinen, tfn 040 348 7154
- sekreterare för arbetsgruppen, undervisningsrådet Irmeli Halinen (UBS), tfn 040 348 7297 och undervisningsrådet Ritva Järvinen (UBS), tfn 040 348 7337

Arbetsgruppens förslag Den grundläggande utbildningen 2020 – allmänna riksomfattande mål och timfördelning (på finska)

Läsåret avslutas i skolor 5.6.

Wed, 02 Jun 2010 11:38:00 GMT

Läsåret avslutas i skolor och läroanstalter

Landets grundskolor och gymnasier avslutar läsåret lördagen den 5 juni. I år går 66 000 ungdomar ut grundskolan och 30 500 studerande slutför gymnasiets lärokurs.

Från den grundläggande yrkesutbildningen utexamineras 33 000 studerande. Om man räknar med fristående examina och läroavtalsutbildningen är det sammanlagt 64 000 yrkesstuderande som får sin grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Dubbelexamen, d.v.s. både studentexamen och yrkesinriktad grundexamen, har i vår avlagts av 1850 studerande.

I de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna går 4 000 elever ut grundskolan, antalet studenter är 2 100 och 2 360 studerande utexamineras från yrkesutbildningen.

I höst inleder 58 000 förstaklassister sin skolgång. Av dem är 3 600 är svenskspråkiga.

Tilläggsuppgifter:
Statistiska rapporteringstjänsten WERA

Landets grundskolor och gymnasier avslutar läsåret lördagen den 5 juni. I år går 66 000 ungdomar ut grundskolan och 30 500 studerande slutför gymnasiets lärokurs.

Revideringen av de yrkesinriktade grundexamina är på slutrakan

Thu, 15 Apr 2010 08:25:00 GMT

Revideringen av de yrkesinriktade grundexamina är på slutrakan

Det mångåriga arbetet med revideringen av examensgrunderna för yrkesinriktade grundexamina håller på att nå sitt slut. De sista trettio examensgrunderna för yrkesinriktade grundexamina och tre grunder för förberedande utbildning blir klara till nästa höst. Alla 52 examensgrunder för yrkesinriktade grundexamina är i bruk den 1 augusti 2010.

Revideringen har skett stegvis. Byggnadsbranschens och skogsbranschens examensgrunder samt grunderna för den förberedande utbildningen för invandrare togs i bruk den 1 augusti 2008. Sammanlagt 22 examensgrunder togs i bruk den 1 augusti 2009.

Vad är nytt i grunderna?

De nya examensgrunderna och grunderna för fristående examen är gemensamma i den läroplansbaserade grundutbildningen och i utbildning som genomförs som fristående examen. De yrkesinriktade examensdelarna och kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna i dem är gemensamma. Det kan finnas skillnader i sätten att påvisa yrkesskicklighet. Föremålen och kriterierna för bedömning av yrkesskickligheten samt sätten att påvisa yrkesskicklighet har preciserats.

De yrkesinriktade grundexamina baserar sig i större utsträckning på kompetenser och arbetslivsmotsvarigheten har stärkts. Examina består av examensdelar som motsvarar arbets- och verksamhetshelheter i arbetslivet. Kraven på yrkesskicklighet har definierats som det praktiska kunnande som förutsätts i arbetslivet. Möjligheterna att avlägga examina har gjorts mångsidigare. Det är möjligt att avlägga en examen genom att avlägga en examensdel i taget som ger den yrkeskompetens som arbetslivets förutsätter, även om målet i första hand är att hela examen ska avläggas.

Systemet för yrkesinriktade examina har gjorts mera flexibelt. Den studerande har nu fler möjligheter att välja in delar från andra yrkesinriktade examina (ge, ye, sye och till och med yh) i den yrkesinriktade grundexamen. Den studerande kan individuellt ta in fler examensdelar än den nominella omfattningen i sin examen. De kan vara planerade utgående från lokala behov i arbetslivet. I alla yrkesinriktade examensdelar har man tagit in delar som stöder företagsamhet samt hälsa, säkerhet och funktionsförmåga.

För att arbetslivsorienteringen och den flexibilitet och personliga studievägar som de nya examensgrunderna möjliggör ska kunna förverkligas på ett arbetslivsnära sätt förutsätts ett nära samarbete mellan intressentgrupperna för utbildnings- och examensanordnarna, aktörerna inom läroavtalsutbildningen, arbetsplatserna och yrkesutbildningen.

Examensgrunderna gör det lättare än förut för utbildningsanordnarna att göra upp läroplanen. Examensdelarna, som baserar sig på arbets- och verksamhetshelheter i arbetslivet, och deras krav på yrkesskicklighet är inte avsedda att definieras på nytt i utbildningsanordnarens läroplan, utan utgående från dessa kan man direkt planera såväl bedömningen av yrkesskickligheten som lärmiljöerna, undervisningen och handledningen.

Alla examensgrunder finns på nätet

Alla nya examensgrunder för yrkesinriktade grundexamina samt grunderna för förberedande utbildning för invandrare, undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande undervisning för grundläggande yrkesutbildning finns på denna adress.

Grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina förnyas också i rask takt. Utbildningsstyrelsen förnyar årligen grunder för yrkes- och specialyrkesexamina samt utarbetar grunder för nya examina så att man varje år tar i bruk ca 40 nya eller reviderade examensgrunder. Information om de yrkes- och specialyrkesexamina som förnyas finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på denna adress.

Ytterligare information:
Enhetens chef, undervisningsrådet Sirkka-Liisa Kärki, tfn 040 348 7736
undervisningsrådet Susanna Tauriainen, tfn 040 348 7781
undervisningsrådet Anne Huhtala, tfn 040 348 7829
undervisningsrådet Tor Lindholm, puh 040 348 7699

Andra aktuella och pågående projekt inom yrkesutbildningen presenteras i Utbildningsstyrelsens meddelande 27/2010 AJANKOHTAISTA AMMATTIKOULUTUKSESSA KEVÄÄLLÄ 2010.

Yrkesstarten har gett lyckade studievägar

Thu, 15 Apr 2010 08:24:00 GMT

Yrkesstarten har gett lyckade studievägar

Den orienterande och förberedande undervisningen för grundläggande yrkesutbildning, yrkesstarten, blir permanent från och med nästa höst. De försök med yrkesstarten som gjorts under åren 2006–2009 har gett goda resultat: yrkesstarten förebygger en marginalisering av unga och hjälper dem att hitta sin egen bransch.

Yrkesstarten är avsedd för ungdomar som gått ut grundskolan och som behöver stöd och handledning för att välja yrke och söka sig till utbildning. Syftet med yrkesstarten är att sänka tröskeln från den grundläggande utbildningen till yrkesutbildning eller annan utbildning, skapa en klarare bild av olika yrken och minska avbrotten i inledningsskedet av yrkesutbildningen.

En effektfull utbildningsform

Försök med yrkesstarten har gjorts sedan 2006 vid 48 utbildningsanordnares läroanstalter och omfattningen har varit 20–40 studieveckor. År 2008–09 deltog 1 200 studerande i försöket och förra hösten inledde 1 070 studerande utbildningen. Det största antalet studerande har funnits inom området för teknik och kommunikation, inom social- och hälsovårdsbranschen samt inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen.

Enligt den slutrapport som akademiforskare Aini-Kristiina Jäppinen gjort har yrkesstarten gett mycket goda resultat. Största delen av de ungdomar som deltagit har med hjälp av yrkesstarten fått en god grund för sina fortsatta studier.

Omkring 70 procent av de studerande som deltagit i försöket har inom minst ett år hittat en studieplats inom en yrkesutbildning, vid ett gymnasium eller en folkhögskola eller gått över till arbetslivet eller ingått läroavtal.

Av de ca 2 800 personer som deltog i uppföljningsutredningen hade åtminstone 1 900 ungdomar under de tre försöksåren hittat en målmedveten väg för framtiden. Yrkesstarten har erbjudit de unga en fortsatt plats för tillväxt och mognad samt ökat initiativrikedomen och förbättrat självkänslan. Yrkesstarten har förebyggt en eventuell marginalisering av ungdomarna.

- Utgående från slutresultatet har försöket varit mycket effektfullt, konstaterar akademiforskare Aini-Kristiina Jäppinen i sin rapport.

Effektiv väg till grundexamen

Den permanentade yrkesstartutbildningen startar nationellt inom den utbildning som inleds den 1 augusti 2010. Undervisningsministeriets mål är att andelen studerande som går direkt från yrkesstarten till en yrkesinriktad grundexamen ska öka från 70 procent till 80 procent i och med permanentningen av yrkesstarten. Dessutom är målet att ca 10 procent av de studerande ska fortsätta sina studier vid gymnasiet eller i en annan utbildning.

Anordnandet av yrkesstartutbildning förutsätter ett tillstånd av undervisningsministeriet. I inledningsskedet är avsikten att bevilja 50–60 utbildningsanordnare tillstånd. Ansökningstiden för utbildningsanordnarnas tillstånd går ut den 15 april 2010.

Ytterligare information:
Mika Tammilehto, direktör, Undervisningsministeriet, tfn (09) 1607 7391
Pasi Kankare, direktör, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7672
Ulla Aunola, specialsakkunnig, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7697
Aini-Kristiina Jäppinen, akademiforskare, Forskningsinstitutet för utbildning, Jyväskylä universitet, tfn 014 260 3226, 040 550 2757

Slutrapport:
Aini-Kristiina Jäppinen: Onnistujia opinpolun siirtymissä. Ammatilliseen peruskoulutukseen ohjaavan ja valmistavan koulutuskokeilun (ammattistartti) vaikuttavuus. Rapporter och utredningar 2010:2. Utbildningsstyrelsen.

Den orienterande och förberedande undervisningen för grundläggande yrkesutbildning, yrkesstarten, blir permanent från och med nästa höst. De försök med yrkesstarten som gjorts under åren 2006–2009 har gett goda resultat: yrkesstarten förebygger en marginalisering av unga och hjälper dem att hitta sin egen bransch.

Ansökan till utbildning förenhetligas – gemensam ansökan till alla stadier inleds 1.3.2010

Thu, 25 Feb 2010 12:39:00 GMT

Ansökan till utbildning förenhetligas – gemensam ansökan till alla stadier inleds 1.3.2010

Meddelanden från Utbildninsstyrelsen 25.2.2010

Under våren anordnas fyra olika gemensamma ansökningar, till vilka man kan söka samtidigt via internet. Ansökningstiden inleds måndag 1.3. Man kan söka till yrkes- och gymnasieutbildning för unga, yrkeshögskoleutbildning för unga och vuxna, till högre yrkeshögskoleexamina samt till universitetsutbildning. Till de olika utbildningarna skall man söka med separata elektroniska ansökningsblanketter.

Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning för unga

Ansökningstiden infaller 1–19.3.2010. Ansökan kan fyllas i elektroniskt på adressen www.studieval.fi.

Läroanstalterna publicerar antagningsresultaten tidigast 16.6. Utbildningsstyrelsen skickar ett brev till dem som inte fått studieplats.

Till studieplatser som inte fylls under våren anordnas 12–23.7.2010 en kompletterande ansökan.

Det finns allt som allt ca 83 000 nybörjarplatser, varav 46 500 finns inom yrkesutbildning och 37 000 inom gymnasieutbildning. De flesta nybörjarplatserna finns inom social- och hälsovårdsbranschen (5 300), inom företagsekonomi och handel (5 000) samt inom inkvarterings- och kosthållsbranschen (5 000). För studenter och gymnasiegångna har reserverats 6 800 nybörjarplatser. Inom svenskspråkig utbildning finns 4 800 nybörjarplatser, varav 2 100 inom yrkesutbildning och 2 700 inom gymnasieutbildning.

Våren 2009 fanns det drygt 95 000 sökande, varav ca 77 000 fick studieplats. Till svenskspråkig utbildning fanns ca 4 000 sökande. Studieplats kunde erbjudas åt 3 800.

Gemensam ansökan till yrkeshögskolorna

Gemensam ansökan till yrkeshögskolornas utbildning för unga, vuxna och högre yrkeshögskoleexamina infaller 1.3–16.4.2010. Ansökningsblanketten fylls i på adressen www.yhansokan.fi.

Det finns 523 utbildningsprogram för unga, 235 utbildningsprogram för vuxna och 169 utbildningsprogram inom högre yrkeshögskoleexamina vid 25 yrkeshögskolor. Antalet nybörjarplatser är 22 200 inom utbildning för unga och 6 000 inom utbildning för vuxna.

