Finländska ungdomar hörde enligt PISA 2000 till dem som läser bäst i världen. Finlands toppresultat berodde framför allt på flickornas utmärkta läsfärdigheter. Också pojkarna hörde till dem som läser bäst i OECD-länderna, även om skillnaden mellan flickor och pojkar är störst i Finland av alla länder som deltog i undersökningen. I Finland finns det en mindre andel svaga läsare än i övriga OECD-länder.
Fastän vi är medvetna om att läsfärdigheten i Finland är god, har vi ändå systematiskt arbetat med läsfärdigheten och också genomfört nationella utvärderingar av inlärningsresultaten i modersmålet. Utbildningsförvaltningen i Finland har kraftigt betonat läsfärdigheten efter en utvärdering som Utbildningsstyrelsen genomförde år 1995 (Stödjer grundskolan jämlikhet?), där det framgick att läsfärdigheten hos elever i klass 8 hade blivit sämre. Det här gav bland annat upphov till ett projekt för att utveckla skolbiblioteken år 1996, en kampanj för läsfärdighet år 1997 och spetsprojektet Läs och skriv! (Luku-Suomi!) åren 2001–2004. De oroväckande signalerna ledde alltså till snabba reaktioner, eftersom det finns en stark vilja i Finland att inte låta läsfärdigheten sjunka. Särskilt utvecklandet av medieläsfärdigheten innebär nya utmaningar.
De nationella utvärderingarna av inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen, liksom studentexamensresultaten, har visat att skrivfärdigheterna ännu bör förbättras en hel del. Resultatnivån i studentexamensprovet i modersmålet har sjunkit sedan år 1996, något som lett till livliga diskussioner bland finländarna. I arbetet med läsfärdigheten har bland andra Tidningarnas förbund, Svenska Pressföreningen i Finland genom projektet Tidningen till klassen och Tidningen i skolan, Förbundet Hem och Skola i Finland, projektet Bittis-biblioteket i skolan, Finlands svenska biblioteksförening, tidskriftsförbundet Aikakauslehtien liitto, lärarförbunden för modersmålet finska respektive svenska, Finlands biblioteksförening och enskilda bibliotek, skolbiblioteksföreningen Suomen koulukirjastoyhdistys, Finlands Bokstiftelse, representanter för förläggare och representanter från lärarutbildningsinstitutionerna.
Faktorer som förklarar den goda läsfärdigheten hos ungdomar i Finland
Kultur som stödjer läsandet
- läsande uppskattas i finländsk kultur (man beställer hem tidningar och läser högt för barn i hemmen) och det finns en bred förståelse för läsfärdighetens betydelse för elevernas lärande: medierna har fört fram betydelsen av goda läsfärdigheter och läsning på ett positivt sätt
- kommunerna har ett heltäckande biblioteksnätverk och biblioteken är välförsedda, också familjer är flitiga biblioteksbesökare (tidningar, böcker, nätförbindelser), personalen på allmänna bibliotek arbetar för läsfärdigheten bland annat genom att ha kontakt med skolan (boktips)
- moderns sociala ställning har visat sig utgöra en viktig modell för flickorna: finländska kvinnor är högt utbildade, arbetar utanför hemmet och läser mer än männen
- TV visar i hög grad utländska program som är textade till finska och program sända av Svenska Yle ofta textade till svenska (barn och ungdomar läser texten och blir ganska snabba läsare)
- ungdomarna surfar på webben, skickar sms och spelar rollspel, vilket har ökat läsandet och skrivandet under fritiden (trots att läsandet av böcker minskat)
Faktorer som anknyter till undervisning och språk
- på grund av att finska skrivs som det uttalas är finska ett lätt språk särskilt då man lär sig läsa
- grunderna för läroplanen i modersmål betonar strategierna vid läsning och skrivning, metoderna är fria och den bedömning som tillämpas är relativt tillåtande
- det finns ett stort utbud av läromedel och läraren får själv välja sitt material
- elevernas egna önskemål tas i beaktande vid val av litteratur: ungdomsböcker, tidningar, medietexter
- det finns få invandrare i Finland, så barnen lär sig i allmänhet att läsa på sitt modersmål (också den svenskspråkiga minoriteten)
- skolor och lärare deltar i läskampanjer
- samarbetet med biblioteken och tidningarna har långa traditioner