Undervisning och organisering av undervisningen

Undervisningen är organiserad i två nivåer: primärnivå jämte förskolan i anknytning till den och sekundärnivå inklusive gymnasium. Barnen börjar i den tvååriga förskolan redan som fyraåringar. När barnen är sex år börjar de på primärnivå i första klass. På primärnivå finns klasserna 1–5, på sekundärnivå klasserna 1–5 och i gymnasiet klasserna 6–7. På primärnivå har skolorna klasslärarsystem, på sekundärnivå ämneslärarsystem.

Undervisningen på förskole- och primärnivå går på finska, med undantag av undervisningen i främmande språk och de s.k. Europeiska timmarna. På sekundärnivå studerar eleverna på språksektionens språk (t.ex. finska i den finska sektionen) modersmålet och matematik samt i klasserna 1–3 naturforskning (biologi, fysik och kemi integrerat), i klasserna 1–2 läroämnet human science (historia och geografi integrerat), i klasserna 4–7 biologi, fysik och kemi som separata läroämnen och i klasserna 6–7 filosofi. Övriga ämnen studerar eleverna i blandade grupper på något av Europaskolornas s.k. arbetsspråk, d.v.s. engelska, tyska eller franska. Alla skolor följer Europaskolans egen läroplan som är gemensam för alla Europaskolor och avviker från de finländska läroplanerna.

Eleverna i Europaskolan har på alla nivåer rätt till undervisning på sitt eget modersmål. En förutsättning är att språket är något av de officiella EU-språken. Modersmålet kallas i skolorna för LI-språk. Skolan strävar efter att bygga upp och stärka elevernas nationella identitet och vid sidan om det internationella garantera goda kunskaper och färdigheter i modersmålet och litteraturen. Studierna i det första främmande språket som i skolans läroplan benämns LII-språk inleds redan i första klass. Eleverna ska som LII-språk välja något av de tre arbetsspråken engelska, franska eller tyska. LII-språket är också studiespråket vid sidan om modersmålet. Om skolan inte har en språksektion med samma språk som elevens modersmål, studerar eleven i den språksektion där språket är det samma som elevens LII-språk.

Elevbedömning

På primärnivå tillämpas en bedömningsskala i fyra steg i alla läroämnen enligt delområdena i läroplanen. På sekundärnivå är bedömningsskalan 1–10 och de underkända vitsorden 1–5 används också allmänt. Det är vanligare att stanna på klassen än i Finland. Frånvaro ses med oblida ögon, likaså om eleverna försummar sina hemuppgifter.  Europaskolorna påminner på många sätt om vårt gamla läroverkssystem.

Slutexamen

Europaskolorna har en egen studentexamen, EB-examen (European Baccalaureate), som eleverna avlägger efter det tvååriga gymnasiet. Examen ger samma rätt till fortsatta studier i Finland och i andra EU-länder som vår nationella studentexamen. EB-examen består av både muntliga (24 % av det slutliga vitsordet) och skriftliga prov (36 % av vitsordet). På det slutliga vitsordet inverkar också resultatet av skolutvärderingen i klass 7 (40 %). För att examen ska godkännas krävs 60 poäng av 100. Obligatoriska ämnen i provet är modersmålet, LII-språket och matematik. Förutom de obligatoriska ämnena skriver examinanderna två valfria ämnen. De skriftliga proven (5 ämnen) är de samma i alla skolor, medan de muntliga proven (4 ämnen) utarbetas av de egna lärarna. De skriftliga proven bedöms förutom av läraren ytterligare av en extern censor. Den externa censorn deltar också i bedömningen av de muntliga proven tillsammans med läraren. Examen avläggs i juni-juli och examinanderna får sina studentexamensbetyg före den 10 juli.