År 2009 fanns det ca 64 600 sökande till utbildning för unga, ca 12 100 sökande till vuxenutbildning och ca 3 700 sökande till högre yrkeshögskoleexamina. Antalet nybörjarplatser var 19 800 inom utbildning för unga och 6 470 inom utbildning för vuxna.

De flesta nybörjarplatser finns inom teknik och kommunikation, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området samt inom social-, hälso- och idrottsområdet. Fem yrkeshögskolor ger utbildning på svenska.

Polisyrkeshögskolan och Yrkeshögskolan på Åland ingår inte i gemensam ansökan.

Yrkeshögskolorna meddelar de sökande om antagningsresultatet per brev senast 20.7.2010. Till studieplatser som inte fyllts under våren anordnas en kompletterande ansökningsomgång
2–5.8.2010.

Gemensam ansökan till universitet

Den gemensamma ansökan till universiteten infaller 1.3–16.4.2010. Undantag utgör Sibelius-Akademin och Teaterhögskolan till vilka man bör söka senast 15.3.2010. En gemensam ansökningsblankett finns på adressen www.universitetsansokan.fi

I universitetsansokan.fi finns en sökfunktion, som innehåller ca 570 utbildningar inom 21 olika utbildningsområden. Vid universiteten finns drygt 17 000 nybörjarplatser. Man kan söka till alla 16 universitet och Försvarshögskolan. År 2009 var antalet sökande 63 900, varav drygt 18 500 godkändes som studerande.

Antagningsresultaten publiceras senast tisdag 20.7.2010. Högskolorna meddelar om resultatet per brev. Resultaten finns också till påseende i webbtjänstens Ansökningstjänst, där man kan ta emot studieplatsen elektroniskt.

Uppgifter om utbildningar som anordnar separat antagning finns också i webbtjänstens sökfunktion Sök utbildning eller på universitetens hemsidor. Det går att söka via universitetsansokan.fi bara till ett fåtal utbildningar med separat antagning.

När stängs webbansökningstjänsterna?

Samtliga webbansökningstjänster stängs den sista ansökningsdagen kl. 16.15, dvs. en elektronisk ansökningsblankett bör ha lagrats före detta. Man kan inte längre lagra en ansökningsblankett i systemet efter att ansökningstiden gått ut.

Bestämmelsen om en högskoleplats förändras 1.8.2010

Den som godkänts som studerande vid yrkeshögskola och universitet kan ta emot endast en studieplats vid en högskola under samma termin (tidigare läsår).

Högskoleplatsen bör tas emot senast 3.8. Bestämmelsen gäller de utbildningar som ingår i den riksomfattande gemensamma ansökan. Universitetens separata antagningar (magister e.dyl.) och yrkeshögskolornas vuxenutbildning som ges på ett främmande språk samt högre yrkeshögskoleexamina på främmande språk inbegrips inte heller i bestämmelsen.

Man kan i gemensam ansökan under en bestämd tid köa för en attraktivare studieplats inom de utbildningar som använder sig av ett reservplatssystem.

Man kan bara köa till en annan utbildning, ifall man har fått en studieplats senast 20.7. Man meddelar om eventuell önskan om köande då man tar emot studieplatsen. Rätten att köa utgår 17.8.2010.

Handlednings- och rådgivningstjänster

Yrkes- och gymnasieutbildning för unga

Riksomfattande handlednings- och rådgivningstjänst

tfn 020 690 695 (svenskspråkig rådgivning), vardagar kl. 8–16.15
e-post: kouluta(at)oph.fi

Yrkeshögskolor

Yrkeshögskolornas ansökningsbyråer

www.studieinfo.fi --> Skolkontakt --> Yrkeshögskolornas ansökningsbyråer

Universitet

I allmänna frågor om hur man använder Universitetsansokan.fi betjänar den riksomfattande rådgivningstjänsten:

tfn 020 690 698 (svenskspråkig rådgivning)
vardagar kl. 9–15
e-post: universitetsansokan(at)oph.fi och applytouniversity(at)oph.fi

Universitetens ansökningsservice betjänar bl.a. i frågor som gäller utbildningarnas innehåll och antagning av studerande:

www.studieinfo.fi --> Skolkontakt --> Universitetens kontaktuppgifter

I webbtjänsten www.studieinfo.fi finns samlad information om ansökan till olika utbildningsstadier.

Mera information:
Expert Annika Grönholm, tfn 040 348 7725

Kielitivoli-nätsidan uppmuntrar till attpröva nya språk

Wed, 03 Feb 2010 11:46:00 GMT

Webbsidan Kielitivoli uppmuntrar till att pröva på nya språk

Utbildningsstyrelsen vill uppmuntra elever och föräldrar till fördomsfria språkval via språkspel på Internet. Spelaren kan välja mellan spel på tyska, franska, spanska och ryska.

Mångsidiga språkkunskaper alltid varit uppskattade i Finland. Under de senaste åren har man emellertid kunnat se oroväckande tecken på en vändande trend. Det verkar som om många elever och föräldrar anser att det räcker med att kunna engelska och de inhemska språken för att klara språkliga krav privat och i arbetslivet. Också språkprogrammen som skolorna och kommunerna erbjuder varierar kraftigt. Det är ett välgrundat påstående att eleverna i olika delar av landet och i kommuner av olika storlek inte har jämbördiga möjligheter att studera språk.

Situationen är bekymmersam, då det tar tid att uppnå en god språklig nivå och en nedåtgående trend inte är lätt att vända. Tidigare var kunskaper i tyska allmänna i Finland, men under de senaste drygt tio åren har grundskole-elevernas intresse för att studera tyska direkt rasat. Franska har alltid studerats i mindre utsträckning än tyska och goda kunskaper i ryska är en ständig bristvara. Från arbetsgivarhåll har det framförts förhoppningar också gällande kunskaper i exempelvis spanska, kinesiska och japanska.

För att kunna trygga en mångsidig språklig bas i Finland, är det viktigt att olika språk studeras redan i grundskolan. Goda språkkunskaper är förstås inte tillräckligt för att få ett jobb, men redan hjäpliga kunskaper i ett extra språk kan spela en avgörande roll då man söker arbete. Dessutom har man ju mycket glädje och nytta av språkkunskaper också i det privata.

För att vända på den negativa trenden delade Utbildningsstyrelsen år 2009 ut tre miljoner euro i statligt bidrag till anordnare av grundläggande utbildning som önskar bredda språkstudierna. För närvarande finns det 74 kommuner och 8 privata skolor inom denna finansiering. Eleverna i dessa kommuner och skolor bildar ungefär hälften av elevunderlaget i landets grundskolor. Dessutom deltar ett antal språkskolor och övningsskolor från olika universitet i programmet med stöd av undervisningsministeriet.

Arbetet har fått en rask start och på många orter har eleverna fått språkliga smakprov och många tillfällen att bekanta sig med främmande språk. Nästan 400 lärare deltar i en ettårig tillägsutbildning som en del av projektet.

Webbsidan Kielitivoli har öppnats

Utbildningsstyrelsen vill uppmuntra till fördomsfria språkval via språkspel på Internet. Spelaren kan välja mellan spel på tyska, franska, spanska och ryska.

En del av spelen är avsedda främst för yngre elever och nybörjare. Andra är mer krävande, men ändå sådana att man kan spela dem utan att kunna språket ifråga – bara man har erfarenhet av att studera språk.

Spelen riktar sig till grundskoleelever. Spelarna kan samla poäng och och följa sin egen placering i poängbörsen. Spelen kan spelas antingen i skolan med hjälp av läraren eller hemma med föräldrarnas stöd. Förutom spel innehåller webbsidan också infopaket om de olika språken riktade till eleverna. Dessutom finns det information för lärare och föräldrar. Under februari-mars 2010 uppdateras sidan med mera detaljerad information om tävlingen Kieli-Talent som riktar sig till elever i åldern 12 – 13 år. Tävlingen ordnas skolvis.

Ytterligare information:

Undervisningsrådet Anna-Kaisa Mustaparta, tel. 040 348 7269,
Katarina Rejman, 040 348 7003 eller Paula Mattila, 040 348 7138,
undervisningsrådet Kristiina Ikonen, tel 040 348 7282.

Kielitivoli-spelet

Kielitivoli –projektet på UBS webbsidor

Utbildningsstyrelsen vill uppmuntra elever och föräldrar till fördomsfria språkval via språkspel på Internet. Spelaren kan välja mellan spel på tyska, franska, spanska och ryska.

Antalet studerande med främmande språk som modersmål ökar inom all utbildning

Wed, 27 Jan 2010 16:55:00 GMT

Antalet studerande med främmande språk som modersmål ökar inom all utbildning

Meddelanden från Utbildninsstyrelsen 21.1.2010

Antalet elever med främmande språk som modersmål har i grundskolan ökat med 9 % under de senaste tre åren. Bland yrkesskolestuderande är ökningen 23 % och bland de sökande till universiteten hela 70 % jämfört med situationen för tre år sedan.

Siffrorna är hämtade ur Utbildningsstyrelsens färska statistikpublikation ”Kvantitativa indikatorer för utbildningen 2009”, som omfattar hela Finlands skolsystem, från förskola till högskola. Statistiken publiceras nu för åttonde gången.

Högskoleutbildningen lockar utlänningar

Antalet sökande till yrkeshögskolorna ökade under läsåren 2006-2007 till 2008-2009 med ca 20 %. Detta beror bl.a. av den ökade andelen sökande med främmande språk som modersmål. Var tredje av de till yrkeshögskolestudier godtagna sökte till utbildningen efter avlagd yrkesexamen. Av alla sökande till högskolor 2008-2009 var 16 % sådana som sökt såväl till universitet som till yrkeshögskola.

Andelen sökande med främmande språk som modersmål har ökat märkbart under de senaste åren. Under läsåret 2008-2009 sökte ca 9000 personer med främmande modersmål studieplats vid universitet, detta innebär en ökning med 70 % under de tre senaste åren. Även andelen utlänningar som antagits och som mottagit studieplats har ökat. Mest utländska sökande hade utbildningar inom handel, naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap.

Invandrarna söker sig till yrkesutbildning

Andelen elever med främmande språk som modersmål i grundskolan har ökat med ca 9 % 2005-2008. År 2008 hade ca 3 % av eleverna inom grundundervisningen ett främmande språk som modersmål. Även inom gymnasieutbildningens vuxenutbildning skedde en liknande ökning. Antalet gymnasiestuderande med främmande språk som modersmål var 3300 år 2007, detta innebär 2,9 % av alla gymnasister och 6 % av alla studerande i vuxengymnasium.

År 2007 studerade ca 11600 studerande med främmande språk som modersmål inom den Yrkesinrik-tade utbildningen. Antalet studerande hade då ökat sedan 2005 med 23 %. Inom läroavtalsutbildning-en har andelen studerande med främmande språk som modersmål ökat kraftigt. År 2007 studerade 1900 studerande med främmande modersmål inom läroavtalsutbildningen. Den procentuellt största delen, 7 %, av dessa studerar inom den yrkesinriktade grundutbildning som förbereder för fristående examen. Nästan 2000 personen deltog i utbildning som förbereder invandrare för yrkesutbildning, detta är en ökning med 40 % i sedan år 2005.

4000 studerande med främmande språk som modersmål avlade examen på andra stadiet, 80 % av dessa examina var yrkesinriktade. Under åren 2005-2007 ökade antalet examinander med främmande modersmål med 20 %. De utländska personerna med en finländsk examen är redan en årligen växan-de, betydelseful resurs.

Antalet gymnasiestuderande minskar

Under hela 2000-talet har antalet gymnasister minskat. År 2008 underskred antalet unga gymnasister 100000 och de vuxenstuderande gymnasisterna var ca 10000. Antalet gymnasier i hela landet var 449, dvs. ungefär lika många som året innan.

Det minskade antalet gymnasister syntes främst genom det ökade antalet av små gymnasier med under 100 studerande. Gymnasierna med under 50 studerande fördubblades. År 2008 fanns det 14 gymnasium med färre än 50 studerande och gymnasierna med under 100 studerande har sedan 2004 ökat 9 % mellan åren 2004-2008.

42 % av de som avlagt studentexamen 2008 valde lång lärokurs i matematik. Andelen kvinnor som valt lång matematik var fortsättningsvis lägre än andelen kvinnor överlag av de som utexaminerats. Någon markant förändring har inte skett och 46 % av dem som valde lång lärokurs i matematik, och 57 % av alla examinander var kvinnor.

