Författningar och föreskrifter
REGLER FÖR DEM SOM AVLÄGGER TVÅ EXAMINA ELLER UTBILDNINGAR
Riksdagens kulturutskott har motiverat samarbetet mellan olika utbildningsanordnare med att det främjar de studerandes möjligheter till individuella val samt till flexibla och mångsidiga utbildningsprogram. Samtidigt har det också konstaterats att samarbetet svarar mot de föränderliga behoven i samhället och arbetslivet. Möjligheten att kombinera olika utbildningar ses som ett sätt för den studerande att vidga sin världsbild och allmänbildning. Man har därtill kunnat konstatera att samarbetet mellan olika utbildningsanordnare leder till att de studerande blir mera rörliga då de kommer ut i arbetslivet. Syftet med samarbetet mellan olika skolformer är bl.a. att främja jämlikheten inom utbildningen, att skapa en lönsam utbildning med en god genomströmning samt att utnyttja begåvningsreserverna och förebygga utslagning.
Författningarna gällande utbildningen reformerades grundligt i slutet av 1990-talet. De lagar, förordningar och andra föreskrifter som trädde i kraft i början av år 1999 förenhetligade och klarlade den splittrade och delvis oenhetliga författningsgrunden. Den nuvarande författningsgrunden betonar helheten i det finländska utbildningssystemet och förutsätter att det har förmåga att anpassa sig till de förändringar som sker i samhället. En central princip i lagarna har också varit att göra gränserna mellan olika skolformer och de olika nivåerna inom utbildningssystemet mindre skarpa samt att utöka samarbetet mellan olika utbildningsanordnare. Utbildningsanordnarna har ändå inte tvingats till några förutbestämda lösningar, utan de har själva fått rätt att besluta om hur de väljer att genomföra det lokala och regionala samarbetet.
Författningar för den grundläggande yrkesutbildningen
Lagen om yrkesutbildning (L 1998/630 10 §, 14 §) förpliktar anordnaren av yrkesutbildning till att:
• bedriva samarbete med gymnasieutbildningen i området.
• utarbeta läroplanerna så att de ger varje studerande möjligheter till individuella val som gäller studierna, och att de i sina studier också kan inkludera undervisning som ges av anordnare av annan utbildning, som gymnasieutbildning.
I grunderna för läroplanen och för fristående examen inom den yrkesinriktade grundutbildningen (kap 6) bestäms att läroplanens gemensamma del ska innehålla en plan om hur studieutbudet genomförs i samverkan med andra utbildningsanordnare.
Statsrådets beslut (SRB 1999/213) fastställer uppbyggnaden av yrkesinriktade grundexamina och omfattningen av de gemensamma studierna. Enligt detta beslut och grunder för läroplanen och för fristående examen inom den yrkesinriktade grundutbildningen, kan maximalt den mängd gymnasiestudier som presenteras i figuren nedan, inkluderas i olika delar av en yrkesinriktad grundexamen. Sammanlagt kan maximalt 40 studieveckor gymnasiestudier inkluderas i en yrkesinriktad grundexamen och då är examensuppbyggnaden som följer:
yreksinriktade studier yrkesinriktade studiehelheter 80 sv
gymnasiestudier 10 sv 90 sv
gemensamma studier gymnasiestudier 20 sv
valfria studier gymnasiestudier 10 sv
sammanlagt 120 sv
Författningar gällande gymnasieutbildningen
Bestämmelser om samarbetet finns fastslagna i gymnasielagen.
"En utbildningsanordnare skall bedriva samarbete med andra som ordnar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och annan utbildning i området." (Gymnasielag 629/1998, 5 §).
Gymnasielagen förpliktar till att utarbeta läroplanen på så sätt, att den ger de studerande möjligheter till individuella val.
"Läroplanen skall vara sådan att den ger de studerande möjligheter till individuella val som gäller studierna, vid behov med anlitande också av undervisning som ordnas av andra utbildningsanordnare." (Gymnasielag 629/1998, 11 §)
Bestämmelser om tillgodoräknande av studier finns i gymnasielagen.
"En studerande får i gymnasiets lärokurs räkna sig till godo i andra sammanhang slutförda studieprestationer om dessa till sina mål och sitt centrala innehåll motsvarar gymnasiets läroplan."
"Beslut om tillgodoräknande av studieprestationer som slutförs i ett annat sammanhang skall på särskild begäran fattas innan nämnda studier inleds." (Gymnasielag 629/1998, 23 §)
Enligt grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen (2003) gäller ”att man genom tillgodoräknande av tidigare studier skall undvika överlappningar och förkorta studietiden. När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo skall man hålla sig till bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar om en kurssom enligt gymnasiets läroplan skall bedömas med siffror, omvandlas vitsordet till gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell: ...”
