Grundskolan regleras av lagstiftningen som gäller undervisningen, av de nationella grunderna för läroplanen och av de lokala läroplanerna.  

De nationella författningarna är lagen (628/1998) och förordningen (852/1998) om grundläggande utbildning samt statsrådets förordning om riksomfattande mål och timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001). De innehåller bestämmelser bl.a. om de allmänna målen för undervisningen, om läroämnen, undervisningsspråk, bedömning av studieprestationerna, skolornas arbetstider, om övriga principer gällande anordnandet av utbildningen, samt om elevens rättigheter och skyldigheter. 

Den mest centrala normen som styr skolans verksamhet är utbildningsstyrelsens läroplansgrunder för den grundläggande utbildningen. De nyaste grunderna är från år 2004. I dem fastställs centrala riktlinjer för skolans fostrings- och undervisningsarbete, som till exempel skolans uppgift och grundläggande värderingar, och principer som gäller inlärningssyner, lärmiljöer, verksamhetskultur och arbetssätt. Dessutom innehåller läroplansgrunderna information om undervisningens innehåll och målen för läroämnena och temaområdena, samt riktlinjer för handledning, stöd, utvärdering, elevvård och samarbete mellan hem och skola.

Den lokala läroplanen görs upp på basis av läroplansgrunderna. Utbildningsanordnaren, i de flesta fall kommunen, ansvarar för uppgörandet av läroplanen, som fungerar som grund för skolans fostrings- och undervisningsarbete. Varje kommun och skola som erbjuder grundläggande utbildningen måste ha en läroplan. Elevens rätt att få undervisning enligt läroplanen och handledning under skolans arbetsdagar tryggas i lag. 

Läroplanen består ofta av en del som följs av alla skolor i kommunen och skolspecifika delar som skolorna själva utarbetar. Föräldrarna kan delta i arbetet med att sammanställa läroplanen och fastställa målen för fostringsarbetet. Också eleverna kan delta i läroplansarbetet. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska undervisningen ordnas enligt elevernas ålder och förutsättningar och i samarbete med hemmen.

I undervisningen används läroböcker och övriga läromedel, men den lokala läroplanen och den årsplan som utarbetats på basis av läroplanen är de dokument som skolans fostringsarbete och undervisning grundar sig på.

Den lokala läroplanen är ett officiellt dokument som de flesta kommuner och skolor lägger ut på sina webbplatser. Skolorna brukar också presentera sin läroplan och dess tyngdpunktsområden på till exempel föräldramöten.

Läroämnen och temaområden 

Enligt lagen om grundläggande utbildning ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs de s.k. gemensamma ämnena modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, miljö- och naturkunskap, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik och kemi, biologi och geografi, gymnastik, musik, bildkonst samt slöjd och huslig ekonomi. I läroplansgrunderna specificeras att omgivningslära, hälsokunskap, fysik, kemi, biologi och geografi för årskurserna 1-4 tillsammans bildar läroämneshelheten miljö- och naturkunskap.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska eleven också få elevhandledning. Dessutom undervisas valfria ämnen som kommunen eller skolan beslutar om. Statsrådet beslutar om minimiantalet valfria ämnen.

Den grundläggande utbildningens läroplan innehåller också temaområden som integrerar fostrings- och undervisningsarbetet och ingår i olika läroämnen. De behandlas också i samband med övrig verksamhet som till exempel morgonsamlingar, festligheter, studiebesök, utflykter och klubbverksamhet. Temaområdena som ingår i läroplansgrunderna från 2004 är:

• Att växa som människa
• Kulturell identitet och internationalism
• Kommunikation och mediekunskap
• Deltagande, demokrati och entreprenörskap
• Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling
• Trygghet och trafikkunskap
• Människan och teknologin

Statsrådet beslutar i sin förordning 1435/2001 om hur undervisningstimmarna fördelas mellan de olika läroämnena. Eftersom förordningen endast fastslår det minsta antalet timmar för de gemensamma ämnena och de valfria ämnena kan timantalet i de olika läroämnena i viss mån variera mellan kommuner och skolor. Antalet undervisningstimmar definieras i timfördelningen som årsveckotimmar. En årsveckotimme omfattar 38 timmar undervisning under läsåret.