Publikation:
Koulutuksen määrälliset indikaattorit – Kvantitativa indikatorer för utbildningen 2009. Red. Timo Kumpulainen. Utbildningsstyrelsen. Esa Print, Tammerfors 2009.

Tilläggsinformation:
Specialsakkunnig Timo Kumpulainen, tel. 040 348 7169
Utbildningsråd Matti Kyrö, tel. 040 348 7124
Sakkunnig Pirjo Karhu, tel. 040 348 7346 (antagning av studerande till universitet)
Specialsakkunnig Outi Kivipelto, tel. 040 348 7146 (antagning av studerande till yrkeshögskolor)

Unga invandrare avbryter ofta sina yrkesstudier

Wed, 27 Jan 2010 16:53:00 GMT

Unga invandrare avbryter ofta sina yrkesstudier

Pressmeddelanden från Utbildninsstyrelsen 21.1.2010

Ju kortare tid en studerande ung invandrare har bott i Finland, desto svårare är det för honom att klara av sina yrkesstudier. Risken för avbrott i studierna kan bero på att integreringsprocessen inte är slutförd. Denna risk är synnerligen hög för sådana första generationens studerande som kommer från länder utanför Europa, har levt och gått i Finländsk skola bara i några år och som hade en svag utbildningsnivå redan i ursprungslandet.

Utvecklingsenheten vid Åbo yrkesinstitut har på Utbildningsstyrelsens begäran klarlagt orsaker till avbrott av yrkesstudier bland studerande med invandrarbakgrund. Den svenska delen av utredningen utfördes av Yrkesakademin i Österbotten och uppdraget ingick i resultatavtalet mellan utbildningsministeriet och Utbildningsstyrelsen 2008-2009.

För utredningen sammanställdes en enkät som utfördes bland utbildningsanordnare inom den grundläg-gande yrkesutbildningen och bland studerande med invandrarbakgrund som avbrutit sina studier under läsåret 2008-2009. Enkätdeltagarna representerade skolornas ledning, lärarkår, handledare och studerande med invandrarbakgrund.

Av studeranden med invandrarbakgrund avbröt ca 15 % sina yrkesstudier, medan den motsvarande siffran hos finsk- och svenskspråkiga yrkesstuderanden var i medeltal 10%. De studerandes beslut att avbryta studierna påverkades av olika orsaker. Språksvårigheter, svåra familjeförhållanden och ekonomiska bekymmer höjde frånvarostatistiken och försenade inlärningen. Även kulturskillnader och inlärningssvårigheter kan påverka avbrottsbeslutet.

Största delen av utbildningsanordnarna saknar detaljerad statistik om mängderna, orsakerna och bakgrunden till avbrotten i studierna bland studerande med invandrarbakgrund. De flesta av ifrågavarande studerande ansågs inte ha en från den övriga befolkningen avvikande orsak till avbrott i sina studier. Vidare ansåg man att de studerande med invandrarbakgrund ofta hade negativa påföljder av avbrottet: de studerande blev ofta utan studieplats eller arbete.

Antalet avbrott varierar lokalt. En del yrkesskolor har inte problem med avbrott bland invandrarna, men man befarar att detta kommer att ändras i framtiden.

Enligt utredarna kunde man undvika dessa avbrott genom att reservera tillräckliga resurser till flexibel och individuell handledning och flexibelt och individuellt stöd. Stöd skulle behövas för undervisning i svenska eller finska som andra språk, och för sådan god praxis som stärker den studerandes språkliga och andra färdigheter både innan och under den yrkesinriktade grundutbildningen.

Enligt de tillfrågade studerande invandrarna är det bästa sättet att undvika avbrott av studierna att ha tillgång till en lärare som, använder omväxlande undervisningsmetoder, är pedagogiskt kunnig och har erfarenhet av att lära studerande med invandrar bakgrund.

Publikation (på finska):
Jaana Kilpinen: Maahanmuuttajien ammatillisen peruskoulutuksen keskeyttämisselvitys. Åbo yrkesinstitut och Utbildninsstyrelsen. 2009.

Tilläggsinformation:
FM, NTM Jaana Kilpinen, Åbo yrkesinstitut, gsm 050 4283154, jaana.kilpinen@turkuai.fi

Krisens effekt på prognosen Yrke 2020 utvärderades

Wed, 27 Jan 2010 15:26:00 GMT

Krisens effekt på prognosen Yrke 2020 utvärderades

Undervisningsministeriets arbetsgrupp Utbildningsutbud 2016 utvärderade den ekonomiska krisens effekter på prognosen Yrke 2020 och på de kvantitativa svenskspråkiga målen i Utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2012. Utvärderingen visade att det inte finns behov av ändringar eftersom det är fråga om långsiktsmål som inte är så konjunkturkänsliga.

Mellanutvärderingen av Yrke2020

Gemensam ansökan till yrkeshögskoleutbildningen på engelska 11.1.-12.2.2010

Mon, 11 Jan 2010 16:51:00 GMT

Gemensam ansökan till yrkeshögskoleutbildningen på engelska 11.1.-12.2.2010

Pressmeddelanden från Utbildninsstyrelsen 8.1.2010

Vem kan söka?

Ansökningsbehörigheten definieras på samma sätt som i yrkeshögskoleutbildningen på finska och svenska: behöriga att söka är enligt den nya yrkeshögskolelagen som trädde i kraft 1.1.2010 bl.a. abiturienter, sökande som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen samt sökande med en utländsk examen som i examenslandet är högskolebehöriga. Högst fyra ansökningsönskemål i preferensordning kan anges. Till alla utbildningsprogram ordnas inträdesprov för de behöriga i april-maj. Antagningsresultaten offentliggörs i månadsskiftet maj-juni.

Varför utbildning på engelska?

Målet är att utbilda internationellt kompetenta mångsidiga arbetstagare för näringslivets behov. Antalet utbildningsprogram som är med i gemensam ansökan har ökat varje år och nu deltar mer än 90 utbildningsprogram inom företagsekonomi, teknik, turism, naturvetenskaper och kultur, natur- och miljöområdet samt social- och hälsovårdsbranschen. I de engelskspråkiga utbildningsprogrammen introduceras de studerande genast i början av studierna i en internationell och mångkulturell atmosfär som för sin del förbereder för expertis i vår globala värld.

Ansökan på webben – www.admissions.fi

Till den engelskspråkiga utbildningen söks elektroniskt, så det är enkelt att söka oberoende av tid och plats. Till utbildningen söks på www.admissions.fi. På webbplatsen finns förutom ansökningsblanketten information om ansökan och om att studera och bo i Finland.

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen: specialsakkunnig Annika Grönholm, tfn +358 (0)40 348 7725, annika.gronholm@oph.fi

Ta ställning till mål och timfördelning i den grundläggande utbildningen

Mon, 14 Dec 2009 10:12:00 GMT

Ta ställning till mål och timfördelning i den grundläggande utbildningen

På våra nätsidor har en diskussion i anslutning till timfördelningen inom den grundläggande utbildningen öppnats. Frågorna byts var tredje vecka och gäller bland annat mål och värden inom den grundläggande utbildningen, förslag till förändringar samt olika dimensioner för lärandet. Ett sammandrag sammanställs av det material som samlas in under tiden för de öppna frågorna och sammanställningen kommer att finnas till påseende på våra nätsidor.

I enlighet med undervisningsministeriets beslut 3.4.2009 är en arbetsgrupp tillsatt för att bereda reformen av de i lagen om den grundläggande utbildningen avsedda allmänna nationella målen och timfördelningen för den grundläggande utbildningen. Under tiden för sitt arbete hör arbetsgruppen ett stort antal sakkunniga om perspektiv på både de allmänna målen för fostran och på undervisningen i olika ämnen. Arbetsgruppen önskar initiera en öppen medborgardiskussion i anslutning till framtiden för den grundläggande utbildningen och hoppas på ett stort antal ställningstaganden i frågor som är viktiga med tanke på den uppgift som arbetsgruppen givits.

På våra nätsidor har en diskussion öppnats i anslutning till timfördelningen i den grundläggande utbildningen. Frågorna byts ut var tredje vecka och behandlar bland annat målen och värden för den grundläggande utbildningen, förändringsförslag och lärandets olika dimensioner. Ett sammandrag sammanställs av det material som samlas in under tiden för de öppna frågorna och sammanställningen kommer att finnas till påseende på våra nätsidor.

Diskussion

Statistiken berättar om förstärkt yrkesutbildning

Fri, 27 Nov 2009 12:38:00 GMT

Statistiken berättar om förstärkt yrkesutbildning

Statistiken i rapporteringstjänsten WERA berättar om en klar ökning av antalet sökande i yrkesutbildning från år 2008 till år 2009. Yrkesutbildningen för unga hade senaste år ca 56 600 och i år över 62 000 sökande. Till gymnasiet sökte senaste år 34 000 unga och i år drygt 33 000 unga.

Trots att antalet sökande ökade med närapå fem tusen (90 600 år 2008 och 95 200 år 2009), ökade antalet antagna endast lite (66 200 år 2008 och 67 400 år 2009). Inom den svenskspråkiga utbildningen var de antagna t.o.m. något färre än tidigare (3 460 år 2008 och 3 400 år 2009).

De fristående examinas och läroavtalsutbildningens ställning inom yrkesutbildningen har förstärkts under de senaste åren. Antalet avlagda yrkesexamina ökade från år 2005 till år 2007 med närapå fyra tusen, från drygt 58 000 till ca 62 000. Inom läroanstalternas läroplansbaserade utbildning avlades 32 000 grundexamina och som fristående examina avlades ca 19 000 grund-, yrkes- och specialyrkesexamina. Antalet examina som avlades som läroavtalsutbildning uppgick till 11 000.

Statistiken baserar sig på uppgifter insamlade av Utbildningsstyrelsen och Statistikcentralen och på deras register.

Rapporteringstjänsten WERA som Utbildningsstyrelsen förestår kan användas via Internet. Ur WERAs rapporter kan skrivas ut statistik med olika regionala sökfaktorer enligt utbildningsanordnare, studieområde, språk, examen och sätt för avläggandet av examen. Också statistikrapporterna över gemensam ansökan till yrkesutbildning och till gymnasiet i KOULUTA-systemet kan disponeras via WERA.

Ytterligare information på Utbildningsstyrelsen:
Kontaktpersoner för WERA: Marianne Portin, Åke Hagman, Timo Kumpulainen och Matti Kyrö
Kontaktpersoner för KOULUTA: Markku Hartonen, Seppo Heikkilä och Katariina Männikkö

Hurdana är kunskaperna i svenska i grundskolan?

Fri, 27 Nov 2009 09:36:00 GMT

Hurdana är kunskaperna i svenska i grundskolan?

Utbildningsstyrelsens meddelande 24.11.2009

Nivån på kunskaperna i svenska hos eleverna i grundskolan har försämrats mellan 2001 och 2008, både när det gäller hör- och läsförståelse och när det gäller grammatikaliska strukturer.

Utbildningsstyrelsen utvärderade i april 2008 för andra gången inlärningsresultaten i svenska i slutet av den grundläggande utbildningen. Föregående nationella utvärdering av B-lärokursen i svenska i den grundläggande utbildningen gjordes år 2001. Syftet var att ta reda på hur väl de mål som uppställts för undervisningen i B-svenska har uppfyllts.

I samplet ingick 107 skolor, där ca 5 500 elever deltog i prov i hör- och läsförståelse samt grammatik och skrivning. Dessutom avlades prov i muntlig framställning i 52 skolor, där ca 800 elever deltog i testet.

I Utbildningsstyrelsens utvärderingsrapport beskrivs inlärningsresultaten och elevernas attityder till studierna i svenska och görs jämförelser mellan elevernas betygsvitsord och de resultat som eleverna nådde i utvärderingen. Inlärningsresultaten uttrycks för första gången både i färdighetsnivåer och i procentandelar lösta uppgifter.

Resultat

Som helhet stannar kunskaperna i svenska i slutet av den grundläggande utbildningen på nöjaktig nivå, d.v.s. högst på vitsordsnivån 7. Av eleverna placerar sig 61 % på en färdighetsnivå mellan vitsorden 6 och 8. På en nivå som motsvarar vitsordet 8 befinner sig enligt provprestationerna 21 % av eleverna,
52 % är under denna nivå och 27 % är över den.

I hörförståelse nådde 27 % av eleverna en nivå som motsvarar vitsordet 8. På den här nivån, på vilken kunskaperna definieras som goda, förstår eleven enkla samtal om bekanta motivkretsar och kan läsa texter som innehåller det allra vanligaste ordförrådet. Under denna nivå stannade 41 % av eleverna och 32 % av eleverna överskred den.