Bestämmelser om gymnasiets kursbedömning och bedömningen av läroämnets lärokurs finns i gymnasieförordningen. Bedömningen ”ges antingen med siffror eller på något annat sätt som bestäms i läroplanen. Vid bedömningen med siffror används skalan 4–10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. ... " (Gymnasieförordning 810/1998, 6 §)
Dessutom står det i grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen att: "De obligatoriska kurserna i vart och ett läroämne och de riksomfattande fördjupade kurser som definierats i grunderna för läroplanen bedöms med siffror."
För att kurser som avlagts i gymnasiet ska räknas till godo i yrkesutbildningen förutsätts sifferbedömning. Grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen fastställer att: "För gymnastik och sådana ämnen som omfattar bara en kurs antecknas bara att prestationen är fullgjord ifall den studerande begär det. Också för valfria främmande språk antecknas att prestationen är fullgjord, ifall den lärokurs som den studerande har avlagt i språket omfattar endast två kurser."
Bestämmelser om att studera gymnasiets hela lärokurs och lärokursens omfattning finns i gymnasieförordningen.
"Undervisning i olika läroämnen och studiehandledning ges i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 timmar. De studier som är frivilliga för den studerande kan till omfattningen var kortare eller längre än vad som nämns ovan. Gymnasiets lärokurs omfattar minst 75 kurser. I den undervisning som är avsedd för vuxna omfattar en kurs i genomsnitt 28 timmar och lärokursen minst 44 kurser." (Gymnasieförordning 810/1998, 1 § )
"Studierna betraktas som heltidsstudier när deras omfattning enligt lärokursen är minst 75 kurser. En studerande som har fyllt 18 år anses har inlett studierna som yngre än 18 år, om han fortsätter de studier som han har inlett som yngre än 18 år i undervisning som ordnas av samma eller en annan utbildningsanordnare, och dessa studier inte har varit avbrutna under minst ett år.” (Gymnasieförordning 810/1998, 15 § )
Bestämmelser om deltagande i gymnasieutbildning som är avsedd för vuxna finns i gymnasieförordningen. "Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagning till gymnasieutbildning som är avsedd för vuxna. En sökande under 18 år får antas till utbildning som avses i detta moment, likväl endast av särskilda skäl som hänför sig till den sökande. Utbildningsanordnaren beslutar om grunderna för antagning av ämnesstuderande som avses i 20 § 3 mom. i gymnasielagen." (Undervisningsministeriets förordning 856/2006, 4 §)
Bestämmelser om betyg som ges i gymnasiet finns i gymnasieförordningen.
"Till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en studerande som avgår från gymnasiet utan att ha slutfört gymnasiets hela lärokurs ges skiljebetyg, i vilket bedömningen av de studier som slutförts antecknas. Till en studerande som har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs." (Gymnasieförordning 810/1998)
Ytterligare står följande i grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen: "I avgångsbetyget och i ett betyg över slutförd lärokurs skall det också finnas en punkt för tilläggsuppgifter. I denna punkt antecknas bl.a. de intyg över särskilda prestationer som ges som bilagor till avgångsbetyget och kompletterar det, som till exempel avlagda gymnasiediplom, prov i muntlig språkkunskap och specificeras sådana studier som hör till gymnasiets lärokurs, men som har avlagts i andra läroanstalter och som inte ingår i ämneslärokurserna."
Förordningar gällande studentexamen
Bestämmelser om en yrkesstuderandes deltagande i studentexamen finns i gymnasielagen.
En studerande har på basis av en yrkesexamen rätt att delta i studentexamen och studentexamensprov utan extra studier, om de har avlagt en yrkesexamen som omfattar minst två och ett halvt år." (Gymnasielagen 766/2004, 18 a §).
Dessutom bestäms följande om spridd examen "…en examen eller studier som är kortare än den examen som avses ovan, förutsatt att examen eller studierna bygger på grundläggande utbildning i minst två år eller motsvarande tidigare lärokurs, samt de extra studier som föreskrivits av nämnden (som avses i 18 b §). En ovan nämnd studerande som avlägger en examen kan delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande deltar i den utbildning som leder till ifrågavarande examen. En studerande kan delta i examen tidigast efter att ha avlagt studier som omfattar ett och ett halvt år." (Gymnasielagen 766/2004, 18 a §).
Studentexamensnämnden ger ytterligare bestämmelser om de tilläggsstudier som krävs. "Av en examinand som har en yrkesexamen som omfattar två års utbildning som bygger på grundläggande utbildning krävs minst två obligatoriska gymnasiekurser i de ämnen examinanden vill avlägga prov i. Om det i ett läroämne inte ges två obligatoriska gymnasiekurser, krävs studier i minst två gymnasiekurser i läroämnet i fråga." (Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar 9.12.2005)
"En person som deltar i examen eller i prov i examen på grundval av grundläggande yrkesstudier inom samma fackområde, yrkesstudier som bygger på grundläggande utbildning i två år, åläggs av nämnden att genomföra extra studier. En person som har genomgått läroavtalsutbildning måste ansöka om extra studier, som minst skall motsvara de kompletterande studier som krävs av personer som avlagt en yrkesexamen som kräver två års utbildning." (Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar 9.12.2005)