Utbildningen av matematiklärare
Lediga tjänster för matematiklärare har som regel kunnat besättas med formellt behöriga lärare, med undantag för de svenskspråkiga matematiklärartjänsterna i grundskolan, där 25 % av lektionerna genomförs med obehörig lärare. I Finland krävs högre högskoleexamen för klass- eller ämneslärartjänster. Även om matematikläraryrket kanske inte hör till de mest populära yrkena bland ungdomar, har universiteten hittills kunnat ta in motiverade studerande, som har som mål att bli lärare. Lärarbristen som i framtiden hotar, på grund av att de stora åldersklasserna går i pension, försöker man avvärja genom kompletterande och examensinriktad fortbildning. Det har varit särskilt populärt bland klasslärare att fortbilda sig till ämneslärare i matematik. Det blir också allt vanligare att de som studerar till klasslärare specialiserar sig på matematik. Fördjupade matematikkunskaper hos klasslärarna skapar bättre möjligheter också för de yngre eleverna att utveckla det matematiska tänkandet.
Fortbildning för lärare i naturvetenskaper
Ända sedan LUMA-projektet inleddes år 1996 har naturvetenskaperna varit ett av tyngdpunktsområdena inom fortbildningen för klasslärare. Sedan början av 2000-talet har fortbildning ordnats främst för lärare som undervisar i klass 5–6 i fysik och kemi. Ämneslärarna har kunnat avlägga vitsordsstudier i fysik, kemi och geografi på svenska, men annars har det varit knappt om kortare, avgiftsfri fortbildning för ämneslärare i naturvetenskaper.