Av maximiantalet poäng nådde eleverna i genomsnitt 53 %; flickorna 59 % och pojkarna 48 %. Resultatet motsvarar nivån nöjaktiga kunskaper. Utmärkta resultat nåddes av 7 % av flickorna och 2 % av pojkarna. Ett svagt resultat fick 25 % av flickorna och 48 % av pojkarna.

Attityder

Attityderna till studierna i svenska är positivast hos de flickor som siktar på fortsatta studier i gymnasiet. De betraktar svenskan som ett ganska nyttigt läroämne och har det största förtroendet för sina kunskaper. Också de flickor som siktar på yrkesstudier anser att kunskaper i svenska i viss mån kan vara till nytta, men de anser sig inte kunna språket.

De pojkar som siktar på gymnasiestudier har en lätt negativ uppfattning om nyttan med språket, de egna färdigheterna och viljan att lära sig språket. De pojkar som ämnar fortsätta med yrkesutbildning saknar förtroende för sina kunskaper, gillar inte svenska och ser just ingen nytta med att studera språket.

Attityderna återspeglas i provresultaten: den genomsnittliga lösningsprocenten för de elever som ämnade fortsätta i gymnasiet var 63 % och för de elever som siktade på yrkesstudier 41 %.

Jämförelse med år 2001

I rapporten jämförs resultaten i den utvärdering som gjordes år 2008 med motsvarande resultat i utvärderingen av år 2001. På sex år har kunskapsnivån sjunkit. Inom hörförståelse har resultaten försämrats med ett par procentenheter, inom läsförståelse med sex och inom behärskande av strukturer med närapå tio procentenheter.

Eleverna upplever svenskan som lite svårare och studerar språket mindre gärna än tidigare. I fråga om läroböckerna har det skett en liten positiv utveckling; de uppfattas inte som lika tråkiga som tidigare.

Regionala skillnader

De regionala skillnaderna i resultaten var små. Flickorna i Lappland och Uleåborgs län samt i tätorterna behärskade svenskans strukturer lite bättre än de övriga.

Ytterligare information:
FD Eeva Tuokko, tfn 040-5511 538

Publikation:
Eeva Tuokko: Miten ruotsia osataan peruskoulussa? Perusopetuksen päättövaiheen ruotsin kielen B-oppimäärän oppimistulosten kansallinen arviointi 2008. Oppimistulosten arviointi 2/2009. Opetushallitus. Edita Prima Oy, Helsinki 2009.

Nivån på kunskaperna i svenska hos eleverna i grundskolan har försämrats mellan 2001 och 2008, både när det gäller hör- och läsförståelse och när det gäller grammatikaliska strukturer.

Hälsokunskap blev väl mottagen

Mon, 16 Nov 2009 08:07:00 GMT

Hälsokunskap blev väl mottagen

Utbildningsstyrelsens meddelande 12.11.2009

Elevernas erfarenheter av läroämnet hälsokunskap är ganska positiva. Cirka två tredjedelar av eleverna anser att man lär sig nyttiga och praktiska saker i hälsokunskapen och att det som behandlas är intressant.

Hälsokunskapen blev ett självständigt läroämne i den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen år 2001. Utbildningsstyrelsen fastställde år 2003 grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen för unga och år 2004 grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Det var första gången som målen och det centrala innehållet för läroämnet hälsokunskap definierades på nationell nivå.

Förutom hälsofrämjande omfattar läroämnet hälsokunskap innehåll som stöder den sociala funktionsförmågan, livskompetensen och säkerhetsfärdigheterna. Under de senaste åren har speciellt de mål som gäller säkerhetsfrämjande och våldsförebyggande visat sig vara aktuella utvecklingsområden.

År 2007 startade Utbildningsstyrelsen tillsammans med Centret för hälsofrämjande (Fakulteten för gymnastik- och hälsovetenskap) vid Jyväskylä universitet en undersökning som hade som syfte att inhämta information om hur undervisningen i hälsokunskap förverkligas i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen för unga.

Erfarenheter i den grundläggande utbildningen

Enligt Centret för hälsofrämjande var den respons som niondeklassisterna i den grundläggande utbildningen gav om läroämnet hälsokunskap och undervisningen i läroämnet ganska positiv. Cirka två tredjedelar av eleverna tyckte att hälsokunskapen är viktig och närapå två tredjedelar av eleverna ansåg att det är bra att hälsokunskapen blev ett eget läroämne. Lika många ansåg att man lär sig nyttiga och praktiska saker i hälsokunskapen och att det som behandlas är intressant.

Man har velat att undervisningen i hälsokunskap ska vara praktisk och diskussionsinriktad och att den ska locka eleverna att delta. Med detta har man tydligen lyckats, eftersom över hälften av eleverna berättade att det diskuteras mycket under timmarna i hälsokunskap.

Inom hälsokunskapen behandlas många motivkretsar som är viktiga med tanke på de ungas tillväxt och utveckling och som många grubblar över, såsom sexualitet, droger, frågor som gäller den mentala hälsan osv. Därför är det inte överraskande att hela 40 % av flickorna och var femte pojke uppgav att de också hade läst annat än läxorna i läroboken. Eleverna diskuterar också ofta med sina kamrater om de frågor som behandlas under timmarna i hälsokunskap. Timmarna stimulerar således på ett positivt sätt till fortsatta reflexioner.

Inställningen till studierna i hälsokunskap tycktes vara positivare hos flickorna än hos pojkarna. Motsvarande skillnad mellan könen har observerats i många andra läroämnen.

Också de lärare som undervisar i hälsokunskap är positivt inställda till läroämnet. Av lärarna välkomnade 88 % att hälsokunskap har blivit ett eget läroämne i den grundläggande utbildningen. I de högre klasserna sköts undervisningen i hälsokunskap i huvudsak av gymnastik-, biologi- och hushållslärare. Också deras svar styrkte uppfattningen att timmarna i hälsokunskap i de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen är praktiskt inriktade och innehåller mycket diskussioner och gemensamt reflekterande över hälsofrågor.

Erfarenheter i gymnasiet

I nio av tio gymnasier sköttes undervisningen i hälsokunskap av lärarna i gymnastik. I var femte svarares gymnasium sköttes undervisningen av läraren i biologi och i var tionde svarares gymnasium av läraren i psykologi.

Att hälsokunskap nu är en del av studentexamen har klart ökat gymnasiestuderandenas intresse för att delta i de valfria fördjupade kurserna i läroämnet. 84 % av lärarna uppgav att så hade skett i deras skolor.

Provet i hälsokunskap i studentexamen har medfört mycket nya utmaningar och yrkesmässiga utvecklingsbehov för lärarna. Närapå 90 % av lärarna har upplevt dessa utmaningar som positiva. Detta resultat styrks också av att närapå 90 % tyckte att det var en bra reform att examinanderna nu kan skriva ett prov i hälsokunskap i studentexamen.

Lärarna hade i huvudsak varit nöjda med uppgifterna i provet i hälsokunskap. Några lärare hade dock i responsen kritiskt påpekat att det förutsatta kunskapsunderlaget på grund av det färre antalet kurser är snävare än inom många andra ämnen.

Ytterligare information:
professor Lasse Kannas, Jyväskylä universitet, Centret för hälsofrämjande, tfn 050 313 0412, undervisningsrådet Heidi Peltonen, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7271

Publikationer:

Lasse Kannas, Heidi Peltonen ja Tuula Aira (toim.)
Elämää vai ylioppilastutkintoa varten
– Lukion opettajien käsityksiä ja kokemuksia terveystiedon opetuksesta
Terveystiedon kehittämistutkimus osa II

Lasse Kannas, Heidi Peltonen ja Tuula Aira (toim.)
Kokemuksia ja näkemyksiä terveystiedon opetuksesta yläkouluissa
Terveystiedon kehittämistutkimus osa I

Elevernas erfarenheter av läroämnet hälsokunskap är ganska positiva. Cirka två tredjedelar av eleverna anser att man lär sig nyttiga och praktiska saker i hälsokunskapen och att det som behandlas är intressant.

Kostnaderna för utbildningsväsendet år 2008

Tue, 20 Oct 2009 12:42:00 GMT

Kostnaderna för utbildningsväsendet år 2008

Pressmeddelande 16.10.2009

Totalkostnaderna för den grundläggande utbildningen ökade senaste år med i genomsnitt 6 % från 2007 års nivå. I gymnasiet var kostnadsökningen 5 % och inom yrkesutbildningen 9 %. Dyrast var det att anordna utbildningen i Lappland och Kajanaland och billigast i Egentliga Tavastland.

Utbildningsstyrelsen har sammanställt rapporter om kostnaderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, yrkeshögskolorna, läroavtalsutbildningen, det fria bildningsarbetet, den grundläggande konstundervisningen och museer, teatrar och orkestrar år 2008.

Totalkostnaderna för den grundläggande utbildningen ökade från år 2007 till år 2008 med i genomsnitt 6 %. Lönekostnaderna ökade med 5 % och de övriga driftskostnaderna med 9 %. Den grundläggande utbildningen kostade 6 964 euro per elev. Det innebär en ökning med 8 % per elev. Mest ökade kostnaderna för små investeringar (18 %), transporter (13 %) och övrig elevvård (13 %). Undervisningskostnaderna ökade med 7 % och bespisningskostnaderna med 6 %. Antalet elever inom den grundläggande utbildningen sjönk med 2 %.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten kostade kommunerna i genomsnitt 1 470 euro per elev. Ökningen från föregående år var 12 %. Av verksamheten hade 66 % ordnats som kommunernas egen verksamhet, 27 % med hjälp av kommunen och resten som köptjänst.

Totalkostnaderna för gymnasieutbildningen ökade från år 2007 till år 2008 med fem procent. Lönekostnaderna ökade med 4 % och de övriga driftskostnaderna med 6 %. Räknat per studerande ökade kostnaderna med 7 %. Utbildningen kostade i genomsnitt 6 020 euro per studerande. Av summan användes 73 % för undervisning. De privata utbildningsanordnarnas totalkostnader ökade proportionellt sett mest (9 %). Kostnaderna per studerande för de privata anordnarna var trots detta klart lägre (5 484 euro) än för kommunerna (6 006 euro). Kostnaderna per studerande var i genomsnitt högre i små gymnasier och lägst i gymnasier med 300 - 399 studerande. Antalet studerande i gymnasierna sjönk med 2 %.

Inom den grundläggande yrkesutbildningen fanns år 2008 sammanlagt 138 105 studerande. Driftskostnaderna per studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen uppgick till 9 659 euro per studerande. Kostnadsökningen från föregående år var 9 %. Undervisningens andel av totalkostnaderna var 56 %. Störst var kostnaderna per studerande inom naturbruk och miljöområdet (14 733 euro) och minst inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (7 197 euro).

Inom läroavtalsutbildningen fanns år 2008 sammanlagt 49 313 studerande, varav 22 103 inom den grundläggande yrkesutbildningen och 27 210 inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Det totala antalet studerande ökade med 16 % från föregående år; inom den grundläggande yrkesutbildningen ökade antalet studerande med 23 % och inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen med 11 %. Kostnaderna per studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen var i genomsnitt 5 737 euro. Totalkostnaderna ökade med 33 % från föregående år och kostnaderna per studerande med 8 %. Granskat per landskap varierade kostnaderna från 4 726 euro i Södra Österbotten till 7 066 euro i Norra Karelen. År 2008 avlades 4 304 examina och 10 642 examensdelar.

Kostnaderna per studerande inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningens läroavtalsutbildning uppgick till i genomsnitt 3 237 euro, vilket innebär en ökning med 17 % från föregående år. Granskat per landskap varierade kostnaderna per studerande från 2 667 euro i Kajanaland till 4 179 euro i Norra Karelen. År 2008 avlades 5 076 yrkesexamina och 3 376 specialyrkesexamina. Antalet avlagda yrkesexamensdelar uppgick till 6 778 och antalet avlagda specialyrkesexamensdelar till 3 934.

Antalet studerandeårsverken inom den skolbaserade yrkesinriktade tilläggsutbildningen uppgick år 2008 till 15 884, vilket innebär en ökning med 4 % från föregående år. Kostnaderna per studerandeårsverke uppgick i genomsnitt till 8 497 euro. Kostnaderna per studerandeårsverke inom den frivilliga yrkesinriktade tilläggsutbildningen uppgick till 8 372 euro och kostnaderna för personalutbildningen till 9 645 euro. Totalkostnaderna ökade från föregående år med 13 % och kostnaderna per studerandeårsverke med 9 %. Sammanlagt 114 278 studerande inledde studier år 2008, vilket är 17 % fler än år 2007. Sammanlagt 24 645 examensdelar avlades, vilket är en ökning med 116 % från föregående år. Däremot sjönk antalet slutförda examina till 7 556 examina, d.v.s. med ca 10 %.

De genomsnittliga kostnaderna för yrkeshögskolorna uppgick år 2008 till 7 628 euro per studerande, vilket innebär en kostnadsökning med 7 % från föregående år. Undervisningens och forsknings- och utvecklingsarbetets andel av kostnaderna var 56 %. Högst var kostnaderna per studerande inom kultur (10 445 euro) och lägst inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området (5 945 euro).

Rapporter

Användaren har även möjlighet att själv göra tidsserie- och andra sammandrag av rapporterna i förteckningen.

Ytterligare information ges på Utbildningsstyrelsen av:

Specialsakkunnig Lea Juhola, tfn 040 348 7342
Specialsakkunnig Heli Lehtonen, tfn 040 348 7319
Skolrådet Raakel Tiihonen, tfn 040 348 7921
E-post: fornamn.efternamn(at)oph.fi

Skolklubbar nästan överallt i landet

Tue, 20 Oct 2009 11:49:00 GMT

Skolklubbar nästan överallt i landet

Pressmeddelande 8.10.2009

Skolans klubbverksamhet finns nu i hela landet. Detta läsår finns det ca 12 000 verksamma klubbar och drygt 200 000 barn och unga som deltar i deras verksamhet.

Av kommunerna på fastlandet deltar 85 % i utvecklandet av klubbverksamheten. I dessa kommuner bor 95 % av Finlands befolkning. De anordnare av grundläggande utbildning som är med i verksamheten har klubbar i tre fjärdedelar av sina skolor.

Utbildningsstyrelsen har delat ut särskilt statsunderstöd för utvecklande av klubbverksamheten sammanlagt 12,7 miljoner till anordnarna av grundläggande utbildning. Senaste läsår beviljades 5,7 miljoner euro i understöd och för läsåret 2009–2010 har reserverats 7 miljoner euro. Utbildningsanordnarna har därtill satsat över 4,3 miljoner euro egna resurser på klubbverksamheten. Det betyder att klubbverksamheten har utvecklats eller utvecklas med över 17 miljoner euro i kommunerna och i de privata utbildningsanordnarnas skolor åren 2008–2010.

Det särskilda statsunderstödet har beviljats utbildningsanordnarna enligt kvantitativa och kvalitativa kriterier. Efter stödbeslutet har utbildningsanordnarna preciserat sina planer för att motsvara finansieringen. Det särskilda statsunderstödet har betraktats som nödvändigt för att trygga verksamhetens fortbestånd i rådande ekonomiska läge.

Klubbverksamheten får rikligt med positiv respons av arrangörerna och deltagarna och den upplevs som en viktig länk i samarbete mellan hem och skola. Inom klubbverksamheten har hittats hobbyer för elever i behov av särskilt stöd och för elever som tidigare saknat egna hobbyer.

Klubbverksamhetens nätverksbildning med organisationssektorn, föräldrarna och andra kommunala aktörer har kommit fint igång, men förutsätter att verksamheten är stabil. I kommunerna finns vilja att förankra verksamheten som en del av det normala skolarbetet, och regelbunden självvärdering har i kommunerna etablerats som verksamhetsmodell för klubbverksamheten. Ett fungerande samarbete förutsätter öronmärkta resurser och tid för att skapa samarbetsförfaranden med intressegrupperna.

Av klubbledarna är 85 % kompetenta lärare. Också skolgångsbiträden, ungdomsledare och ungdomsarbetare samt föräldrar verkar som klubbledare. I cirka var tionde klubb sköts verksamheten av organisationernas egna klubbledare.

Största delen av klubbarna är fortsättningsvis gymnastik- och idrottsklubbar, musik-, slöjd- och pysselklubbar. Sedan kommer kock- och hushållsklubbar, klubbar i uttryckskonst och teater, språkklubbar, bildkonstklubbar samt natur- och friluftsklubbar.

Utbildningsstyrelsen betonar i planeringen av klubbverksamheten kvalitet, långsiktighet och mångsidighet, samarbete med elevernas vårdnadshavare, beaktande av specialgrupper och samarbete mellan utbildningsanordnaren och organisationsfältet.

Ytterligare information:

Specialsakkunnig Riitta Rajala, Utbildningsstyrelsen
Tfn 040 348 7745, e-post fornamn.efternamn(at)oph.fi

Skolans klubbverksamhet finns nu i hela landet. Detta läsår finns det ca 12 000 verksamma klubbar och drygt 200 000 barn och unga som deltar i deras verksamhet

Mängden undervisning inom den grundläggande yrkesutbildningen är tillräcklig – mer handledning behöv

Tue, 13 Oct 2009 13:06:00 GMT

Mängden undervisning inom den grundläggande yrkesutbildningen är tillräcklig – mer handledning behövs

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 13.10.2009

Mängden undervisning och handledning inom den grundläggande yrkesutbildningen varierar mellan utbildningsanordnarna, mellan olika utbildningsområden och även mellan de olika examina. Undervisningen fördelar sig ojämnt, men är i allmänhet tillräcklig. Däremot behövs det mer helhetsmässig handledning och handledningen bör allokeras bättre till dem som behöver den.

Utbildningsstyrelsen har utrett den grundläggande yrkesutbildningens mängd och tillräcklighet i de finsk- och svenskspråkiga läroanstalterna. I bakgrunden för utredningen finns målsättningen för statsminister Matti Vanhanens II regering om att öka andelen närundervisning och handledning i den grundläggande yrkesutbildningen. Utredningen gjordes på uppdrag av undervisningsministeriet och genomfördes av Yrkesinstitutet i Åbo i samarbete med forskningscentralen för utbildningssociologi vid Åbo universitet.

Mängden undervisning och handledning utreddes med utgångspunkt i den statistik som tagits fram inom ramen för finansieringssystemet för undervisning och kultur samt med hjälp av enkäter till utbildningsanordnarna, lärarna och arbetslivsrepresentanterna. Enkäterna besvarades i maj–september 2008 av 93 utbildningsanordnare, ca 640 lärare inom den grundläggande yrkesutbildningen och 16 företag. I intervjuer deltog därtill läroanstalternas ledning, handledningspersonal och studerande.

Utredningen visade att mängden undervisning och handledning varierar mellan utbildningsanordnarna, mellan olika utbildningsområden och även mellan de olika examina. Undervisningen och handledningen fördelar sig ojämnt, men är i allmänhet tillräcklig. Däremot behövs det mer helhetsmässig handledning och handledningen bör allokeras noggrannare till dem som behöver den.

Enligt utredningen får studerande med särskilda behov inte nödvändigtvis den undervisning och handledning eller det stöd som de behöver. Man har länge fört diskussioner om differentiering av det stöd och den handledning som de studerande behöver. Utredningen visar att man inte har förmått svara på denna utmaning, utan att behovet av att utveckla verksamhetssätten samt en helhetsmässig handledning har ökat ytterligare.

Utbildningsanordnarnas, lärarnas, de studerandes och arbetslivsrepresentanternas uppfattningar om undervisningens och handledningens tillräcklighet skiljde sig från varandra. Utbildningsanordnarnas uppfattning var positivast, och lärarna var mest kritiska. Enligt lärarna var speciellt timresursen för yrkesproven, den personliga handledningen och stödundervisningen otillräcklig. Över 80 procent av lärarna ansåg att en allt större andel av arbetstiden går åt till fostran av de studerande.

År 2007 var det genomsnittliga antalet undervisningstimmar per studerande 79,6. Antalet varierade enligt område från 54 timmar inom det företagsekonomiska och administrativa området till 117 timmar inom naturbruk och miljöområdet. Närundervisningen omfattade enligt lärarna i genomsnitt 26 timmar per studerandevecka, enligt utbildningsanordnarna 29 t/sv.

I enkäten utreddes även hur allmänt de nya lärmiljöerna förekommer inom den grundläggande yrkesutbildningen. Av lärarna hade 87 % tillgång till datanät och mobiltjänster och 86 % av lärarna använde dem. Elektroniska lärplattformer disponerades av 72 % av lärarna, men endast 57 % uppgav att de använde dem. 81 % av lärarna hade tillgång till platser för inlärning i arbetet utanför läroanstalten och 77 % av lärarna använde dem.

De studerande som intervjuades i utredningen önskade mångsidigare användning av alternativa lärmiljöer och undervisningsmetoder. De studerande och studerandeorganisationerna önskade också mer närundervisning i yrkesämnena, mer stöd för självständiga studier, mindre undervisningsgrupper och nya förfaranden i handledningen av inlärningen i arbetet.

Enligt arbetslivsrepresentanterna borde lärarna ge handledarna och bedömningen bättre stöd under arbetslivsperioderna. Studerandenas yrkeskunskaper och färdigheter samt kännedom om spelreglerna i arbetslivet betraktades som goda.

På basis av utredningsarbetet enades man om följande åtgärdsförslag:
1. Man bör framhäva utbildningsanordnarens ansvar, roll och planmässighet vid allokeringen av undervisningen och handledningen samt finansieringen.
2. Resurser bör anvisas till handledning av inlärningen i arbetet, till handledning av yrkesproven och till personlig handledning av de studerande.
3. Utnyttjandet av nya metoder och lärmiljöer bör fortfarande främjas genom olika utvecklingsprojekt.
4. Det nationella systemet för uppföljning av undervisning och handledning samt indikatorerna och statistikföringen i anknytning till uppföljningssystemet bör utvecklas.
5. För att kunna förenhetliga bedömningen av yrkesproven krävs att man inom alla utbildningsområden satsar på lärarnas och särskilt arbetsplatshandledarnas utbildning.
6. Man bör i synnerhet säkerställa att de unga som är i riskzonen att bli utslagna får tillräckligt med undervisning och handledning.
7. Innehållen i utbildningen av yrkeslärarna och undervisnings- och handledningsmetoderna bör utvecklas i samarbete med yrkesläroanstalterna.
8. Man bör säkerställa en tillräcklig finansiering av lärarnas fortbildning och arbetslivsperioder.
9. Man bör kontrollera att yrkeslärarnas behörighetsvillkor är uppdaterade och ändamålsenliga.
10. Yrkeslärarnas lönesystem bör till behövliga delar ändras så att de förändringar som skett i den verksamhetsmiljö som anknyter till lärarens arbete beaktas.
11. I utbildningen för grundskolans studiehandledare bör man bättre än nu beakta behärskandet av hela yrkesutbildningsfältet.

Ytterligare information ges på Utbildningsstyrelsen av

Undervisningsrådet Sirkka- Liisa Kärki, enhetschef, 040- 348 7736
Undervisningsrådet Merja Lahdenkauppi, 040- 348 7813

Pia Lagercrantz och Sirkka-Liisa Kärki: Undervisningens och handledningens mängd och tillräcklighet inom den grundläggande yrkesutbildningen (pdf)

Publikation:
Marja-Helena Salmio, Matti Mäkelä: Undervisningens och handledningens mängd och tillräcklighet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Utbildningsstyrelsen och Åbo yrkesinstitut. Karhukopio Oy, 2009.

Åtgärder i skolorna under influensaepidemin

Wed, 05 Aug 2009 06:12:00 GMT

Åtgärder i skolorna under influensaepidemin

I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut övergick man i Finland 27.7.2009 från influensaepidemins begränsningsskede till lindringsskede. Målet under lindringsskedet är att förebygga spridningen av influensan och att förhindra att epidemin förorsakar allvarliga sjukdomar och komplikationer.

Social- och hälsovårdsministeriet har i sitt brev (Åtgärder under influensaepidemin vid läroanstalterna för alla utbildningsstadier SHM/2860/2009) gett anvisningar till undervisningsmyndigheterna och till alla läroanstalter på alla utbildningsstadier om bekämpning av smitta under influensaepidemins lindringsskede. Brevet ersätter social- och hälsovårdsministeriets föregående avsända brev av den 20.5.2009 (Åtgärder vid läroanstalter och influensa A(H1N1) smittor SHM/1765/2009).

Influensaviruset orsakar en till svårighetsgraden liknande sjukdom som säsonginfluensan. Eftersom befolkningen inte har skyddande antikroppar mot det nya viruset kommer antalet insjuknade att vara märkbart större än vid en säsongsinfluensa. Det här kan orsaka störningar i samhällsfunktionerna, inberäknat skolor, högskolor och andra läroinrättningar.

Symptom och smittorisk

Influensa A(H1N1) ger upphov till likadana symptom som andra influensavirus. De mest allmänna symptomen är plötslig feber, ont i halsen, hosta och snuva. Andra tänkbara symptom är ont i kroppen, frossbrytningar och trötthet.

Viruset smittar på samma sätt som influensavirus: då man hostar och nyser eller via händer som fläckats av sekret från andningsvägarna. Då en sjuk person hostar eller nyser faller dropparna snabbt till marken. Dropparna hamnar inte längre bort än en meter. Personer som smittats kan föra smittan vidare omkring ett dygn före symptomen uppträder och fortsättningsvis till och med 7 dygn efter insjuknandet. Barn och kroniker kan vara smittbärare ännu längre. En person med symptom är särskilt smittosam under de första dygnen.

Bekämpning av influensan i läroanstalterna

Under lindringsskedet är det inte längre motiverat med åtgärder som att isolera, spåra och hålla i karantän. Av den här anledningen är det inte heller motiverat att stänga skolor.

Det är speciellt viktigt att följa anvisningarna som gäller hand- och hosthygien. Läroanstalten ska se till att elever och studerande samt personalen har möjlighet att sköta hand- och hosthygien tillräckligt bra.

För att förebygga spridningen av influensa är det speciellt viktigt att läroanstalterna informerar sina elever och deras föräldrar om att eleverna inte ska delta i undervisningen om de är sjuka och att de inte ska skickas sjuka till skolan. Man ska vara borta från skolan tills man har varit feberfri och i övrigt symptomfri minst ett dygn. Samma principer gäller alla elever, studerande, lärare och övrig personal i läroanstalterna på de olika utbildningsnivåerna.

Om en elev får influensasymptom ska den person som ansvarar för skolan i mån av möjlighet flytta eleven till ett avskilt utrymme och ta kontakt med föräldrarna eller de anhöriga för att organisera en snabb hemtransport och andra nödvändiga fortsatta åtgärder. Då det gäller fullvuxna studerande bedöms de behövliga åtgärderna från fall till fall.

På läroanstalten ska man se till att beredskapsplanen för de problem och krissituationer en eventuell epidemi orsakar är uppdaterad.

Skol- och studenthälsovårdens uppgifter

Skol och studenthälsovården samt hälsocentralernas ansvariga personer för smittskyddet ska i samarbete med lärarna delta i planeringen och genomförandet av det förebyggande arbetet i läroanstalterna för att avvärja influensaepidemin. Skol- och studenthälsovården ska i mån av möjlighet ge information och handledning vid enskilda sjukdomsfall och vid olika problemsituationer till skol- och studiekollektivet, föräldrar och de anhöriga. Skol- och studenthälsovården ska inte ha sjukmottagning för influensapatienter. Sjukmottagningarna i kommunen ska koncentreras till hälsocentralerna.

Ytterligare information:

Institutet för hälsa och välfärd THL
Social- och hälsovårdsministeriet
Nationell beredskapsplan för en influensaepidemi (SHM)
Allmänna anvisningar för hygien (på finska)

Undervisning

Spridningen, förebyggandet och vården av smittsamma sjukdomar behandlas som en del av läroplanen. Hotet om epidemier och pandemier behandlas både från närmiljöns och individens synvinkel, och i samband med detta är det också skäl att betona samhällets handlingsmodeller och det globala perspektivet i olika undantags- och störningssituationer.

Hur smittsamma sjukdomar sprids och hur man kan skydda sig mot dem kan behandlas med utgångspunkt i de olika läroämnena. I hälsokunskapen behandlas sjukdomar och förebyggandet av dem, identifiering och självvård av symptom och det finländska hälsovårdssystemet. I biologin hjälper det lärostoff som behandlar virus och deras egenskaper eleverna att gestalta hur sjukdomar sprids. I undervisningen i huslig ekonomi betonas goda hygienvanor som skyddar mot smittor. Under lektionerna i samhällslära och geografi kan man diskutera nationella och internationella beredskapsplaner.

I undervisningen i främmande språk kan man utnyttja aktuellt material på webben om avvärjande och förebyggande av smittsamma sjukdomar. De flesta internationella organisationer uppdaterar kontinuerligt lägesrapporterna och informationen på sina webbplatser.

Världshälsoorganisationen WHO
ECDC – European Centre for Disease Prevention and Control
CDC – Centers for Disease Control and Prevention
Google Maps/Swine Flu

Stängning av läroanstalter i pandemisituationer

Enligt Statistikcentralen (2008) är antalet elever inom den grundläggande utbildningen 603 000 och antalet gymnasieelever ungefär 115 000. Det sammanlagda antalet studerande inom den allmänbildande utbildningen är kring 718 300. Om man antar att 30 % av eleverna och studerandena inom den allmänbildande utbildningen smittas av influensa A(H1N1) skulle detta innebära omkring 215 490 influensasjuka elever och studerande.

Under lindringsskedet är det inte längre motiverat med åtgärder som att isolera, spåra och hålla i karantän för att avvärja smitta. Läroanstalter kan inte stängas utan separata beslut från hälsovårdsmyndigheterna. Beslutet fattas av kommunens hälsovårdsmyndigheter endast med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Undervisningsmyndigheterna har i det här ärendet inga befogenheter.

Om det i skolan dyker upp flera fall av febriga luftvägsinfektioner ska den lokala hälsovårdsmyndigheten informeras om saken.

Ordnande av undervisning i undantagssituationer

Utgångspunkten är att man strävar efter att nå läroplanens mål även om epidemin skulle orsaka flera dagar lång frånvaro hos elever eller lärare eller orsaka avbrott i skolarbetet på grund av att skolan tillfälligt stängs. Det kan krävas flexibla lösningar för skolan, klassen eller de enskilda eleverna för att uppnå målsättningarna. De gällande läroplansgrunderna och egna läroplanerna i regionen eller skolan ger tillräckligt med rum för sådan flexibilitet. Elever som stannar hemma uppmuntras och handleds i att studera hemma i den mån deras krafter tillåter.

I 23 § lagen om grundläggande utbildning konstateras att ”När undervisning av tvingande skäl inte kan ordnas på dagar som har bestämts såsom arbetsdagar och målen i läroplanen inte annars kan nås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att arbetstiden förlängs med högst sex dagar.” Att skolan stängs tillfälligt behöver alltså inte nödvändigtvis leda till att läsåret förlängs i slutet av perioden.

Ordnande av studentexamen

Studentexamensnämnden har en egen beredskapsplan för en pandemisituation och informerar om studentexamensärenden på sin webbplats.
Studentexamensnämnden

Ytterligare information från Utbildningsstyrelsen:
Överdirektör Petri Pohjonen, 040 348 7139

Universitetens antagningsresultat klara

Thu, 23 Jul 2009 07:51:00 GMT

Universitetens antagningsresultat klara

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 23.7.2009

I den riksomfattande gemensamma ansökan till universiteten våren 2009 erbjöds i huvudantagningarna ungefär 17 500 studieplatser som sammanlagt 63 900 sökande eftersträvade. Av samtliga sökande har hittills 27 procent antagits till utbildning som inleds hösten 2009. Universiteten antog sina studerande bland annat på basen av urvalsprov och studentexamensuppgifter.

Enligt bestämmelsen om en studieplats kan en sökande som sökt till högskoleutbildning endast ta emot en studieplats inom utbildning som inleds under samma läsår. I takt med att sökande som antagits till flera platser tar emot sin prefererade studieplats, frigörs platser på många utbildningsområden till sökande som placerat sig på reservplats.

Av de sökande är 87 procent studenter. Av dem är en knapp tredjedel nya studenter, lika många som i den gemensamma ansökan våren 2008. Ungefär 37 % av de nya studenterna som söker till universitet får en studieplats.

Majoriteten (60 %) av dem som sökt till universitetsutbildning är kvinnor. Av de antagna är 55 % kvinnor. De mest kvinnodominerade utbildningsområdena är, liksom tidigare år, de veterinärmedicinska (93 % av de sökande, 88 % av de antagna är kvinnor), hälsovetenskapliga (85 % av de sökande, 90 % av de antagna är kvinnor), pedagogiska (78 % av de sökande, 83 % av de antagna är kvinnor) och psykologiska (77 % av de sökande, 81 % av de antagna är kvinnor) utbildningsområdena. De mest mansdominerade områdena är å sin sida det teknisk-vetenskapliga utbildningsområdet (71 % av de sökande, 75 % av de antagna är män) och det ekonomiska utbildningsområdet (59 % av de sökande och antagna är män).

De humanistiska, samhällsvetenskapliga och ekonomiska områdena hade flest sökande. På dessa områden är också antalet nybörjarplatser stort. Av dessa studieområden har speciellt det ekonomiska området ökat i popularitet i förhållande till föregående år. Det har gått förbi de pedagogiska och naturvetenskapliga områdena på listan över studieområden med det största antalet sökande och befinner sig nu på tredje plats.

Enligt den aktuella situationen var det i förhållande till antalet sökande enklast att bli antagen till det naturvetenskapliga studieområdet, som antog nästan varannan sökande. Också på det teknisk-vetenskapliga området fick 43 % av de som sökt en studieplats. Däremot var det svårt att bli antagen till teater- och dansområden samt till bildkonst, dit endast dryga två procent av de sökande antogs.

Antalet sökande ökade i år i förhållande till föregående år vid samtliga universitet. Flest sökande hade Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Jyväskylä universitet. Det var enklast att bli antagen till Åbo Akademi (53 % av de sökande antogs) och till Tekniska högskolan (32 % av de sökande antogs). Av läroanstalterna är det fortfarande förhållandevis svårast att få en studieplats vid Teaterhögskolan, Bildkonstakademin och Konstindustriella högskolan.

Hittills har nästan 18 000 personer (44% kvinnor) sökt i separata antagningar, varav 6200 (51 % kvinnor) har blivit antagna till utbildning som inleds hösten 2009. De teknisk-vetenskapliga och ekonomiska områdena har accepterat flest studerande i separata antagningar.

Tilläggsuppgifter:

Sekretare för informationstjänst Laura Alalääkkölä, tfn 040 348 7334,

(Källa: Universitetens sökande och studierättsregister HAREK, Utbildningsstyrelsen, 23.7.2009

BILAGA 1. Studerande som sökt och blivit antagna till universitetsutbildning i vårens huvudantagningar enligt utbildningsområde (utbildning som inleds hösten 2009)

Utbildningsområde	2008 slutgiltig situation			2009
Sökande	Antagna	Antagna%	Sökande	Antagna (situationen 23.7.2009 *)	Antagna % (situationen 23.7.2009 *)
Veterinärvetenskapliga	635	73	11 %	592	68	11 %
Farmaceutiska	1221	435	36 %	1481	426	29 %
Tandläkarvetenskapliga	647	146	23 %	813	145	18 %
Humanistiska	10394	2921	28 %	13 446	2517	19 %
Pedagogiska	8564	2057	24 %	9942	1813	18 %
Ekonomiska	6979	2204	32 %	10 177	2153	21 %
Bildkonst	441	26	6 %	1002	25	2 %
Idrottsvetenskapliga	902	107	12 %	1318	103	8 %
Naturvetenskapliga	7571	4562	60 %	9849	4866	49 %
Medicinska	3909	607	15 %	4534	609	13 %
Agrikultur-forstvetenskapliga	1252	522	42 %	1757	451	26 %
Musik	543	117	22 %	674	132	20 %
Rättsvetenskapliga	2941	536	18 %	3532	504	14 %
Psykologiska	2293	206	9 %	2952	203	7 %
Konstindustriella	2160	252	12 %	3385	221	7 %
Teater och dans	1443	51	4 %	1930	40	2 %
Teknisk-vetenskapliga	5692	3358	59 %	7388	3193	43 %
Teologiska	946	315	33 %	960	280	29 %
Hälsovetenskapliga	1367	361	26 %	1884	335	18 %
Samhällsvetenskapliga	9285	2021	22 %	11804	1764	15 %
TOTALT	54949	18 463	33 %	63910	17403	27 %

* På flera områden antas ännu sökande som accepteras genom reservplatsförfarande

BILAGA 2. Studerande som sökt och blivit antagna till universitetsutbildning i vårens huvudantagningar enligt universitet (utbildning som inleds hösten 2009)

Universitet	2008			2009
Sökande	Antagna	Antagna %	Söaknde	Antagna (situationen 23.7.2009 *)	Antagna % (situationen 23.7.2009 *)
Helsingfors handelshögskola	2865	489	17 %	4419	433	10 %
Helsingfors universitet	19 728	4544	23 %	21889	4460	20 %
Joensuu universitet	5004	1484	30 %	5573	1443	26 %
Jyväskylä universitet	8933	2197	25 %	10731	2146	20 %
Kuopio universitet	3089	1019	33 %	3744	1020	27 %
Bildkonstakademin	441	26	6 %	1002	25	2 %
Lapplands universitet	2591	676	26 %	2920	575	20 %
Villmanstrands tekniska universitet	1845	510	28 %	2465	485	20 %
Uleåborgs universitet	7407	2178	29 %	8027	2101	26 %
Sibelius-Akademin	543	117	22 %	674	132	20 %
Svenska handelshögskolan	744	270	36 %	814	237	29 %
Konstindustriella högskolan	1874	133	7 %	2960	123	4 %
Tammerfors tekniska universitet	2819	986	35 %	3444	967	28 %
Tammerfors universitet	11278	1699	15 %	14873	1481	10 %
Teaterhögskolan	1443	51	4 %	1535	26	2 %
Tekniska högskolan	3230	1301	40 %	3894	1230	32 %
Åbo handelshögskola	2086	299	14 %	2806	290	10 %
Åbo universitet	9133	2110	23 %	10979	1902	17 %
Vasa universitet	2294	652	28 %	2979	659	22 %
Åbo Akademi	1449	999	69 %	1921	1015	53 %
TOTALT	54949	18463	33 %	63910	17403	27 %

* Till flera läroanstalter antas ännu sökande som accepteras genom reservplatsförfarande

Antalet sökande till yrkeshögskolorna ökade

Mon, 06 Jul 2009 06:48:00 GMT

Antalet sökande till yrkeshögskolorna ökade

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 6.7.2009

Sammanlagt deltog 65 000 personer i den gemensamma ansökan till yrkeshögskolorna den här våren. Antalet sökande ökade med 8 000 jämfört med i fjol. Varje utbildningsområde fick alltså flera sökanden än tidigare. En tredjedel av alla som sökte har blivit antagna till yrkeshögskoleutbildning. Resultaten offentliggörs i morgon.

Bland dem som sökte till yrkeshögskoleutbildning fanns 70 % studenter, varav en tredjedel hade skrivit studenten den här våren. Av de nya studenterna blev 37 % antagna till utbildningen. Inalles får knappt en fjärdedel av studenterna en studieplats. En fjärdedel av dem som sökte med en yrkesexamen är sådana som utexamineras i år. Av dessa antas 37 % till yrkeshögskoleutbildning. Allt som allt blir en femtedel av dem som söker med en yrkesbaserad utbildning antagna.

Majoritet av sökandena är fortfarande kvinnor (57 %). Av dem som antas till yrkeshögskoleutbildningen är 52 % kvinnor. Till de kvinnodominerade utbildningsområdena hör det humanistiska och pedagogiska området (85 % av de sökande och 82 % av de antagna är kvinnor) samt social-, hälso- och idrottsområdet (80 % av de sökande och 88 % av de antagna är kvinnor). På motsvarande sätt utgör kvinnorna endast 14 % av de sökande och 16 % av de antagna inom teknik och kommunikation. Jämförelsevis är kvinnornas andel 18 % och 21 % inom det naturvetenskapliga området.

Vilka branscher är mest populära?

De utbildningsområden som i år, och i likhet med tidigare år, lockade de flesta sökanden var social-, hälso- och idrottsområdet, teknik och kommunikation samt det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området. De flesta nybörjarplatser fanns likaså inom dessa branscher.

De flesta sökande i förhållande till antalet nybörjarplatser fanns inom kultur. Endast en femtedel av dem som sökte till kulturutbildningen blir antagna. Tröskeln för att bli antagen är lägst till det naturvetenskapliga området (72 % av dem som söker får en studieplats), naturbruk (56 % blir antagna) och teknik (53 % blir antagna). Inom samtliga utbildningsområden är det lättare att bli antagen till den svenskspråkiga utbildningen.

Antagningen till högskolorna pågår

Yrkeshögskolorna offentliggör sina urvalsresultat 7.7. Samtliga resultat av antagningen till yrkeshögskolorna blir klara senast 21.7. Meddelande om emottagande av studieplatsen bör göras senast 4.8 till högskolan. Det är möjligt att bli antagen också genom att köa till en studieplats. Den som blir antagen kan endast ta emot en studieplats som leder till högskolestudier som inleds under samma läsår.

Kompletterande ansökan till yrkeshögskolorna

Yrkeshögskolorna ordnar en kompletterande ansökan till lediga studieplatser 3–6.8.2009. Ansökningen görs via webbansökan www.yhansokan.fi. Lediga utbildningsprogram offentliggörs på webbtjänsten Studieinfo i slutet av juli.

Tilläggsuppgifter

specialsakkunnig Ulla Angervo (ulla.angervo(at)oph.fi, tfn 040 348 7266);
efter 13.7 specialsakkunnig Annika Grönholm (tfn 040 348 7725)
urvalsstatistik & principen om en högskoleplats: www.studieinfo.fi
yrkeshögskolorna.

Beredskap för en pandemi i skolorna

Tue, 16 Jun 2009 06:51:00 GMT

Beredskap för en pandemi i skolorna

Världshälsoorganisationen WHO beskriver den utveckling som leder till en influensaepidemi som en händelsekedja med sex faser. För närvarande befinner vi oss enligt WHO i fas 5, där det förekommer geografiskt begränsade stora sjukdomskluster och risken för en pandemi är betydande.

Världshälsoorganisationen WHO

Under faserna 3–5, som varnar för en influensaepidemi, är målet att förhindra eller avsevärt fördröja en pandemi.

Liksom i allmänhet då farsoter sprids, är skolorna särskilt utsatta för smitta också om en svininfluensaepidemi breder ut sig. I närkontakten mellan barn och unga kan viruset spridas snabbt via hostande, nysningar, böcker och arbetsredskap som dropp- och beröringssmitta. De här smittoriskerna kan dock minskas genom förebyggande åtgärder av skolhälsovården och genom extra noggrann hygien.

Under ett pandemihot är det särskilt viktigt att se till att lärarna och eleverna på alla skolstadier känner till de olika sätt på vilka smittsamma sjukdomar sprids och hur smittan kan förhindras.

Elevvård

I de finländska skolorna är det elevvårdens uppgift att sköta om barnens och de ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Elevvården ska tillsammans med skolhälsovårdens experter se till att skolans personal vet hur man handlar i olika kris- och undantagssituationer.

Att informera om smittsamma sjukdomar hör speciellt till ansvarsområdet för hälsovårdsmyndigheterna. Det centrala ledande organet när man förbereder sig för en pandemi och i en pandemisk situation på kommunal nivå är det organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Sjukvårdsdistriktens ansvariga läkare för smittsamma sjukdomar verkar som experter vid planeringen på lokal och regional nivå.

Institutet för hälsa och välfärd THL
Social- och hälsovårdsministeriet
Nationell beredskapsplan för en influensapandemi

Skolans rektor och elevvårdsgrupp ska vid behov med hjälp av experter från den kommunala hälsovården introducera skolpersonalen i de handlingsmodeller som syftar till att förebygga smittsamma sjukdomar. Social- och hälsovårdsministeriets nationella beredskapsplan för en influensaepidemi, de kommunala beredskapsplanerna, de lokala ansvarsfördelningarna och instruktionerna ska behandlas internt av skolpersonalen och delges eleverna och föräldrarna. Elevvården ska ge tillräcklig information till hemmen om möjliga misstankar om smitta och andra frågor som oroar föräldrarna.

Skolhälsovårdspersonalen och lärarna ska särskilt noga gå igenom med eleverna de verksamhetsmodeller som ansluter sig till en god handhygien och förhindrande av droppsmitta.

Allmänna hygienanvisningar

Samarbetet mellan hem och skola

Det är viktigt att se till att skolorna och hemmen känner till beredskapsplanerna för den egna orten redan innan några fall av influensasmitta uppdagas. Skolorna ska se till att föräldrarna vet vilka kommunala instanser som har ansvar för de beslut som gäller skolorna. Alla parter bör veta vad var och en kan göra för att förhindra smitta och hur man handlar i de olika faserna av eventuella sjukdomsfall.

För att informationen från skolorna snabbt ska nå hemmen ska skolorna ha en informationsplan för krissituationer. Skolorna bör också gå igenom sin krisberedskap i samband med att man bereder sig för en pandemi.

Undervisning

Spridning, förebyggande och vård av smittsamma sjukdomar behandlas som en del av läroplanen speciellt inom de temahelheter som gäller välmående, säkerhet och hållbar utveckling. Epidemier och pandemihot behandlas både ur individens och ur närsamhällets synvinkel, och i samband med dem är det också skäl att betona samhällets handlingsmodeller och ett globalt perspektiv i olika undantags- och krissituationer.

Hur smittsamma sjukdomar sprids och hur man kan skydda sig mot dem kan behandlas med utgångspunkt i de olika läroämnena. I hälsokunskapen behandlas sjukdomar och förebyggandet av dem, identifiering och självvård av symptom och det finländska hälsovårdssystemet. I biologin hjälper det lärostoff som behandlar virus och deras egenskaper att gestalta hur sjukdomar sprids. I hushållsundervisningen betonas speciellt goda hygienvanor för att skydda sig mot smitta. I undervisningen i samhällslära och geografi kan man behandla nationella och internationella beredskapsplaner.

I språkundervisningen kan man utnyttja aktuellt webbmaterial om hur smittsamma sjukdomar kan bekämpas och förebyggas. Uppdaterad information om svininfluensan finns på svenska och finska på de centrala myndigheternas, bl.a. Institutets för hälsa och välfärd och social- och hälsovårdsministeriets, webbsidor. Lägesrapporter uppdateras löpande också i många internationella organisationers webbtjänster.

ECDC – European Centre for Disease Prevention and Control
CDC – Centers for Disease Control and Prevention
Google Maps/Swine Flu

Liksom i allmänhet då farsoter sprids, är skolorna särskilt utsatta för smitta också om en svininfluensaepidemi breder ut sig. I närkontakten mellan barn och unga kan viruset spridas snabbt via hostande, nysningar, böcker och arbetsredskap som dropp- och beröringssmitta. De här smittoriskerna kan dock minskas genom förebyggande åtgärder av skolhälsovården och genom extra noggrann hygien.

Yrkes- och gymnasieutbildningens antagningsresultat klara

Mon, 15 Jun 2009 06:51:00 GMT

Yrkes- och gymnasieutbildningens antagningsresultat klara

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 11.6.2009

Den gemensamma ansökan anordnades i mars. De flesta sökte via webben. Inträdesproven hölls i april-maj och resultaten är nu klara. I vårens gemensamma ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning deltog 95 577 sökande. Av dessa får 76 745 en studieplats i utbildningar som inleds på hösten 2009. Nästan 99,9 % av de sökande fyllde i sin ansökan på webben. I motsvarande ansökan våren 2008 deltog 91 150 sökande. Av dessa fick 74 989 en studieplats. Till svenskspråkig utbildning sökte 3 972 sökande varav 96 % (3 820) fick en studieplats.

Av dem som i vår gick ut grundskolan sökte 3 467 till svenskspråkig utbildning på andra stadiet. Drygt 100 studenter sökte till yrkesutbildning, av vilka 80 fick studieplats.

I hela landet steg antalet ansökningar särskilt till yrkesutbildningen

Till yrkesutbildning fanns det i år 62 267 sökande, av vilka 73 % erbjuds studieplats (45 280). Ifjol var motsvarande siffror 56 965 sökande, varav 75 % fick studieplats (42 874). En del av stegringen beror på att nya utbildningar kommit med i den gemensamma ansökan (dans, musik, idrott). Också den ekonomiska situationen kan vara en orsak.

Inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen har inte motsvarande stegring skett, utan situationen är ungefär densamma som ifjol med 1 895 sökande och 1 816 antagna (år 2008 var motsvarande siffror 1 939 sökande och 1 843 antagna).

Inom yrkesutbildningen var den populäraste branschen i hela landet social- och hälsoområdet med 7 600 sökande. Antalet sökande till svenskspråkig utbildning var 193 (41 färre än ifjol). Inom den svenskspråkiga utbildningen samlade fordons- och transportbranschen ungefär samma antal sökande. Andra populära branscher var arkitektur och byggande (172 sökande) samt inkvarterings- och kosthållsbranschen (179 sökande).

I Svenskfinland är det fortfarande gymnasieutbildningen som i första hand intresserar ett större antal sökande än yrkesutbildningen. Till svenskspråkig gymnasieutbildning sökte 2 078 unga, vilket är ungefär detsamma som ifjol. 2 004 får en studieplats vid önskat gymnasium (motsvarande siffror för ifjol var 2 114 sökande och 2 097 antagna). I hela landet har antalet sökande till gymnasieutbildning minskat.

Antagningsresultatet publiceras

Läroanstalterna informerar om resultaten av antagningen från och med 12.6.2009. Efter detta bör de sökande så snabbt som möjligt ta emot studieplatsen, men senast 26.6.2009. De som blir utan studieplats får av Utbildningsstyrelsen ett brev med uppgifter om poängantal och eventuell reservplats.

Kompletteringsansökan till lediga platser

Sökande som inte fått studieplats i den egentliga ansökan kan försöka på nytt i kompletteringsansökan som ordnas 13―31.7.2009. Webbansökan öppnas måndag 13.7.2009 under adressen www.studieval.fi

Tilläggsuppgifter

planerare Jan Hellgren, tfn 040 348 7424
utredningssekreterare Christian Seger, tfn 040 348 7630
Studieinfo.fi – Info om gemensam ansökan, utbildning och statistik

Den gemensamma ansökan anordnades i mars. De flesta sökte via webben. Inträdesproven hölls i april-maj och resultaten är nu klara.

Föräldrarna nöjda med barnens morgon- och eftermiddagsverksamhet

Tue, 09 Jun 2009 06:50:00 GMT

Föräldrarna nöjda med barnens morgon- och eftermiddagsverksamhet

Belåtenheten med morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever är tämligen stor i olika delar av landet. De vårdnadshavare som besvarade en uppföljningsundersökning i vintras hade i medeltal gett skolvitsordet 8,5 för verksamheten.

Meddelande från utbildningsstyrelsen 26.5.2009

Utbildningsstyrelsen genomförde en tredje riksomfattande uppföljningsundersökning om morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever i januari-februari 2009. Till undersökningen anslöt sig en elektronisk enkät som riktades till barnens vårdnadshavare, ledarna inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och koordinatorerna i kommunerna.

Uppföljningen omfattade 226 kommuner, vilket är 79 kommuner fler än under föregående år. Uppföljningen gällde nu största delen av de kommuner som ordnar verksamheten. Enkäten besvarades av ca 7 100 vårdnadshavare, 2 300 ledare inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och 190 kommunkoordinatorer.

I kommunerna verkar sammanlagt 2 500 morgon- och eftermiddagsgrupper, i medeltal 13 grupper per kommun. I grupperna deltar över 35 000 barn, i medeltal 186 barn per kommun. Den genomsnittliga gruppstorleken är 16 barn per två ledare. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas oftast av kommunen, som är arrangör för över 50 % av verksamheten. Övriga arrangörer är församlingen, 14 %, olika organisationer 18 % och privata sammanslutningar, 12 %.

Kvaliteten god – önskemål om bättre lokaler

Såväl koordinatorerna som ledarna och vårdnadshavarna upplever att kvaliteten har hållits på fortsatt hög nivå när morgon- och eftermiddagsverksamheten har utvidgats. Vårdnadshavarna ger skolvitsordet 8,5 för verksamheten. Man är tämligen nöjd med arrangemangen och verksamhetstiderna. Av vårdnadshavarna anser 82 % att förhållandet mellan pris och kvalitet är gott.

Man har lyckats med att ordna morgon- och eftermiddagsverksamheten planenligt. Speciellt samarbetet med skolorna har blivit bättre. I uppföljningen föregående år betraktades samarbetet som ett viktigt utvecklingsområde.

Som de viktigaste utvecklingsområdena nämnde koordinatorerna lokalerna samt ledarnas yrkesskicklighet och utbildning. Ledarna uttryckte önskemål om bättre planering av verksamheten, utrymmen och motion samt utomhusverksamhet. De känner behov av extra stöd speciellt när det finns flera specialelever och invandrarelever i gruppen. Också i vårdnadshavarnas svar önskades förbättringar i fråga om lokaler, motion, utomhusverksamhet och sysselsättningar.

Satsningar på samarbete

Behov av ett öppet och intensivt samarbete mellan alla parter lyfts fram i sammandraget av uppföljningen. Samverkan mellan ledarna och goda kontakter till skolan betraktas som mycket viktigt. Speciellt de vårdnadshavare vars barn deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet i samband med skollokaler gav positiv respons.

I fråga om säkerhets- och ansvarsfrågorna är man osäker. Det behövs anvisningar och ytterligare information på alla nivåer. Det lönar sig att satsa på att utveckla verksamhetsmodeller som förbättrar kommunikationen och informationen.

Ytterligare information:
Riitta Rajala, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7745

Cygnaeus-priset 2009 till Esbo bildkonstskola

Tue, 09 Jun 2009 06:50:00 GMT

Cygnaeus-priset 2009 till Esbo bildkonstskola

Pressmeddelande från utbildningsstyrelsen 9.6.2009

Utbildningsstyrelsens direktion har beviljat Cygnaeus-priset 2009 till Esbo bildkonstskola. Allt sedan grundandet år 1979 har skolan aktivt medverkat till att utveckla den grundläggande konstundervisningen och bildkonstskolornas verksamhet såväl lokalt som nationellt.

Vid Esbo bildkonstskola studerar 1 200 elever. Den är för närvarande den största av bildkonstskolorna i vårt land. Skolan ger bildkonstundervisning enligt fördjupad lärokurs åt barn och unga i 5-20-års ålder.

Esbo bildkonstskola har erbjudit gedigen bildkonstutbildning åt barn och unga i 30 års tid. Skolan har kontinuerligt utvecklat sin verksamhet och har också deltagit i det nationella utvecklingsarbete som koordineras av Utbildningsstyrelsen. I utvecklings- och pilotverksamheten för den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning har Esbo bildkonstskola medverkat från första början.

Utbildningsstyrelsens årliga Cygnaeus-pris tilldelas en privat person eller ett privat samfund för särskilda meriter inom den allmänbildande utbildningen, yrkesutbildningen, vuxenutbildningen eller något annat område inom bildningsväsendet. Som meriter betraktas utveckling av läroanstalt eller undervisning, föredömliga resultat eller nyskapande arrangemang som förbättrar kvaliteten i undervisningen och inlärningen.

Ytterligare information:
Skolrådet Ulla Vanttaja, Utbildningsstyrelsen, tfn 040 348 7315
Rektor Kaiju Haanpää-Korhonen, Esbo bildkonstskola, tfn +358 (0)9 816 31819

Studierna i de valfria ämnena har minskat i grundskolan och i gymnasiet

Mon, 08 Jun 2009 06:49:00 GMT

Studierna i de valfria ämnena har minskat i grundskolan och i gymnasiet

Antalet studerande som valde lång lärokurs i de naturvetenskapliga ämnena i gymnasiet har minskat från år 1998 till år 2006. Det studerades också mindre språk i gymnasiet och inom den grundläggande utbildningen. Inom den grundläggande utbildningen valde också färre studerande valfria kurser i matematik och naturvetenskaper.

Meddelande från utbildningsstyrelsen 26.5.2009

Skolnätet inom den grundläggande utbildningen har blivit glesare och skolornas genomsnittliga storlek har vuxit. Storleksfördelningen inom gymnasienätet har förändrats. Den relativa andelen små och stora gymnasier har ökat. I det sammanlagda antalet gymnasier har det däremot inte skett några förändringar.

I Utbildningsstyrelsen färska rapport ”Alueellinen vaihtelu koulutuksessa – Temaattinen tarkastelu alueellisen tasa-arvon näkökulmasta” (Regional variation inom utbildningen – en tematisk undersökning med utgångspunkt i den regionala jämlikheten) har man granskat den regionala variationen inom utbildningen och hur denna har utvecklats.

Kraftigt minskat antal elever som läser tyska inom den grundläggande utbildningen

I den grundläggande utbildningen har antalet elever som studerar valfritt A2- och B2-språk samt valfria kurser i matematik och naturvetenskaper minskat under perioden 1998–2006. Speciellt mycket har studierna i B2-språket minskat: andelen elever som studerar språket i årskurserna 8 och 9 minskade från närmare 30 procent till 13 procent. Värst drabbad är tyskan. Dessa studerande minskade under granskningsperioden från 75 000 till lite under 30 000.

Andelen elever som studerar A2- och B2-språken och valfria kurser i matematik och naturvetenskaper var år 2006 större än i genomsnitt speciellt i Mellersta Österbotten och Östra Nyland och även till stor del i Österbotten. Mindre än i genomsnitt var andelen speciellt i Södra Savolax och i Norra Savolax.

Studierna i naturvetenskaper har minskat i gymnasiet

Antalet elever som hade valt den långa lärokursen i de naturvetenskapliga ämnena minskade i gymnasiet från år 1998 till år 2006. Andelen studerande som hade valt den långa lärokursen i biologi minskade från 39 % till 28 %. På motsvarande sätt minskade andelarna i geografi från 28 % till 20 %, i fysik från 24 % till 18 % och i kemi från 20 % till 16 %. I andelarna elever som hade valt lång matematik hade skett förändringar på några procentenheter: till exempel i Norra Karelen ökade andelen med 6 procentenheter, men i Södra Karelen minskade den i samma mån.

Också språkstudierna minskade inom gymnasieutbildningen. Andelen studerande som studerade fler än tre språk minskade under perioden 1998 – 2006 från 19 % till 16 %. Att studera flera språk är vanligare i stadsliknande kommuner än i tätorter och landsbygdsliknande kommuner.

Grundskolnätet har krympt med en femtedel

I vårt land fanns höstterminen 2006 sammanlagt 3 393 skolor som gav grundläggande undervisning och i dessa 578 918 elever. Antalet skolor som ger grundläggande utbildning hade minskat med närmare tjugo procent från höstterminen 1998 till höstterminen 2006. Antalet elever i skolorna minskade med några procent.

Granskat enligt antalet elever minskade grundskolorna med färre än 50 elever relativt sätt mest. Deras relativa andel av grundskolorna minskade från år 1998 till år 2006 med över 9 procentenheter.

Antalet skolor som ger grundläggande utbildning har minskar relativt sett mer än antalet elever. Kraftigast har skolnätet reducerats i Lappland, Norra Karelen, Kajanaland och Södra Karelen. De små skolorna dominans i grundskolenätet har minskat och skolornas genomsnittliga elevantal har ökat.

Gymnasienätet så gott som intakt

Gymnasieutbildning för unga och vuxna gavs höstterminen 2006 i sammanlagt 461 läroanstalter. Av dessa var 418 gymnasier, 37 skolor på grundskole- och gymnasialstadiet och 6 folkhögskolor. Antalet studerande uppgick till totalt 117 260 personer. Under perioden 1998–2006 hade några gymnasier dragits in och några sammanslagits. Av sammanslagningarna var en del administrativa, d.v.s. skolor som innehåller både gymnasium och grundskola sammanslås till skolor med grundskole- och gymnasialstadium. Antalet gymnasieskolor med dagundervisning minskade med 13 från höstterminen 1998 till höstterminen 2006.

Storleksfördelningen mellan gymnasieskolorna med dagundervisning förändrades under perioden. Den relativa andelen skolor med färre än 100 studerande och fler än 500 studerande har vuxit. På motsvarande sätt har andelen mellanstora gymnasier, d.v.s. gymnasier med 100–500 studerande, minskat.

Ytterligare information

Direktör Ritva Jakku-Sihvonen, tfn 040 348 7652
Undervisningsrådet Kari Nyyssölä, tfn 040 348 7819

Publikation (på finska):
Alueellinen vaihtelu koulutuksessa. Temaattinen tarkastelu alueellisen tasa-arvon näkökulmasta.
Toim. Kari Nyyssölä ja Ritva Jakku-Sihvonen. Opetushallitus 2009.

Rapporten innehåller också analyserad information om svenskspråkig utbildning, prognostisering av grundläggande yrkesutbildning, urval av studerande till högskoleutbildning, invandrares utbildning och etablering i arbetslivet samt faktorer som påverkar utbildningsutbudet inom den grundläggande utbildningen. Granskningarna bygger i huvudsak på Utbildningsstyrelsens eget statistik-, register- och utvärderingsmaterial.